Jag vet att detta är en dum fråga men jag ställer den ändå.
Kan man motionsköra på mx bana utan stor skaderisk? Dvs inga ambitioner att tävla. Har erfarenhet av att cykla en del mtb men annars har det endast varit massa asfalt och jag är hyfsat duktig på RR.
Mx ser superkul ut. Enduro? Vet inte, trots att skaderisken är lägre så kan jag tycka att det det explosiva i mx borde vara roligare.
Syftet är att kunna köra Mx som komplement till RR, framförallt off season… men det är också betydligt smidigare då banorna är mycket närmre. Jag är dock lite opepp på att ta stora risker som snart 40 åring. Vad säger ni med erfarenhet?
Jag är ingen ungdom och har drömt om det här hela mitt liv.
När jag var barn hade jag flera kompisar som körde cross. Jag följde ofta med och fick provkörda lite då vi då. Jag själv höll på med en annan idrott och mina föräldrar såg risken med mx och ville inte utsätta mig för den. Nu säger jag inte att det är riskfritt för det är ingen idrott men av vad jag kommer ihåg var det två av dem under alla dessa år som bröt armen, troligen i ett hopp och sent på em men det här kan hända även om man halkar på garageuppfarten.
Jag tog mod och fattade beslutet att börja köra och ångrar ingenting. Det är lätt att köra på crossbanan och du bestämmer själv vilken fart du vill hålla. I skogen är det också roligt men där finns det fler saker att titta på (hinder). Anpassa farten.
Gubbdagis är precis vad det är och funderar du på att ta steget så kommer du förhoppningsvis inte ångra dig. Men man ska veta att det inte är lika enkelt som att ta cykeln ut i skogen och trampa. Jag gör sånt också och det är ett komplement till min mx körning. Tror det var
@Niklasinorr som tipsade om det. Att köra mx innefattar lite mer meck i garaget än mtb och du behöver en större bil eller släp för transport till och från banan. Har man överseende med det så kan man hålla på hur länge som helst. Jag hade en bekant som körde tills han var över 80 (ja, även GGN).
Tips, försök att hitta en klubb där de har gemensamma träningar för motionärer. Alltså med träningsgrupper med ett koncept där inga andra kan hoppa in under säsongen. Vanliga träningsdagar på banan är också trevliga men det blir lite mer fokus på teman i träningsgrupperna. Där finns det kunskap och erfarenhet som de gärna delar med sig av. Var inte bly att ställa frågor och gemenskapen är jättetrevlig. Sedan hjälper du till ibland på städdagar och om klubben arrangerar tävlingar (som funktionär) så får du in foten i organisationen och mer kunskap hur din klubb fungerar. Även om jag har en (anrik) klubb närmare så kör jag 45 minuter med bilen till en annan. Helt klart värt det om man är ute efter en organisation som fungerar. Perfekt att äta mackor i bilen och lyssna på musik på veckodagarna till träningen.
Angående skador så har jag kraschat flera gånger men under ganska kontrollerande former. Jag har tacklat några träd, kört rakt fram ut svängar och vält inåt när jag fegat ur i sväng. Ibland gör det ont och ibland har man tur. Samma sak har hänt när jag cyklar mtb i skogen så det är inga konstigheter. Ta lärdom av misstagen och på:t igen. När man lyckas med en tuff utmaning så blir man glad i flera dagar efteråt.
Ett jättebra tips jag fick här i tråden (
@Two stroke man ?).
Försök inte hoppa över de stora hoppen, det är något som händer när du gör rätt och minst anar det. Häng gärna på de snabba och duktiga förarna men försök inte att köra lika snabbt som dem.
Jag ångrar inte mitt steg och det är en otrolig känsla att få fullfölja en barndomsdröm i vuxen ålder.