Kvaliten på japshojarna sämre å sämre?

Motorads långtester tycker jag visar ganska tydligt hur det ligger till med kvalitén på olika hojar.

Från nr 1 2009:

Ducati 1098, körsträcka 28 036km

Fel:belysning nummerplåt fixad, elbortfall, defekt relä till bränslepump, ny givare lufttemperatur, batterihållare lossnat, SPRUCKEN KOLV(!), mellanrör och lambdasond trasig, battreihållare bytt (igen).

Honda cbr 1000, körsträcka: 21 848km

fel: -


Nog har Ducati en bit kvart trots allt!

Tror på samma sätt att det enda sättet att mäta kvalitè är att mäta och jämföra.

Japanska motorcyklar är trots allt otroligt bra med tanke på att du i princip köper en färdig hoj för racing.
Det gjorde du inte för 25 år sedan.
 
Enligt Motorrads test så var väl slitaget ganska stort på Ducati 999 efter 5000 mil. Jag har inte läst hela testet, men sammanställningen visade att slitaget var stort om jag inte minns fel.
 
Angående att Honda ännu skulle ha högre kvalitet än dom andra japsarna så vete tusan om det stämmer för dom värsta sporthojarna under 2000-talet, både cbr600rr och 1000rr har haft problem under detta årtionde. När Bike 2004 publicerade en undersökning av antalet reklamationer 03 så hade Kawasaki lägst antal, troligtvis för att dom hade minst uppdaterat modellprogram det året (tror enbart zx6r var helt ny).
Räknat i antal är kanske inte helt bra sätt att mäta? Försäljningen skiljer en hel del mellan märkena, modellerna för varje år. Det kan vara så enkelt att Kawa även sålde färre hojar.

Men iofs. för den som drabbas av en felande hoj blir knappast hjälpt av att det är vanligt eller ovanligt att hojmodellen drabbas.
 
Angående att Honda ännu skulle ha högre kvalitet än dom andra japsarna så vete tusan om det stämmer för dom värsta sporthojarna under 2000-talet, både cbr600rr och 1000rr har haft problem under detta årtionde. När Bike 2004 publicerade en undersökning av antalet reklamationer 03 så hade Kawasaki lägst antal, troligtvis för att dom hade minst uppdaterat modellprogram det året (tror enbart zx6r var helt ny). Den femåriga garantin som vissa märken spelade mindre roll, för dessa märken var ändå 95+% av reklamationerna på hojar < 2 år gamla.

Men om ett visst märke nekar alla sina kunder att reklamera så borde ju dom få väldigt fina siffror medans good will-reklamationer ger dåliga siffror.

Så den statistiken kan vara missvisande.
 
Tror på samma sätt att det enda sättet att mäta kvalitè är att mäta och jämföra.

Japanska motorcyklar är trots allt otroligt bra med tanke på att du i princip köper en färdig hoj för racing.
Det gjorde du inte för 25 år sedan.

Vet inte om det där bara gäller Japs hojar...

Vissa Italienska hojar får du också med Öhlin gafflar som standard. Finns ju
vissa R1/R6 modeler som också som kommer öhlinare som standard.

Japs hojar har sina fördelar och Italienska har sina fördelar. Men jag tycker alla märken har fått en hoj som är mer ban anpassad nu för tiden än det fanns för.

Japan märkena värkar ha satsat mer på att få ut mer effekt och Italienarna mer på chassit/fjädring bromsar. Även om utveckling har även också förbättras på chasi/fjädring på japs hojarna och Italienarna har också fått lite mera effekt. Ducati 1198/1098R , Aprilia RSV4.


Problemet är ju att mer effekt vill man få ur hojarna och lättare ska de bli...och då försämras hållbarheten i längden.
 
Last edited:
Räknat i antal är kanske inte helt bra sätt att mäta? Försäljningen skiljer en hel del mellan märkena, modellerna för varje år. Det kan vara så enkelt att Kawa även sålde färre hojar.

Men iofs. för den som drabbas av en felande hoj blir knappast hjälpt av att det är vanligt eller ovanligt att hojmodellen drabbas.

Det var reklamation per hundra sålda hojar (eller något likartat).

Men om ett visst märke nekar alla sina kunder att reklamera så borde ju dom få väldigt fina siffror medans good will-reklamationer ger dåliga siffror.

Så den statistiken kan vara missvisande.

Vill minnas att det var vad återförsäljarna (vilket ofta hade flera märken) rapporterade, dvs vad dom bedömde som fel (finns en gammal tråd om denna undersökning även här, hittar den dock inte). Men visst är sån här statistik aldrig 100% men slutsatsen (nya modeller klart buggigast oavsett märke) var ändå intressant att få svart på vitt omän ganska självklar...

Vill minnas att top-5 var: Kawa, Yama, Honda, Suzuki, Triumph och sen kom resten i blandad kompott.
 
Last edited:
Inte särskilt insatt i nyare hojjar.
Men som med allt annat:
Japansk kvalitet var ett skämt när de började exportera.
Storsatsning på kvalitet (med MR. Honda i spetsen) byggde upp ett fantastiskt kvalitetsrykte.
Sedan mitten på åttiotalet vet "alla" att japanska grejor är bra skit.
Nu har man kvalitetsryktet.
Nu kan man lätta och vässa samt pressa produktionskostnaderna.
Detta kostar kvalitet.
Men så länge ingen (utanför särskolan) tjöper italienskt, tyskt, amerikanskt för kvalitén skull, så har de japanska producenterna ingen anledning att göra storsatsningar på kvalitetsförbättringar.
 
