Enduro/Mx komma igång/nybörjarfrågor

[Abrakadabra]

Jag kan tipsa om appen MXbuddy. Den kräver lite manuella inställningar men kostar bara 99 en gång, inga månadsavgifter därefter. Den läser data direkt från Garmin eller Polar och kan ge varv och mellantider. Problemet är att de flesta klockor mäter bara GPS med 1hz, vilket duger för varvtider men ingen analys av spårval.

Jag undrar om det var den som jag fick en dragning av i depån vid ett tillfälle för nåra veckor sedan?

Oavsett verkar den riktigt bra om man vill ha ha koll på sina varvtider. Man kan väl även tävla mot andra i den även om man inte är där samtidigt. Alltså, typ att man har (skapat) en grupp och sedan delar alla medlemmar sin körning på de olika banorna i den. På så sätt kan man jämföra körningen och se på banan vart man tappar tid mot andra?

 

[ething]

Jag undrar om det var den som jag fick en dragning av i depån vid ett tillfälle för nåra veckor sedan?

Oavsett verkar den riktigt bra om man vill ha ha koll på sina varvtider. Man kan väl även tävla mot andra i den även om man inte är där samtidigt. Alltså, typ att man har (skapat) en grupp och sedan delar alla medlemmar sin körning på de olika banorna i den. På så sätt kan man jämföra körningen och se på banan vart man tappar tid mot andra?

Givet att man använder samma app så ja. MXbuddy är lite mer primitiv, men de flesta andra kostar 50-100 i månaden istället.

 

[Niklasinorr]

Niklas !
Du måste gasa mera så du rensar bakdäcket !!!

Det gjorde jag efteråt, "tyvärr" hade inte mina kompisar hunnit flytta på sig riktigt...

 

[Abrakadabra]

Jag tvekade lite först, för jag vet hur det kan kännas efteråt…

…men nu har jag iaf testat en yamma 250 4t (2024) och jag skulle vilja uttrycka det som att jag fick uppleva en helt annan värld.

Vi bytlånade i skogen och skulle sedan köra iväg. Jag behövde göra en 180-gradare runt ett träd och välte nästan. Hojen kändes som en pyggme jämfört mot min. Superbrant vinkel i gaffeln och svängradien var svinkort och det här gjorde såklart hojen väldigt mycket mer lättsvängd än min. När jag väl kom iväg i skogen så satt såklart alla reglage (enl. mig) på fel ställen men det som utmärkte sig mest var hur lätt den kändes att köra.

Jag skulle vilja säga att hojen var, (kanske mest av allt) liten, lättkörd och rapp. Ljudet från insprutningen lät konstigt. Beroende på hur mycket jag gasade så var typ tre olika ljud. En annan (bra) grej som jag kände var att växelspaken satt mycket högre upp. Kanske något jag behöver justera på min.

När jag kom tillbaka till depån så snackade vi lite om grejerna och jag fick snart höra att hjulbasen var nog olika och det kunde vara orsaken till min upplevda känsla. I lite mer klarspråk så kändes min (i jämförelse) som farsans HD-chopper och hans 250 som en BMX. Trodde nog inte att skillnaden skulle vara så stor.

 

[Abrakadabra]

Mer teknikträning, kurvtagning och spårval.
Jag körde med en gammal VM-förare och fick en hel del tips. Återkommande var blicken (längre fram) och mer gas.

Jag fick även lära mig att bromsa samtidigt som jag gasade. Väldigt annorlunda känsla i början men efter lite mer övning, visade det sig att den här tekniken stabiliserade hojen. Det fungerade extra bra i branta nedförsbackar där man inte ville dra in kopplingen och sladda ner på bakbromsen.

Det tog många vändor innan jag hittade känslan men när jag väl lyckades så tjoade både jag och tränaren. Tydligen så syntes det lika tydligt som det kändes när jag gjorde på rätt sätt. Man kan med fördel testa det här på platten för att hitta känslan.

Annars fick jag träna på att ta innerspåret istället för att ligga i vallen och trycka. Tittar man på varvtiderna så är det ganska stor skillnad. Man kanske inte tänker på det men det blir många fler meter om man alltid ligga där ute. Ligger man i yttern så behöver man ju gasa betydligt mer. Samtidigt blir spårvalet viktigare på innern. Där är det viktigt att bromsa klart allt innan sväng och sedan öppna inan apex och hela vägen ut.
Blicken, blicken, blicken.

