Enduro/Mx komma igång/nybörjarfrågor

[bezerk]

+/- 10 Nm på hjulaxel är inte så mkt. Men skillnaden i klämkraft är betydande stor med smorda gängor vs torra i den storleken. Ex m22 hjulaxel. Där är det väldigt lätt att dra betydligt mer än 10 nm för mycket med smorda gängor.
Tänker man på andra ställen där lager kläms åt är 10nm för mycket ganska illa.

Skickat från min SM-S928B via Tapatalk

 

[Abrakadabra]

Torra vs infettade/smorda gänger och åtdragning.

Har man funderat vad som igentligen händer om man dra till ett visst Nm?


Om gängorna är:
torra → hög friktion → lägre klämkraft vid samma moment
oljiga/fettade → låg friktion → mycket högre klämkraft vid samma moment
Det innebär: Om momentvärdet är specat för torra gängor och du drar med smorda → risk för:
överdragning
deformerad distanshylsa mellan lagerna
sträckt axel
skadade lager
deformerade distanser

Det jag ville säga med mitt inlägg var egentligen att han i videon inte torkade rent gängorna efter att de gått igenom länkaget som var fult i fett. Jag tror det är ganska vanligt när det gäller just bak och framaxlarna samt länkaget. Men det kanske finns de som står på parkeringen och sprayar BC innan de drar dit muttern, innan man ska ut på banan (t ex punka eller däckbyte)?
Kanske lika ofta (eller samma personer) som drar med moment i samma situation?

Jobbar man Offshore så smörjs i stort sätt allt.

 

[kebarb]

Jag har testat med momentnyckel. Jag fick "panik" runt 80 Nm och stannade där, hårdare än jag någonsin dragit för hand.

Jag drar hjulaxel på MT09 med momentnyckel, och det är faktiskt långt mycket mer än vad jag skulle ha dragit om jag bara "tog det för hand".

Man klarar sig säkert fint utan momentnyckel, men det är just den där gången 1/100 när olyckan är framme.

Inom cykelsporten har jag sett det så många gånger att jag tappat räkningen, speciellt på bromsok, att man tappar skruvarna och sedan tappar man en hel dag för att något gick sönder.

 

[kebarb]

Till axeln använder jag Biltema propelleraxelfett, det skyddar bra mot korrosion. När det gäller muttern så känns det som att ett lägre moment kan vara lämpligt. Man får nog goggla eller prata med någon mer kunnig. Det finns ju "riktig" aluminum som håller, men då måste man ju veta vilket material det är i muttern.

Propelleraxelfett, 100 g

Mineraloljebaserat smörjfett med kalcium/blytvål som förtjockningsmedel och EP-tillsatser för god vattenbeständighet. Rostskyddande och oxidationshämmande. M...

www.biltema.se

Det finns en smörja man använder på hjulbultarna. Kanske den vore rätt?
Det är för att de inte skall fastna.

Jag själv har använt motorolja eller fett på mjulmuttrar i alla år, de rostar inte fast men det är inte direkt lätt att få bort dem heller. Det är helt ovetenskapligt. Har köpt Biltemas smörja nu för att sätta på hjulbultarna nästa gång. kanske man kör ena sidan motorolja och andra sidan med hjulbultspastan bara för att testa.

 

[uncletom]

Det finns en smörja man använder på hjulbultarna. Kanske den vore rätt?
Det är för att de inte skall fastna.

Jag själv har använt motorolja eller fett på mjulmuttrar i alla år, de rostar inte fast men det är inte direkt lätt att få bort dem heller. Det är helt ovetenskapligt. Har köpt Biltemas smörja nu för att sätta på hjulbultarna nästa gång. kanske man kör ena sidan motorolja och andra sidan med hjulbultspastan bara för att testa.

Det räcker mer kopparpasta, det är vad rörmokaren använder. Behöver inte vara nåt fancy marinfett.

Precis. Biltema har allt.

 

[L. Mäkinen]

Min uppfattning är att man aldrig ska ha kopparpasta till något annat än koppar. Om man inte vill skapa korrosion i förbandet, förstås.

