Enduro/Mx komma igång/nybörjarfrågor

Tack, jag uppskattar verkligen din (och alla andras) feedback. Fick ett lyckorus efter träningen i lördags, underbart.

Nu den senaste tiden har jag haft fokus på att köra lättsamt med ett bra flow. För att få till det behöver jag dessutom sätta blicken långt fram, på nästa "hinder".

Det brukar ta en stund innan jag kommer igång men när sinnena är på plats går det att köra hygglig fokus. Jag kan nog inte understryka tillräckligt hur viktigt det är att våga släppa kontrollen, låta biken ta över och bara låta saker och ting hända. Inte så lätt för någon som har kontrollbehov men genom detta så börjar jag successivt lita på grejerna och att den gör vad den borde. Stenar, djupa spår, stalp och allt i en salig blandning så brukar det gå ganska bra om bara blicken är riktad på rätt plats/sak och sedan sträva efter att komma dit med hela kroppen. Det här är otroligt svårt i början för en nybörjare, för det finns ingen tillit till cykeln över huvud taget. Dessutom är den stark som ett fullblod och lite för mycket gas så drar den iväg snabbare än man hinner tänka/titta.

Jag jobbade även vidare med att styra med fötterna och när jag frågade tränaren hur han gjorde fick jag bara till svars att det bara var att trycka. Luta dig inåt i svängarna och balansera upp med gasen. Svinenkelt men det här behöver jag jobba vidare på. :tummenupp :näsblod

Hur som helst så hittade jag ett fint parti på banan där jag till slut kunde köra med ett bra flow på 3an hela vägen och det kändes som att jag surfade på en våg. Några av mina nycklar är: Stå bra i en stabil grundposition genom att komma bak med röven, nyp åt hojen med knäna och nedåt, ner med huvudet och fram/upp med bröstet. En ny nyckel för mig är att sätta blicken långt fram och våga lita på att biken/fjädringen/däcken gör jobbet. Galet kul när det fungerar.

Tack för tipset om fottrycket och initiering i sväng.
Ska testa det när jag får chans vid nästa tillfälle. Jag har fortfarande lite svårt med känsla på/under fötterna så det där med att finlira på bakbromsen är svårt. Jag tror jag köpte en storlek för stora skor och när de dessutom är hårda så blir det inte enklare. Just nu blir det tvärnit eller inget alls. Jag har justerat bakbroms-pedalen och det hjälpte väldigt bra för positionen när jag står och bromsar men det hjälper inte så mycket för att känna den när pedalen börjar göra motstånd. Med lite mer träning så kanske jag får lite mer tur...
Visst känns det härligt när man får känslan av att allt stämmer och det flyter på av sig själv. Som du säger blicken längre bort dit man ska. Även när man känner att det går bättre av att släppa på mer fart och köra fortare än sin "comfort zon" då funkar hojen och fjädringen bättre.
 
Jag gick hela vägen och köpte en Stark Varg! Sjuuuuukt rolig hoj att köra med hur lite eller hur mycket pulver som helst! Den sak som många inte tänker som jag upptäcker mer och mer är en väsentlig del av upplevelsen var faktiskt bakbromsen på styret. Jag har altid haft svårt att dosera bakbromsen med en tung crosstövel så det har alltid varit lite av och på.
Nu när jag bromsar bak med vänsterhanden så är det jättekul att ha ytterligare ett doseringsreglage, jag är såååå mycket känsligare i handen så det går att ligga och släpa lite lite grann när man ska köra fort eller i stalp, jag kan göra långa kontrollerade sladdar när jag vill och var jag vill och jag kan använda bakbromsen för att nypa runt en tvär sväng. Ju mer jag kör desto mer uppskattar jag att kunna fladdra med fötterna utan att behöva vara på växel- eller bromsplats hela tiden, väldigt trevligt!

Jag kör tre timmar på batteriet i ett hyfsat endurotempo, eller rättare sagt så kroknar jag innan hojen gör det. 80 hästars läget är däremot ganska värdelöst. Ligger jag i 120-130 på grusväg och vrider på rullen så har jag styret i ansiktet, inte lite grann, inte lite tveksamt, bara pang så är hjulet i luften. Helt meningslöst och vansinnigt roligt! :)
 
Jag gick hela vägen och köpte en Stark Varg! Sjuuuuukt rolig hoj att köra med hur lite eller hur mycket pulver som helst! Den sak som många inte tänker som jag upptäcker mer och mer är en väsentlig del av upplevelsen var faktiskt bakbromsen på styret. Jag har altid haft svårt att dosera bakbromsen med en tung crosstövel så det har alltid varit lite av och på.
Nu när jag bromsar bak med vänsterhanden så är det jättekul att ha ytterligare ett doseringsreglage, jag är såååå mycket känsligare i handen så det går att ligga och släpa lite lite grann när man ska köra fort eller i stalp, jag kan göra långa kontrollerade sladdar när jag vill och var jag vill och jag kan använda bakbromsen för att nypa runt en tvär sväng. Ju mer jag kör desto mer uppskattar jag att kunna fladdra med fötterna utan att behöva vara på växel- eller bromsplats hela tiden, väldigt trevligt!

