Enduro/Mx komma igång/nybörjarfrågor

[uncletom]

Jag skall serva en gammal Enduro som troligen inte blivit servad på 10år, men bara stått på ett loft.

Oljebyte, glykolbyte, bromsvätskebyte.
Tänkte ge mig på oljefilter och luftfilter också men måste lista ut vad som skall sitta där först.

Oljebyte skall inte vara något problem, jag har köpt en flaska motorrens för MC också som jag tänkte tippa i.

Men hur gör ni när ni byter glykol?
Och bromsvätska? (står ni och pumpar handtaget / pedalen då eller)

tacksam för praktiska förslag här

//K

Allt det där är, eller ska i alla fall vara enkelt på en enduro. Vill du ta en bild på motorn från både höger och vänster sida så vi får se på den, så ska jag tala om för dig var kylarvätskan ska tömmas. Oftast skruvar du loss den lägsta skruven för pumpen, den brukar ha en liten kopparbricka till skillnad mot dom andra tre eller fyra skruvarna.

Bromsvätskebytet gör du försiktigt med papper eller duk runt reservoaren för att inte spilla vätskan på styret eller annat. Den löser upp färg. Det finns flera klipp på youtube om hur du gör, det är mycket enkelt. Kolla bara om du behöver DOT4 eller DOT5 (eller DOT3?) på din hoj. Du köper en vanlig billig genomskinlig PVC-slang på Biltema, tar en tom PET-flaska, borrar ett hål i korken och klämmer igenom slangen ända ner till botten. Sen .. kolla youtube. Det är en speciell ordning på momenten.

Oljan där, kolla upp rätt mängd / volym för motorn först, MEN kolla även att oljan hamnar någorlunda i mitten av inspektionsglaset när du fyllt på, möjligtvis lite över mitten. Inte alltid det stämmer med manualen. Tänk på att olja expanderar och en varm motor visar mer olja i, än en kall motor. Samt att du inte glömmer oljefiltret (om befintligt) och eventuella små silar som också vill tömmas. Till exempel om motorn vill ha 1,5 liter olja så fyller du på med 1,3 liter, kör motorn några sekunder, väntar nån minut innan du kollar, och sen fyller på typ en dl i taget tills olja hamnar lite över mitten i glasfönstret (när den sjunkit efter ca 2 minuter). Vippa hojen lite höger/vänster, och se till att hojen står på horisontellt underlag (ingen backe).

.. sen vill du kanske se över framgaffeln också, där finns också olja. Och kolla om svingen är smord och rör sig fritt. Du kan behöva nya packboxar till gaffeln.

 

[Abrakadabra]

Nu har det tränats spårval, blicken långt fram (igen) och kurvtagning.

En annan iakttagelse är att jag märker en större skillnad nu på den servade fjädringen mot innan (fortfarande efter service). Min gissning är att det går lite snabbare på stigarna (lite skryt ) och fjädringen får jobba mer aktivt. Otroligt vilken fin känsla det är. Om vi ska gå så långt tillbaka innan Kumlins lagade och servade grejerna så går det nästan inte att jämföra.

Nu sist så kände jag faktiskt skillnad på däck-trycket när jag körde (som vi diskuterade tidigare i tråden där jag uttryckte att det borde vara helt osannolikt att man kan känna skillnad ) och det har jag aldrig gjort tidigare. Helt klart värt en service av både gaffel och dämpare. För att inte nämna att man kan börja lita på grejerna och köra där man vill utan att behöva ta för mycket ansvar, som biken redan kan bättre själv.

Vad det gäller körningen så tycker jag att det rullar på (hehe) och känner själv att jag har gjort framsteg. Framför allt så hjälper det att lita på grejerna och strunta i alla hinder och bara köra (enkelt uttryckt). Blicken är en sån där sak som man behöver öva på och skaffa sig erfarenhet av. Men det stannar inte där, man behöver fortsätta och underhålla tankesättet så det fortsätter att flyta i körningen.

