Nu har det tränats spårval, blicken långt fram (igen) och kurvtagning.
En annan iakttagelse är att jag märker en större skillnad nu på den servade fjädringen mot innan (fortfarande efter service). Min gissning är att det går lite snabbare på stigarna (lite skryt

) och fjädringen får jobba mer aktivt. Otroligt vilken fin känsla det är. Om vi ska gå så långt tillbaka innan Kumlins lagade och servade grejerna så går det nästan inte att jämföra.
Nu sist så kände jag faktiskt skillnad på däck-trycket när jag körde (som vi diskuterade tidigare i tråden där jag uttryckte att det borde vara helt osannolikt att man kan känna skillnad

) och det har jag aldrig gjort tidigare. Helt klart värt en service av både gaffel och dämpare. För att inte nämna att man kan börja lita på grejerna och köra där man vill utan att behöva ta för mycket ansvar, som biken redan kan bättre själv.
Vad det gäller körningen så tycker jag att det rullar på (hehe) och känner själv att jag har gjort framsteg. Framför allt så hjälper det att lita på grejerna och strunta i alla hinder och bara köra (enkelt uttryckt). Blicken är en sån där sak som man behöver öva på och skaffa sig erfarenhet av. Men det stannar inte där, man behöver fortsätta och underhålla tankesättet så det fortsätter att flyta i körningen.
Jag tror det är tack vare att mina skor blir med inkörda och nu har jag mycket bättre känsla i dem än när de var nya (och stenhårda). Jag försöker styra lite om vart annat genom att antingen trycka med den kommande inner-foten på fot-pinnen eller skjuta på lite mer med ytterbenet. Det beror lite på situation. Något som är säkert iaf är att när jag gasar så behöver jag luta mig mer framåt (mothåll med fötterna på pinnarna) och knipa hårdare med underbenen. Då känns allt stadigt och betydligt lättare för både armar och händer. Nästan samma känsla som i alpin skidåkning där man egentligen inte behöver stavarna, typ.
När det gäller kurvtagning så är jag lite som babi när det kommer en plan sväng med lös underlag. Jag få verkligen sänka hastigheten och sätt mig på tanken om det ska gå någe-sådär bra. Lätt hänt med en 450 att vrida på för liiite mycket och åka på ställ ut ur svängen (coolt). Annars, i spåriga svängar eller om det finns en vall att förlita sig på, tycker jag det funderar bra (enduro) att stå in i sväng, sätta sig och sedan gasa ut ur den. Oftast står jag men ibland sätter jag mig ner.
Blicken långt fram börjar bli lättare men det är svårt att släppa de större stenarna och framför allt de som ligger löst. Kör man upp på en sån är man nästan illa ute. Alltså de som har en diameter på ca. 20 cm. De har suttit fast i backen men pga. regn och annat så har de lossnat och ligger lösa i spåren. Man kan enkel köra över dem men om de inte ligger fast så blir de som ett bananskal. Samtidigt vill man ju inte ha punka (ja, jag kör fortfarande med slang)...
Jag har nästan alltid favoriserat yttern där vallarna brukar finnas. Speciellt när jag tränar grunderna och teknik på crossbanan. Nyss har jag fått upp ögonen för innerspåret som man kan ta ganska rakt om man tar ut svängen både innan och efter. Det svåra med det här är, att det "vanliga" spåren oftast inte går där. De går oftast snävt in i sväng för att sedan bredda efter apex. Det jag menar är att man behöver korsa det där spåret om man kör på "rätt" sätt. Inte alltid, för det beror lite på nivån på förarna som kört innan, men ganska ofta är det så. Lätt att fortsätta och inte vara effektiv.
Jag hittade en väldigt skön sekvens sist gång. Då jag efter ett hopp, höll yttern för att sedan skära svängen helt genom på innern, sätta mig typ mitt i sväng, komma upp lite sitt/stående i accelerationen och hoppa hoppet direkt efter svängen. Trevligt när man lyckas.
Jag har en liten lista i huvudet som jag får repetera med jämna mellanrum när jag kör. Det är ju så himla lätt att glömma bort allt man behöver tänka på och oftast är det blicken (som behöver flyttas längre fram) och hålla om biken med fötterna och benen. Gör jag det här så blir det så mycket roligare att köra.
Fick förresten beröm av tränaren för att jag hade en bra grundposition och att det såg bra ut när jag körde. Så säger han nog till alla men jag tar åt mig, alltid något som kan hänga i granen.