Damn, jag som försökte hålla mig ifrån att svara till dig i tråden något mer då det ändå kvittar vad man skriver... men jag bara känner att du behöver få höra om ett annat scenario.
Nästan varje morgon hör jag från sonens rum direkt när han vaknar "Min med pappa brum bruuuum" och detta innan han klivit upp ur sängen, samma sak kommer under frukosten ett 20-tal ggr och sedan hela vägen som vi går till dagis. Jag har förklarat att pappa kan inte köra brum brum förräns snön är borta så han haft koll på det.
Nu när snön är borta har jag skyllt på att det varit kallt och blött... även det har han koll på.
Men tjatet om "min med pappa brum brum" är varje dag, under frukost, hela vägen till dagis och hela vägen hem från dagis och då o då resten av dagen till han somnar och sen fortsätter det nästa dag igen.
När jag öppnar dörren dit hojen står kommer han springande och vill titta och sitta på brum brum.
När jag tar fram hojen och startar den så vill han gasa på den.
När jag åker utan honom bryter han ihop och hans mor får trösta honom för att han inte fick åka med... och då har han aldrig åkt en meter på hojen.
Så jo, när det funkar vädermässigt så kommer vi börja med nån meter på garageuppfarten, när det känns bekvämt får det väl bli några meter på gatan utanför och när jag känner mig tillräckligt bekväm att ha honom på hojen så får han skjuts till dagis på hojen, alla 400m på denna villagatan vi bor på.
Handlar definitivt inte om att jag försöker tvinga upp honom på hojen utan att jag vill förverkliga hans egna intresse på samma sätt som jag fick mitt förverkligat när jag var liten (dock något år äldre än han).
Säg vad du vill, men jag är ganska säker på att han blir glad när han väl får glida med några meter och han kommer förmodligen vara tokstolt på dagis när han får skjuts hela vägen.