Jag tror det är tack vare att mina skor blir med inkörda och nu har jag mycket bättre känsla i dem än när de var nya (och stenhårda). Jag försöker styra lite om vart annat genom att antingen trycka med den kommande inner-foten på fot-pinnen eller skjuta på lite mer med ytterbenet. Det beror lite på situation. Något som är säkert iaf är att när jag gasar så behöver jag luta mig mer framåt (mothåll med fötterna på pinnarna) och knipa hårdare med underbenen. Då känns allt stadigt och betydligt lättare för både armar och händer. Nästan samma känsla som i alpin skidåkning där man egentligen inte behöver stavarna, typ.

När det gäller kurvtagning så är jag lite som babi när det kommer en plan sväng med lös underlag. Jag få verkligen sänka hastigheten och sätt mig på tanken om det ska gå någe-sådär bra. Lätt hänt med en 450 att vrida på för liiite mycket och åka på ställ ut ur svängen (coolt). Annars, i spåriga svängar eller om det finns en vall att förlita sig på, tycker jag det funderar bra (enduro) att stå in i sväng, sätta sig och sedan gasa ut ur den. Oftast står jag men ibland sätter jag mig ner.

Blicken långt fram börjar bli lättare men det är svårt att släppa de större stenarna och framför allt de som ligger löst. Kör man upp på en sån är man nästan illa ute. Alltså de som har en diameter på ca. 20 cm. De har suttit fast i backen men pga. regn och annat så har de lossnat och ligger lösa i spåren. Man kan enkel köra över dem men om de inte ligger fast så blir de som ett bananskal. Samtidigt vill man ju inte ha punka (ja, jag kör fortfarande med slang)...

Jag har nästan alltid favoriserat yttern där vallarna brukar finnas. Speciellt när jag tränar grunderna och teknik på crossbanan. Nyss har jag fått upp ögonen för innerspåret som man kan ta ganska rakt om man tar ut svängen både innan och efter. Det svåra med det här är, att det "vanliga" spåren oftast inte går där. De går oftast snävt in i sväng för att sedan bredda efter apex. Det jag menar är att man behöver korsa det där spåret om man kör på "rätt" sätt. Inte alltid, för det beror lite på nivån på förarna som kört innan, men ganska ofta är det så. Lätt att fortsätta och inte vara effektiv.
Jag hittade en väldigt skön sekvens sist gång. Då jag efter ett hopp, höll yttern för att sedan skära svängen helt genom på innern, sätta mig typ mitt i sväng, komma upp lite sitt/stående i accelerationen och hoppa hoppet direkt efter svängen. Trevligt när man lyckas.

Jag har en liten lista i huvudet som jag får repetera med jämna mellanrum när jag kör. Det är ju så himla lätt att glömma bort allt man behöver tänka på och oftast är det blicken (som behöver flyttas längre fram) och hålla om biken med fötterna och benen. Gör jag det här så blir det så mycket roligare att köra.

Fick förresten beröm av tränaren för att jag hade en bra grundposition och att det såg bra ut när jag körde. Så säger han nog till alla men jag tar åt mig, alltid något som kan hänga i granen.

 

[Niklasinorr]

Bra jobbat!

 

[kebarb]

Tackar för hjälpen med oljebyte och bromsvätska glykol osv. Jag löste alla tre, och rensade silarna med bromsrengöring och torkade dem. Det var en del metallspån på pluggen också, men hojen är knappt inkörd även om den är gammal.

Jag använde vacuum sugning av bromsarna, luftade igenom kanske 2-3 dl bromsvätska för att vara säker. Körde också motorrens för motorcyklar i oljan innan jag bytte. Glykolen bytte jag, spolade med vattenslang efter första tappningen, och körde sedan en stund med ny glykol, som jag sedan tappade ut och bytte en gång till. Så olja, bromsvätska och glykol är nu dubbelbytt.

Har försökt slänga på en förgasare, en FCR33 kopia från kina. Precis allt som kan gå fel går ju fel, med wire kompatiblitet till handtag, förgasargummi storlekar, luftskruvar osv.

Efter att ha prövat mig fram en stund nu så startar hojen inte ens längre X)

Man lär så länge man lever.

Är det någon som vet storlekarna på o-ring på luft/soppaskruven på en FCR? Den där som sitter genom flottörhuset och skruvas från utisdan under förgasaren?