Elektrokemiska spänningsserien – Wikipedia

sv.wikipedia.org

 

[Abrakadabra]

Ett alternativ till att smörja gängorna så kan man stryka på lite fett/olja på brickan. Men torka av då en liiiten hinna/film är tillräckligt. Det är oftast där det rostar/sitter fast. Samma sak för hjulbultarna till bilen, dvs. stryk på lite smörja på insidan av skruvskallen.

Det som hände min gamla bakaxel och mutter skulle jag nog räkna som väldigt sällsynt och näst intill osannolikt. Kan ju vara så att gängan ger upp efter 20 års dragande med rätt moment men jag har dålig koll på det. Sånt här brukar vara en aning överdimensionerat. Får nog fråga beräkningsingegören om det.

Jag har haft flera bilar som gått 40k mil och aldrig haft ett liknande problem. På dem (stål) har jag använt antingen kopparpasta eller gul-fett och för hjul-muttrar (ja det var så förr) eller skruvar/bultar har jag aldrig använt momentnyckel. Hittills har det gått bra och mina momentnycklar kommer jag nog endast använda till det som nämns tidigare i tråden.

 

[Björn F]

Kopparpasta har jag aldrig använt. Kladdigt och fult. Jag har aldrig haft något problem med mina hjulskruvar. En gång sedan 1986 har jag känt om någon behövt efterdras. Det ska man alltid göra efter ca 30 mil säger experter. Jag har aldrig tappat varken hjul eller hjulskruvar.
Däremot har jag förzinkat bägge uppsättningarna, 40 st.


Klart man borrar lätthål i verktygen!

Hjulaxlarna på mina motorcyklar har jag fettat in vid varje däckbyte.

Propellern har jag tagit loss varje höst och fettat in propelleraxeln vid återmontering på våren. Det är svårt att få loss propellern hel om den rostat fast. OT här men ständigt återkommande fråga på båtforum.

Andra skruvars gängor och delen upp mot skallen kör jag fett eller olja på för att slippa oxid/rost. Drar för hand, aldrig momentnyckel. Undantag är t ex topplock som jag drar enligt bok.

Min TDM900 har låsmutter till bakaxeln. Den har jag aldrig bytt, aldrig tappat. Drar med originalverktyget med förlängningen.

Min KLE har också låsmuttrar fram och bak tror jag. Kommer ev borra axlarna för R-clips och kronmutter. Inte för att jag är orolig för att tappa muttrarna.





Jo Nyloc-mutter i rostfritt. Inte för att det är livsnödvändigt utan för att det är snyggt.

Living on the edge…

 

[fleece]

Det räcker mer kopparpasta, det är vad rörmokaren använder. Behöver inte vara nåt fancy marinfett.

Precis. Biltema har allt.

Nu måste du förklara för mig som jobbat med VVS sedan januari 1991 var och när använder rörmokaren kopparpasta?

Kanske kan minnas att haft någon enstaka gång när dragit ihop någon shuntgrupp/värmeväxlare/bultförband. Men inget som normalt ligger i verktygslådan

 

[uncletom]

Nu måste du förklara för mig som jobbat med VVS sedan januari 1991 var och när använder rörmokaren kopparpasta?

Kanske kan minnas att haft någon enstaka gång när dragit ihop någon shuntgrupp/värmeväxlare/bultförband. Men inget som normalt ligger i verktygslådan

jasså du är en sån som inte använder kopparpasta regelbundet?

Nej, jag menade att jag har sett på t ex våra värmepumpar i undercentralen att man där vid en service på kylbärarsidan använde kopparpasta på dom där enorma 'muttrarna' innan kröken. Det är ganska tjocka rör just där, och jag noterade hur röris smetade på just kopparpasta innan han drog åt dom med sin enorma rörtång / polygrip. Sedan dess har jag alltid en burk kopparpasta där nere ifall röris skulle behöva det, samt en fet polygrip och ett par konstiga rörverktyg till. Dom verkar dock aldrig användas längre, allt funkar som det ska nu.

Jag antar att kopparpasta med fördel kan använda till tex hjulbultarna på bilar, för att lättare kunna lossas senare.. ?

.. sökte på google och fick följande:

"Kopparpasta används främst för att smörja och skydda gängförband, bultar och metalldelar som utsätts för höga temperaturer (upp till +1100°C), extremt tryck och korrosiv miljö. Den förhindrar fastbränning och rost, vilket underlättar demontering av exempelvis avgassystem, tändstift och hjulbultar. "

 

[kebarb]

jasså du är en sån som inte använder kopparpasta regelbundet?