Svårt att våga börja gasa innan man svänger men när man lyckas så känns det så rätt. Just för själva stabiliteten behövs det inte så mycket gas men vågar man inte och väljer att rulla så blir det bara halare. Ju mer jag vågade gasa desto bättre gick det. Kom ihåg att sitta på tanken. Svårt men riktigt roligt.

 

[Abrakadabra]

Hittade en bra film som förklarar ganska väl hur man kommer igång med enduro/motocross.

Det är en del reklam (KTM) i den men ser man förbi det så går de igenom allt från utrustning, olika motorval, grunderna i position och kurvtagning. Jag har tragglat det här en hel del och känner igen mycket av vad de pratar om. Tycker nog att de fångar det mesta för att komma vidare till nästa steg. Sedan är det som de säger i filmen, justera fjädringen och nöta, nöta, nöta och verkligen träna (inte bara köra) in tekniken.

Jag tycker det känns okej att det går långsam i början och tillåter man att utvecklingen får ta sin lilla tid så gör jag hellre så än "fort men fel" (i dubbel bemärkelse).

 

[Abrakadabra]

Nu är iaf fjädringen avplockad (igen), rengjord och på service.

 

[uncletom]

När jag kom tillbaka till depån så snackade vi lite om grejerna och jag fick snart höra att hjulbasen var nog olika och det kunde vara orsaken till min upplevda känsla. I lite mer klarspråk så kändes min (i jämförelse) som farsans HD-chopper och hans 250 som en BMX. Trodde nog inte att skillnaden skulle vara så stor.

Det kan ju skilja i hjulbasen, KTM har ganska bra med marginal att flytta bakhjulets position i svingen (är det 4-5 cm?). Men jag kollade just på motorcyclespecs och jämförde tidiga 2000-tals KTM endurohojar med senare 2022 EXC-F samt olika cc, och KTM verkar hittat sin sweetspot för ram och hjul på ganska precis 1485 mm +- ett par mm. Hojarna är kusligt lika i formerna med undantag just kring motorns montering i ramen då 500cc är märkbart större och tyngre än t ex 250cc.

Det du känner är skillnaden i motorn och dess fysiska inverkan på hojen, tror jag. Inte hjulbasen. Jag har nyligen börjar köra en av dom tyngre hojar som vi vågar sätta oss på, med 1700cc och 310 kg under mig övar jag både kryp och högfart på körskolans testbanor. Det går förvånansvärt bra. Har t o m kört lite grus med den

Så igår kände jag att det var dags att ge mina endurohojar lite luft, jag tog en tur på min EXC-F 350 genom Södertälje till Enhörna och lekplatserna i skogarna där. Som du säger "kändes den som en BMX", väldigt lätt och hanterbar. Jag har inte kört nåt enduro eller mx i år på Tuvängen, men fan vet om jag inte blivit en bättre offroadare tack vare Harlyn.

 

[Abrakadabra]

Det kan ju skilja i hjulbasen, KTM har ganska bra med marginal att flytta bakhjulets position i svingen (är det 4-5 cm?). Men jag kollade just på motorcyclespecs och jämförde tidiga 2000-tals KTM endurohojar med senare 2022 EXC-F samt olika cc, och KTM verkar hittat sin sweetspot för ram och hjul på ganska precis 1485 mm +- ett par mm. Hojarna är kusligt lika i formerna med undantag just kring motorns montering i ramen då 500cc är märkbart större och tyngre än t ex 250cc.

Det du känner är skillnaden i motorn och dess fysiska inverkan på hojen, tror jag. Inte hjulbasen. Jag har nyligen börjar köra en av dom tyngre hojar som vi vågar sätta oss på, med 1700cc och 310 kg under mig övar jag både kryp och högfart på körskolans testbanor. Det går förvånansvärt bra. Har t o m kört lite grus med den

Nu kör jag iofs ett annat märke men specen kanske inte skiljer nämnvärt mot ktm? Jag har inte tittat i så noga. Skulle nog ändå vilja hävda att min gamla gaffel har en helt annan vinkel än de nyare modellerna (Yamaha). Sedan vet jag inte men det kan nog ev. skiljer mellan storlekar (450 vs 250)?
Tränaren sa samma sak och han förklarade lite varför så jag tror nog det ligger något i det.