Motorcyklar började hålla dåligt cirka 1996, när alla tillverkare (Kawasaki undantagna :tungvikt)skulle följa i Hondas Fireblade-spår. Allt skulle plötsligt vara så lätt som möjligt. GSX-R750 höll faktiskt inget vidare way back when. Jag hade en sån då, och saker gick sönder på löpande band. Den gick så in i HELVET när den var hel, så jag var ganska nöjd ändå.

Nu är det ju än värre, när hojarna inte får väga nånting och helst ska ha 200 hk.

Det ligger en hel del i det du säger.

Så fort fabrikerna började att jaga vikt på motorcykelns alla delar försvann samtidigt också en del livslängd och hållbarhet (inte sagt att kvalitén är sämre för det)

Ett bra exempel är Hondas Blackbird och Suzukis Hayabusa, undersök hur mkt pengar det är lagt på dom olika motorerna i dragracingdepån för att dom ska hålla.

Hayabusan är klenare uppbyggd för att den skulle vara lättare.
 
Det ligger en hel del i det du säger.

Så fort fabrikerna började att jaga vikt på motorcykelns alla delar försvann samtidigt också en del livslängd och hållbarhet (inte sagt att kvalitén är sämre för det)

Ett bra exempel är Hondas Blackbird och Suzukis Hayabusa, undersök hur mkt pengar det är lagt på dom olika motorerna i dragracingdepån för att dom ska hålla.

Hayabusan är klenare uppbyggd för att den skulle vara lättare.


Nu vet jag itne mycket om hayabusan men jag hade en blackbird innan och den gick aldig sönder men den hade en form av känsla över sig att den kunde göra det när som till skillnad från Yamahan som jag har nu.
 
Ett bra exempel är Hondas Blackbird och Suzukis Hayabusa, undersök hur mkt pengar det är lagt på dom olika motorerna i dragracingdepån för att dom ska hålla.

Nu tycker jag inte definitionen på kvalitet är riktigt samma sak som att motorn tål mycket trimmning utan att rasa. En motor som tål mycket trimning utan att nåt går sönder är rejält överdimensionerad vilket inte är riktigt samma sak som kvalitet.
Rejält överdimensionerade grejor brukar ju iofs hålla ihop länge vilket är ett kännetecken för kvalitet.
Dock kan ju en exakt rätt dimensionerad pryl hålla länge men samtidigt knäckas snabbt med ökad belastning.
 
Vet inte om det där bara gäller Japs hojar...

.
Nej naturligtvis inte.
Jag äger är en Österikisk variant med stor funfaktor, kör tysk badermeinhofwagen äter italienskt dricker franskt och gillar den svenska lantrasen. Detta sammantaget är tecken på prima (livs) kvalitè.
 
[YOUTUBE-ID]gHBmVNoG0Js[/YOUTUBE-ID]

Den är så tuff att jag får habegär som ett barn.

Är det rökern du tänder på? Är det fel på den? ;)

Enda roliga med nya rettan är den nya motorn, men det sitter verkligen så långt in för att japanerna att bygga ANNORLUNDA saker (eloge till Yamaha). Men andra måste kanske gå före så de kan kopiera? Det är det jag alltid haft lite emot japansmidet, snott från grunden (även om det nu är historia iofs).

Hoppas V4:a-trenden kan skrämma liv i sporthojarna nu. Sedan hoppas vi på literhojar med V4:a, trippel eller rentav paralelltwin i bästa Laverda-anda. Mångfald åt folket! :D

Sen att den japanska designen ballade ur totalt runt 04 är ju min egen högst subjektiva åsikt.

Gled iväg från ämnet med märk väl personliga åsikter.
 
tyvärr är den nya R1:an enormt jobbig att köra till vardags. Bilköer, stadskörning, allt som går under 70 är en plåga pga den ryckiga gången. Hela hojen skakar, och dessutom känns det som man sitter upp och ner på den, med nacken spänd till max, huvet hela vägen bakåt. Och då är jag inte överdrivet lång, bara 186 cm
 
tyvärr är den nya R1:an enormt jobbig att köra till vardags. Bilköer, stadskörning, allt som går under 70 är en plåga pga den ryckiga gången. Hela hojen skakar, och dessutom känns det som man sitter upp och ner på den, med nacken spänd till max, huvet hela vägen bakåt. Och då är jag inte överdrivet lång, bara 186 cm

Fan, känns ju som jag skulle gilla den. Låter ju som en Ducati du beskriver... :D
 
hehe, ja den är ju duktigt skönare än att sitta på än en supersport-Ducati (läs: stålräcke). Tyvärr närmar den sig Ducati prisklass också. Det härliga var det maffiga bottendraget när den hade smattrat och skakat färdigt. Kom på mig själv i 50-60 att jag fortfarande körde i ettan, och det kändest perfekt. Inte ens onormalt. Märkligt när man själv äger en symaskin
 
Last edited:
Nyheter
Fat Boy Gray Ghost – 35 år efter Terminator 2

2025-års Fat Boy Gray Ghost...

European Bike Week: 2-7 september 2025

Under veckan den 2 &#8211; ...

Michael Schumachers Honda Fireblade såld på auktion

Michael Schumachers Honda F...

Dags för Mälaren runt 2025 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti 202...

Retrohoj från Honda presenterad på Suzuka

Under 46:e Coca Cola 8-timm...

Sandvikens franskaste Triumph

I Norrtälje kunde vi se hur...

Hydet Dirt Drag #2 – Helt enkelt skitkul

Den 2 augusti körde Hydet M...

A ride for our child, Tyra

MC-kortegen ”A ride for our...

Mälaren Runt #40 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti kör...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP

För att fira den trefaldige...

Back
Top