Nej, jag menade att jag har sett på t ex våra värmepumpar i undercentralen att man där vid en service på kylbärarsidan använde kopparpasta på dom där enorma 'muttrarna' innan kröken. Det är ganska tjocka rör just där, och jag noterade hur röris smetade på just kopparpasta innan han drog åt dom med sin enorma rörtång / polygrip. Sedan dess har jag alltid en burk kopparpasta där nere ifall röris skulle behöva det, samt en fet polygrip och ett par konstiga rörverktyg till. Dom verkar dock aldrig användas längre, allt funkar som det ska nu.

Jag antar att kopparpasta med fördel kan använda till tex hjulbultarna på bilar, för att lättare kunna lossas senare.. ?

.. sökte på google och fick följande:

"Kopparpasta används främst för att smörja och skydda gängförband, bultar och metalldelar som utsätts för höga temperaturer (upp till +1100°C), extremt tryck och korrosiv miljö. Den förhindrar fastbränning och rost, vilket underlättar demontering av exempelvis avgassystem, tändstift och hjulbultar. "

Jag har hört att vissa säger att kopparpasta skapar korrosion / potentialvandring och förtäring av mindre ädla metaller. Aldrig sett det i verkligheten.

Finns aluminiumpasta också.

 

[Björn F]

Jag har hört att vissa säger att kopparpasta skapar korrosion / potentialvandring och förtäring av mindre ädla metaller. Aldrig sett det i verkligheten.

Finns aluminiumpasta också.

Min kompis hade ett aluminiumhjul som han inte fick loss trots att alla hjulskruvar var bortskruvade. Sparkade, hämtade hammare och sedan släggan. Hjulet lossnade men blev skevt.
Det gamla tricket att skruva tillbaka hjulskruvarna en 2/3 - 3/4 och köra en bit tills hjulet släpper kände han inte till.
Sedan finns det ju anti-seize att dra runt navet. Lite förebyggande. Det vet han nu.

 

[L. Mäkinen]

Jag har hört att vissa säger att kopparpasta skapar korrosion / potentialvandring och förtäring av mindre ädla metaller. Aldrig sett det i verkligheten.

Finns aluminiumpasta också.

Man bör aldrig blanda metaller som är långt från varandra i spänningsserien om man inte gör det för att offra den ena. Man kanske inte ser det, men gängor kan ha fått mikrogropar som gör det trögare än nödvändigt så man drar med fel moment.
Det är bättre att använda smörjmedel avsett för ändamålet.

 

[Abrakadabra]

Min kompis hade ett aluminiumhjul som han inte fick loss trots att alla hjulskruvar var bortskruvade. Sparkade, hämtade hammare och sedan släggan. Hjulet lossnade men blev skevt.
Det gamla tricket att skruva tillbaka hjulskruvarna en 2/3 - 3/4 och köra en bit tills hjulet släpper kände han inte till.
Sedan finns det ju anti-seize att dra runt navet. Lite förebyggande. Det vet han nu.

Det där sista har jag också gjort lärdom av på min gamla supersänkta Saab 99a med egensvarvad växelspaktsknopp .

Vid ett tillfälle satt de väldigt hårt. Inte så pass att de blev skeva men det krävdes ett par rejäla hästsparkar för att få loss dem? Använder nu för tiden (sedan -90-talet någongång) alltid stålborsten och lite fett just runt där.

 

[kebarb]

Det där sista har jag också gjort lärdom av på min gamla supersänkta Saab 99a med egensvarvad växelspaktsknopp .

Vid ett tillfälle satt de väldigt hårt. Inte så pass att de blev skeva men det krävdes ett par rejäla hästsparkar för att få loss dem? Använder nu för tiden (sedan -90-talet någongång) alltid stålborsten och lite fett just runt där.

Tricket med att lossa skruvarna något varv, och sedan köra och bromsa hårt fungerar sjukt bra. Man blir arg vare gång man har glömt det =)

 

[Randonörd]

Ett tips är att leta upp kemiboken från högstadiet och läs på om galvaniska strömma r, offeranoder samt periodiska systemet

 

[Niklasinorr]

Okej, det här är årets snyggaste film! Svårslaget iallafall. Fantastiska förare, magisk terräng och ett foto som är outstanding, både tekniskt och redigerat. Måste avnjutas!!!