Vidare så tror jag absolut att en större motor kan upplevas tyngre även om det inte skiljer så mycket i vikt på pappret. Man får brotta lite mer ju mer man öppnar trotteln. Det här tillsammans med en annan vinkel (flackare) på gaffeln så kan den upplevas ännu mer trög i sväng. Vild gissning från mig.

 

[uncletom]

Man får brotta lite mer ju mer man öppnar trotteln.

Ja, alltså enklast blir om du låter hojen jobba, och inte försöker just brottas med den, då orkar du mer i längden. Gaffelns vinkel gör en del för kurvtagningen vet jag.

Prova kör lite tyngre hojar ett tag, sen kommer allt under 450cc kännas som mopeder.

Vilken hoj har du idag?

Såg att en ny WR250F har 1470 mm hjulbas.

MEN, sen undrar jag när dom mäter hjulbasen. Är det med hjulet placerat längst bak på svingen, eller längs fram? Eller i mitten med kedjan lagom slak? Det finns ju en marginal på 5 cm!

 

[Abrakadabra]

Ja, alltså enklast blir om du låter hojen jobba, och inte försöker just brottas med den, då orkar du mer i längden. Gaffelns vinkel gör en del för kurvtagningen vet jag.

Prova kör lite tyngre hojar ett tag, sen kommer allt under 450cc kännas som mopeder.

Vilken hoj har du idag?

Såg att en ny WR250F har 1470 mm hjulbas.

MEN, sen undrar jag när dom mäter hjulbasen. Är det med hjulet placerat längst bak på svingen, eller längs fram? Eller i mitten med kedjan lagom slak? Det finns ju en marginal på 5 cm!

Spelar egentligen ingen roll men det verkar inte vara så stor skillnad på hjulbasen (då mot nu). Något gör att den känns mer som än en chopper än bmx. Kan vara att chassiet var kortare då eller om det är styret (modell) som gör att det känns som att man sitter längre bak?
Skillnad var det iaf, och jag tyckte den var märkbar.

Jag tror kanske att vi tänker lite olika när det gäller brottning med hojen.
För mig handlar det t ex om att försöka hålla nere hojen genom en sväng där jag påtagligt vrider på gasen. Tanken (och vad jag tränar på) är att jag vill ha gas genom hela svängen och öka genom (en tidig) apex och på väg ut. Låter jag hojen göra vad den vill så kommer den att resa på sig och då missar jag spåret/svängen...

Jag kör en 450 nu och den är för stor för mig (många). Att då försöka köra med en ännu större är att gå åt fel hål. Jag förstår tanken och jag har sett de som försöker göra så men det är inget för mig.

 

[uncletom]

Kan vara att chassiet var kortare då eller om det är styret (modell) som gör att det känns som att man sitter längre bak?

Det där kan mycket väl ha med hur fjädringen är justerad fram, och bak. Kolla så att du har rätt 'sag' bak och en väl intrimmad framfjädring. För mjukt /slappt bak gör att hojens bakdel sjunker (chopper style)

450 nu och den är för stor för mig. Att då försöka köra med en ännu större är att gå åt fel hål.

Ja, en 450 är för stor för mig med på småstigar i skogen. På en bredare bana, som tex Stångebroslaget, blir en 450 lämpligare, eller på en större motocrossbana. I skogen behöver du framför allt kunna manövrera hojen, som Stenmark i slalom, inte som Harley nerför en störtloppsbacke

Med tipset att köra en större / tyngre hoj, helst en supertung glidarhoj, menar jag som ett komplement för din balans och kontroll, gällande motorcykelkörning i allmänhet. Jag menar INTE att du ska köra enduro med en tyngre hoj.

Vad som händer när du kör en tyngre hoj är att du 'programmerar' dig själv för en tyngre dimension, en ny dimension. Du kanske inte inser det nu, men alla körstilar på motorcykel bygger på varandre och kompletterar varandra så att du blir bättre på samtliga. Hur?

Genom att din motorik, dvs vilka minnen din ryggmärk samlar på sig, får öva med alla tänkbara förutsättningar på två hjul. Som exempel vill jag ta mig själv; jag körde min KLX230 på vägar och lite grus, jag vågade inget annat. När jag senare började med enduro (med KTM 350) på Tuvängen märkte jag en väsentlig skillnad i hur jag körde min KLX på vägarna.