Har monterat en ersättningsskruv som kan justeras utan mejsel, men den sitter lite slappt för jag tror det saknas en oring som skall "hålla den på plats". Någon som vet storlek på denna?
(har inget så smått hemma så kan inte pröva mig fram)

Det är två brickor och två o-ringar. Tror den ena o-ringen skall sitta högt upp för att vara ett motstånd och täta för smuts inn till utrymmet där under flottörhuset, och den lilla skall sitta längst ut på spetsen.

Sätter man oringen och brickan först på nålen och monterar, eller sätter man i o-ringen och brickan först i förgasaren och skruvar i nålen efteråt?

Verkar vara en del strul just rundt denna pryl.

Tack för alla svar hittils!

 

[Busaberg]

Fjäder,bricka och o-ring på justerskruven innan du monterar den.

 

[Dr.Pepper]

Nån som kört på FMCK kungsängen här i stockholm? Dom har en stor fin bana med öppna vidder, skogar och en del skumpig morän. Man kan gasa mer på den banan. Den ligger dock på andra sidan stan så jag kommer få lite resväg / motorväg om jag går med där. Sen har jag inte riktigt bestämt mig för om jag vill vara med FMCK.

AMF och Tuvängen funkar toppen annars, men jag har inte kört på klubben alls förra året eller i år. Gillar mest köra själv på grusvägar och upptäcka sörmland. Jag verkar gilla mildare terräng och stigar, där jag kan köra längre tid utan att bli körd efter nån timme. Har jag blivit så lat, eller?

Är med i FMCK Kungsängen. Bara varit på just den banan 2-3 ggr (Bor söder om stan)

 

[uncletom]

Är med i FMCK Kungsängen. Bara varit på just den banan 2-3 ggr (Bor söder om stan)

Känner du också att det är lite långt till Kungsängen? Men du sysslar i alla fall med FMCK, så vad gör ni, kör man ute tillsammans några dagar i månaden, som andra klubar?

Hos mig är det latheten som tagit över, har semester snart men orkar inte ens ta tag i det. Känner mig omotiverad, slö, dock inte fet, bara inte lika nyfiken längre. Kanske för att jag just nu urforskar min karriär som Harley-maskinist då det är mentalt väldigt tillfredsställande.

 

[Abrakadabra]

Fjäder,bricka och o-ring på justerskruven innan du monterar den.

Det här är nog en bra beskrivande bild för hur allt bör monderas. Problemet är den nedre (större) o-ringen. Den är svårt att få in i hålet.

 

[uncletom]

Sitter och funderar, förkyld och uttråkad på semestern, över uppgraderad fjädring på endurohojar.

Det snackas en del om att förbättra fjädringen, både fram och bak. Men jag förstår inte vad som blir bättre. Befintlig fjädring på KTMs endurohojar är ju redan justerbar på flera vis; förspänning, dämping, återstuds, och både "fast" och "slow" -dämpning. Hur mycket mer behöver man justera? Och hur skiljer sig t ex Öhlins dämpare mot KTMs monterade?

Träffade en snubbe i skogen förra sommaren, han övade på sin KTM (för amatörklassen GGN) som han hade lagt ner 40kkr på bara bakdämparen. Så jag tittade närmare på den och såg flera små hemsnickrade hacks och plåtarbeten. Han verkade väldigt entusiastisk över sin fina bakdämpare så jag vill inte säga hur hemsnickrad jag tyckte att den såg ut. Men alltså, hur mycket kan man egentligen "förbättra" fjädringen på sin enduro? Och räcker det inte med fabriksdämparna?

 

[Two stroke man]

Sitter och funderar, förkyld och uttråkad på semestern, över uppgraderad fjädring på endurohojar.

Det snackas en del om att förbättra fjädringen, både fram och bak. Men jag förstår inte vad som blir bättre. Befintlig fjädring på KTMs endurohojar är ju redan justerbar på flera vis; förspänning, dämping, återstuds, och både "fast" och "slow" -dämpning. Hur mycket mer behöver man justera? Och hur skiljer sig t ex Öhlins dämpare mot KTMs monterade?