 

[uncletom]

Ett tips är att leta upp kemiboken från högstadiet och läs på om galvaniska strömma r, offeranoder samt periodiska systemet

Randonörden, absolut. Kemiboken var min favoribok i skolan, jag brukade sitta och memorera periodiska systemet under luncherna. Dom vackra tabellerna med alla grundämnena i färgglada små bokstäver. Ibland sov jag över på skolan bara för att få känna lukten av krita och eter i fysikrummet. Och alla dom där konserverade grodorna och djurfoster i glasburkar med lock på som man kunde skruva av och dricka ur.. , tider det

Okej, det här är årets snyggaste film! Svårslaget iallafall. Fantastiska förare, magisk terräng och ett foto som är outstanding, både tekniskt och redigerat. Måste avnjutas!!!

Grymma grejer. Den där kollar jag på utan ljud, fast med Monkman's Rock City.

 

[Abrakadabra]

Så, vilket däck behöver jag köpa?

Pratade med en "sponsrad" förare på klubben och han krängde av och på beroende på vilken bana han var på. Generellt sa han att han körde med 140 i enduro-spåret och 120 (tror jag det var?) på crossbanan. Jag kan nog tänka mig att göra samma sak om det behövs. Alltså att jag fokuserar på en bana åt gången/dag och har det däcket på när jag kör. Skulle jag köra enduro eller cross med "fel" däck så kanske det inte spelar så stor roll de få gånger det råkar hända.

Vanligtvis så kör jag teknikträning på crossbanan och dåhandlar det mest om kör-position och sånt. När tids-slotten är slut så svänger jag ibland in på endurospåret för att se hur det känns där.

Våra slingor är ganska stenrika och jag vill ha ett bra grepp. Hellre byta flera gånger för att det blir slitet än att jag kör runt och sladdar hela tiden.

Crossbanan är sand/jord och där skulle jag kunna köra upp mina gamla (och hårda) 110 så länge. När de är slut kan jag kanske köpa ett mjukare 120 som jag skulle kunna använda på båda om det skulle vara så?

Eller hur ska jag tänka?

 

[ething]

Så, vilket däck behöver jag köpa?

Pratade med en "sponsrad" förare på klubben och han krängde av och på beroende på vilken bana han var på. Generellt sa han att han körde med 140 i enduro-spåret och 120 (tror jag det var?) på crossbanan. Jag kan nog tänka mig att göra samma sak om det behövs. Alltså att jag fokuserar på en bana åt gången/dag och har det däcket på när jag kör. Skulle jag köra enduro eller cross med "fel" däck så kanske det inte spelar så stor roll de få gånger det råkar hända.

Vanligtvis så kör jag teknikträning på crossbanan och dåhandlar det mest om kör-position och sånt. När tids-slotten är slut så svänger jag ibland in på endurospåret för att se hur det känns där.

Våra slingor är ganska stenrika och jag vill ha ett bra grepp. Hellre byta flera gånger för att det blir slitet än att jag kör runt och sladdar hela tiden.

Crossbanan är sand/jord och där skulle jag kunna köra upp mina gamla (och hårda) 110 så länge. När de är slut kan jag kanske köpa ett mjukare 120 som jag skulle kunna använda på båda om det skulle vara så?

Eller hur ska jag tänka?

Enduro får andra svara på. För crossbana som är "sand/jord" brukar intermediate fungera bra. Senaste årens trender är att mönster som tidigare ansågs rätt för mjuka banor anses numer vara "allround". Jag gillar Dunlop MX33/34 för att de kombinerar livslängd med bra grepp tills de är slut. Jag tycker att t.ex Bridgestone är bra i början men snabbt blir rundade och tappar mycket fäste. Jag gillar även Mitas crossdäck och de är ju vanligare på endurosidan, så kör du med dem på enduro kan säkert samma handlare ta hem crossdäcken. Det viktigaste är nog inte vilket märke, utan att ett däck som är optimerat för stenig enduro inte är så bra på crossbanan.