Senare köpte jag en Royal Enfield, glidarhoj som jag också skjutsade min Camilla på. Det tog mig till ytterligare en dimension i min generella motorik på hoj. Så för varje växling mellan olika hojtyper, och kännedom om hur varje fungerar, så har min förmåga på hoj överlag blivit säkrare. Denna utveckling har gjort mig till en bättre motorcyklist. Liknande gällde bilkörningen tidigare i mitt liv.

Nu kör jag mest min 2015 Harley Duna Wilde Glide, en ganska tung chopper, jag sitter ganska lågt med benen frammåt. Det går alltså inte att resa sig

Detta har resulterat i att jag tycker min KTM 450 (min andra endurohoj) numer känns som en moped. Jag har en 450cc Caballero Rally som numer också känns väldigt 'lätt' fast den väger 160 kg.

Så principen borde väl bli; kör mer hoj av olika slag, och din förmåga på hoj blir bättre, i samtliga fall.

 

[Niklasinorr]

Spelar egentligen ingen roll men det verkar inte vara så stor skillnad på hjulbasen (då mot nu). Något gör att den känns mer som än en chopper än bmx. Kan vara att chassiet var kortare då eller om det är styret (modell) som gör att det känns som att man sitter längre bak?
Skillnad var det iaf, och jag tyckte den var märkbar.

Jag tror kanske att vi tänker lite olika när det gäller brottning med hojen.
För mig handlar det t ex om att försöka hålla nere hojen genom en sväng där jag påtagligt vrider på gasen. Tanken (och vad jag tränar på) är att jag vill ha gas genom hela svängen och öka genom (en tidig) apex och på väg ut. Låter jag hojen göra vad den vill så kommer den att resa på sig och då missar jag spåret/svängen...

Jag kör en 450 nu och den är för stor för mig (många). Att då försöka köra med en ännu större är att gå åt fel hål. Jag förstår tanken och jag har sett de som försöker göra så men det är inget för mig.

Det som framförallt påverkar om en hoj känns snabbstyrd eller inte är en kombination av alla ingående chassivärdena där hjulbasen spelar minst roll. Det som känns mest är gaffelvinkel och framförallt försprånget (Rake and trail). Sen påverkar hjulbasen en del men också var massan är koncentrerad, kallas ofta tyngdpunkt, vilket är fel enligt en fysiker jag känner

Var är de tunga delarna placerade som motor och soppatank, var sitter (står) föraren.
Hög "tyngdpunkt" ger en trögare rörelse men också stabilare än en låg, speciellt när man ligger i sväng. Jämför med att balansera ett kvastskaft eller hammarskaft på fingret.
Kör vi enduro som den här tråden handlar om så är det ju märkbar skillnad på stabilitet om föraren sitter eller står. Står man upp blir stabiliteten mycket bättre (högre tyngdpunkt)
Har du en balansplatta hemma så kan du ju jämföra med att sitta på den, eller stå på den, vilket är lättare?

Alla de här värdena som konstruktören lägger i chassit avgör helt och hållet hur en hoj känns att köra, och det är VÄLDIGT små skillnader som påverkar detta. En del hojar kan man t ex ändra offset genom att byta styrkronor. Ett kortare försprång och hojen blir betydligt mer lättsvängd. Alla andra värden är oförändrade.
Höj gaffeln i kronorna så ändras både rake och trail och hojen blir mer lättsvängd, och tvärtom, det räcker med en millimeter. Samma sak med att ändra höjden bak genom ride height eller bara att ändra preload på fjädern, vilket påverkar hur snabbstyrd hojen känns.

Genom att ändra var man sitter och står i olika situationer gör att balansen (front and rear bias) ändras, dvs höjden fram eller bak. Sitter man på framhjulet så blir det i praktiken brantare gaffelvinkel, kortare försprång och en snabbare styrning med sämre stabilitet. Lägg på frambromsen också så blir effekten ännu större...

Läs Tony Foales bok om chassigeometri så får man lätt migrän av hur komplicerade tvåhjuliga fordon är, rekommenderas...

Motorcycle Handling and Chassis Design » Motochassis by Tony Foale

The book Motorcycle Handling and Chassis Design by Tony foale is regarded as the standard text in the field of motorcycle dynamics.

motochassis.com

 

[Niklasinorr]

Här kan man nörda ännu mer:

https://www.researchgate.net/publication/287124160_Motorcycle_Dynamics