Träffade en snubbe i skogen förra sommaren, han övade på sin KTM (för amatörklassen GGN) som han hade lagt ner 40kkr på bara bakdämparen. Så jag tittade närmare på den och såg flera små hemsnickrade hacks och plåtarbeten. Han verkade väldigt entusiastisk över sin fina bakdämpare så jag vill inte säga hur hemsnickrad jag tyckte att den såg ut. Men alltså, hur mycket kan man egentligen "förbättra" fjädringen på sin enduro? Och räcker det inte med fabriksdämparna?

Men herre jösses, du hade ju inte ens investerat i rätt fjädrar för din vikt. Börja där.

Angående fabriksdämpare skulle jag vara extremt förvånad ifall du får köpa såna oavsett hur mycket pengar du kastar upp.

ok, ja jag borde byta fjädrar. Men jag gillar att ha dom där mjuka fjädrarna på endurohojarna. Även om tabellen visar att jag borde ha en styvare bakfjäder t ex så gillar jag att sänka den befintliga till i princip vågrätt läge på svingen, om jag kollar från sidan med mig på. Dessvärre inget att hoppa med då, men oj vad skönt det är att sitta länge och köra på sörmlands guppiga grusvägar.

Hur jag styvade... nej, jag bara förspännde, typ skruvade på pre-load muttern och höjde hojen. Fjädern blev ju inte direkt hårdare av det, som du sa tidigare hamnade jag bara högre upp från marken.

Jag får ordna nån begagnad MX och hoppa mig mätt på en crossbana senare i sommar. På nåt sätt känns det som att jag inte är gjord för det, och att det kommer bygga på en negativ karma att trotsa gravitationen så där.

 

[Niklasinorr]

Sitter och funderar, förkyld och uttråkad på semestern, över uppgraderad fjädring på endurohojar.

Det snackas en del om att förbättra fjädringen, både fram och bak. Men jag förstår inte vad som blir bättre. Befintlig fjädring på KTMs endurohojar är ju redan justerbar på flera vis; förspänning, dämping, återstuds, och både "fast" och "slow" -dämpning. Hur mycket mer behöver man justera? Och hur skiljer sig t ex Öhlins dämpare mot KTMs monterade?

Träffade en snubbe i skogen förra sommaren, han övade på sin KTM (för amatörklassen GGN) som han hade lagt ner 40kkr på bara bakdämparen. Så jag tittade närmare på den och såg flera små hemsnickrade hacks och plåtarbeten. Han verkade väldigt entusiastisk över sin fina bakdämpare så jag vill inte säga hur hemsnickrad jag tyckte att den såg ut. Men alltså, hur mycket kan man egentligen "förbättra" fjädringen på sin enduro? Och räcker det inte med fabriksdämparna?

Fram tills man får prova riktigt justerad fjädring så klarar man sig bra utan, man lär sig instinktivt att ”köra runt” problemet eller så kör man bara för sakta.
Det är först när du börjar pressa fjädringen (köra fortare) som du märker problem. Det studsar, slår igenom, hojen blir fladdrig, tappar fästet…

Så länge man puttrar omkring spelar det ingen roll, då funkar modern fjädring alldeles utmärkt!

Däremot slår det mig varje gång jag kollar på GGN eller Kåsan, när en förare sitter i gyttja upp till öronen, att de eloxerade styrkronorna och dito hjulnav känns lite meningslöst…

Säger som PG Lundmark brukade säga:
”- Skit i dekalkitet, köp däck och bensin och lär dig köra hoj…”

 

[uncletom]

Men herre jösses, du hade ju inte ens investerat i rätt fjädrar för din vikt. Börja där.

Angående fabriksdämpare skulle jag vara extremt förvånad ifall du får köpa såna oavsett hur mycket pengar du kastar upp.

Vänta lite nu. "Fabriksdämpare" är väl originalen som sitter på KTMs hojar? Från fabriken. Eller vilken fabrik menar du? Och varför får jag inte köpa dämpare från din fabrik? Är jag för .. farlig? Hur som helst vad tillför en "bättre dämpare" mig om jag nu skulle köra i 90 blås över banvallen längs malmbanan? Hur skulle jag uppleva 'förbättringen'? Jobbar dyrare dämpare på ett annat sätt? Och har inte KTM redan toppkvalitet på sina dämpare?

Ja, jag kör med dom fjädrarna som satt på när jag köpte hojen ny. Jag har inte bytt ut fjädrarna mot styvare trots att jag väger typ 99kg. Tvärt om har jag sänkt förspänningen lite för att sänka bakdelen aningens för att göra hojen stabilare på rakorna. Jag har en fix ide om att svingen ska ligga ganska horisontell med marken när jag sitter på med min tunga nyckelknippa. Då har den lika långt att fjädra uppåt som neråt, vilket skapar ideella förhållandet för att ta gropar och bulor.

Senaste året kör jag inte enduro på klubb utan endast för mitt eget nöje och avkoppling, mestadels lantliga grusvägar, noga utvalda skogsstigar och i vildmarker och hyggen en bra bit utanför civilisationen där bara älgen kan höra mig skrika. Jag upplevde klubbtiderna för obekväma för mina behov, jag är väldigt spontan av mig och får ibland korkade ryck att fara ut i vildmarken och spana på vilddjuren.

 

[uncletom]

Fram tills man får prova riktigt justerad fjädring så klarar man sig bra utan, man lär sig instinktivt att ”köra runt” problemet eller så kör man bara för sakta.
Det är först när du börjar pressa fjädringen (köra fortare) som du märker problem. Det studsar, slår igenom, hojen blir fladdrig, tappar fästet…

Ok, det där låter som motokross, där kan jag tänka mig att fjädring med dämpning verkligen spelar stor roll. I enduro föreställer jag mig att dämpningen ska fungera mer finlirigt och dämpa mindre ojämnheter, på sin höjd kunna ta mindre hopp. Mitt "problem" vore väl att jag efterlyser en lite mjukare rullning, nåt liknande jag skulle kunna åstadkomma genom att släppa ut en del luft ur däcken t ex.

Nu är ju KTMs endurohojar ganska lätta så dom skakar en del när man sitter på hojen över stock och sten. Det är där jag vill ha en mjukare 'segling' liksom. Nu står jag oftast upp så klart, men om det gick att mjuka till dämpningen ännu mer så skulle det vara bra.

OBS, jag har mjukat till dämpningen så mycket det går med dom små vred och rattar enligt manualen. .. Kanske bara kan byta oljan till nåt flykitgare?

 

[Two stroke man]

Vänta lite nu. "Fabriksdämpare" är väl originalen som sitter på KTMs hojar? Från fabriken. Eller vilken fabrik menar du? Och varför får jag inte köpa dämpare från din fabrik? Är jag för .. farlig? Hur som helst vad tillför en "bättre dämpare" mig om jag nu skulle köra i 90 blås över banvallen längs malmbanan? Hur skulle jag uppleva 'förbättringen'? Jobbar dyrare dämpare på ett annat sätt? Och har inte KTM redan toppkvalitet på sina dämpare?

Ja, jag kör med dom fjädrarna som satt på när jag köpte hojen ny. Jag har inte bytt ut fjädrarna mot styvare trots att jag väger typ 99kg. Tvärt om har jag sänkt förspänningen lite för att sänka bakdelen aningens för att göra hojen stabilare på rakorna. Jag har en fix ide om att svingen ska ligga ganska horisontell med marken när jag sitter på med min tunga nyckelknippa. Då har den lika långt att fjädra uppåt som neråt, vilket skapar ideella förhållandet för att ta gropar och bulor.

Senaste året kör jag inte enduro på klubb utan endast för mitt eget nöje och avkoppling, mestadels lantliga grusvägar, noga utvalda skogsstigar och i vildmarker och hyggen en bra bit utanför civilisationen där bara älgen kan höra mig skrika. Jag upplevde klubbtiderna för obekväma för mina behov, jag är väldigt spontan av mig och får ibland korkade ryck att fara ut i vildmarken och spana på vilddjuren.

Fabriksdämpare sitter på fabrikshojar som körs av fabriksförare.

Vi andra får nöja oss med produktionshojar med produktionsfjädring eller möjligen eftermarknadsfjädring.

Som du mekar med dina inställningar så spelar det nog ingen roll ifall du ersätter dämparna med cykelpumpar. Jag tvivlar på att du känner skillnaden på en cykelpump och en fabriksfjädring. Och kör du i 90 över den där banvallen tror jag inte du kommer landa med hjulen neråt så då kvittrar det också.

 

[Busaberg]

Ok, det där låter som motokross, där kan jag tänka mig att fjädring med dämpning verkligen spelar stor roll. I enduro föreställer jag mig att dämpningen ska fungera mer finlirigt och dämpa mindre ojämnheter, på sin höjd kunna ta mindre hopp. Mitt "problem" vore väl att jag efterlyser en lite mjukare rullning, nåt liknande jag skulle kunna åstadkomma genom att släppa ut en del luft ur däcken t ex.

Nu är ju KTMs endurohojar ganska lätta så dom skakar en del när man sitter på hojen över stock och sten. Det är där jag vill ha en mjukare 'segling' liksom. Nu står jag oftast upp så klart, men om det gick att mjuka till dämpningen ännu mer så skulle det vara bra.

OBS, jag har mjukat till dämpningen så mycket det går med dom små vred och rattar enligt manualen. .. Kanske bara kan byta oljan till nåt flykitgare?

Ställ dämpningen original och köp hårdare fjädrar som passar din vikt så ska du se att fjädringen funkar bättre.

 

[Niklasinorr]

Ok, det där låter som motokross, där kan jag tänka mig att fjädring med dämpning verkligen spelar stor roll. I enduro föreställer jag mig att dämpningen ska fungera mer finlirigt och dämpa mindre ojämnheter, på sin höjd kunna ta mindre hopp. Mitt "problem" vore väl att jag efterlyser en lite mjukare rullning, nåt liknande jag skulle kunna åstadkomma genom att släppa ut en del luft ur däcken t ex.

Nu är ju KTMs endurohojar ganska lätta så dom skakar en del när man sitter på hojen över stock och sten. Det är där jag vill ha en mjukare 'segling' liksom. Nu står jag oftast upp så klart, men om det gick att mjuka till dämpningen ännu mer så skulle det vara bra.

OBS, jag har mjukat till dämpningen så mycket det går med dom små vred och rattar enligt manualen. .. Kanske bara kan byta oljan till nåt flykitgare?

Nä, jag pratar enduro. Alla typer av terrängsport med MC har lite olika krav. Motocross körs ju på bana och behöver fjädring som kan fånga kraften i hårda landningar. En kittad crosshoj har framförallt en framgaffel som är som två spett. Dessutom är de flesta crosshojarna jag kört utrustade med en väldigt hög första växel, vilket inte fungerar bra i långsam fart i skogen.

Enduro handlar om följsamhet, vilket du ju är inne på. En crossförare tycker en endurohoj känns som en svamp, och den fungerar ganska dåligt på en crossbana, lika dåligt som en crosshoj som studsar runt på stenarna, tröttar ut föraren och tappar fästet hela tiden, och den långa ettan kräver kopplingsslir med överhettad motor som följd.
Fjädringen i enduro är precis lika viktig som i motocross men den måste då vara mjukare och följsammare, men också fast.
Men där beror det också på. Kör du extremenduro har du jättemjuk fjädring, kör du GGN funkar en crosshoj riktigt bra, kör du "vanlig" enduro behöver du fastare fjädring än extremenduron så hojen håller sig på banan med dig på.
Tittar vi på t ex Romaniacs så är det egentligen ett hard enduro rally, där det behövs extremt mjuk och följsam fjädring i de branta stigningarna och i t ex åar och bäckar med mycket sten. Sen ska du ligga i 90-100 blås efter en traktorväg ute på ett stort fält.
Med fjädring inställd för en stenig bäck så kommer du garanterat att vurpa i 90 blås när hojen kastar av dig...
Fjädring är alltid en kompromiss och det är upp till dig som förare att "dämpa" bristerna i fjädringen.