Jag kör tre timmar på batteriet i ett hyfsat endurotempo, eller rättare sagt så kroknar jag innan hojen gör det. 80 hästars läget är däremot ganska värdelöst. Ligger jag i 120-130 på grusväg och vrider på rullen så har jag styret i ansiktet, inte lite grann, inte lite tveksamt, bara pang så är hjulet i luften. Helt meningslöst och vansinnigt roligt! :)

Tre timmar låter OK, det kommer jag till Almnäs och tillbaka på. Sen förstår jag också att vargen är kapabel att ge mer kraft än en människa klarar hantera, låter lovande. Då kanske man kan hushålla lite med volten och dela ut elektronerna under lite längre tid istället för så pass explosivt.

Det verkar som att du hittat en ny kul extremleksak. Jag har fortfarande inte provat vargen så jag får ta ditt ord, så länge ;)
 
Tre timmar låter OK, det kommer jag till Almnäs och tillbaka på. Sen förstår jag också att vargen är kapabel att ge mer kraft än en människa klarar hantera, låter lovande. Då kanske man kan hushålla lite med volten och dela ut elektronerna under lite längre tid istället för så pass explosivt.

Det verkar som att du hittat en ny kul extremleksak. Jag har fortfarande inte provat vargen så jag får ta ditt ord, så länge ;)
Allting annat känns så gammalmodigt... Motorcykel version 2.0... :)
Prova den inte...!!!

 
Allting annat känns så gammalmodigt... Motorcykel version 2.0... :)
Prova den inte...!!!

.. tackar. Jag kommer väl ändå till den tidpunkt då jag provar en. Men ska jag ha en till lekhoj måste jag sälja av några andra först. Jag älskar mina bensinendurosar för mycket i nuläget så jag får väl hålla mig borta från vargen tillsvidare.
 
Visst känns det härligt när man får känslan av att allt stämmer och det flyter på av sig själv. Som du säger blicken längre bort dit man ska. Även när man känner att det går bättre av att släppa på mer fart och köra fortare än sin "comfort zon" då funkar hojen och fjädringen bättre.

Precis och jag tror farten kommer med tiden för den som har bråttom runt. Lite skämtsamt kanske men farten är inget jag fokuserar på i nuläget även om jag känner att lite mer gas hjälper. Sist så körde jag bakom en långsammare förare och där var det tydligt att det inte fanns så mycket tillit på hojen. Väldigt vingligt i spår och stallp när det inte fanns ett driv och blicken nära fram-stänkan.

För mig hjälpte det att flytta fram blicken otroligt mycket. Från att gå från att växla mellan 1-2 på en liten bana till att ha i 3an hela varvet (utan koppling). Nu varvade jag inte ur den men bara känslan av att våga lita på biken är så mycket enklare för att få ett bra flyt i körningen. Ska nog tillägga att det här var första gången jag lyckades och det är långt kvar tills jag kör så här på ett naturligt sätt.

Både roligt och skönt att hitta (som jag kallar det) huvud-nycklar. I teorin och snacket i depå är en sak men att verkligen göra och känna det är något helt annat. Det är då polletten har trollat ner. Nu gäller det bara att våga repetera detta och applicera det på all övrig körning och inte bara när man är safe.
 
Jag har troligen sagt det tidigare. Men en 250 fyrtakt enduro skulle nog passa dig perfekt. Tex WR250 eller exc-f

Själv bytte jag från 350 till en 250 2takt känner inget behov av en 300

Aa, jag vet. 🫣

Men jag är svag för 2t ljudet och det sitter i sedan barnsben när 50cc och 80cc var på crossbanan. Jag höll på med annat då men följde ofta med mina kompisar för att titta när de tävlade. Ljudet och doften är speciellt.

När jag kom tillbaka i depån sist så kände jag avgaserna från 4t i kläderna som jag låg bakom.

Allra helst vill jag ha en grön bike men de är väl ganska svåra att hitta återförsäljare och reservdelar till?
Yamaha är också riktigt fina och där har jag hittat en trevlig och hjälpsam återförsäljare som jag gillar. Han är inte billigast, ligger en bit bort men han har bra koll.

Om någon har tips på hur jag kan jobba fram en långsiktig deal är det välkommet med PM. Hur kommer man med i ett ”team” och vilken nivå behöver man vara på? Räcker det med att köra återkommande tävlingar i en serie eller cup?
 
Jag gick hela vägen och köpte en Stark Varg! Sjuuuuukt rolig hoj att köra med hur lite eller hur mycket pulver som helst! Den sak som många inte tänker som jag upptäcker mer och mer är en väsentlig del av upplevelsen var faktiskt bakbromsen på styret. Jag har altid haft svårt att dosera bakbromsen med en tung crosstövel så det har alltid varit lite av och på.
Nu när jag bromsar bak med vänsterhanden så är det jättekul att ha ytterligare ett doseringsreglage, jag är såååå mycket känsligare i handen så det går att ligga och släpa lite lite grann när man ska köra fort eller i stalp, jag kan göra långa kontrollerade sladdar när jag vill och var jag vill och jag kan använda bakbromsen för att nypa runt en tvär sväng. Ju mer jag kör desto mer uppskattar jag att kunna fladdra med fötterna utan att behöva vara på växel- eller bromsplats hela tiden, väldigt trevligt!

Jag kör tre timmar på batteriet i ett hyfsat endurotempo, eller rättare sagt så kroknar jag innan hojen gör det. 80 hästars läget är däremot ganska värdelöst. Ligger jag i 120-130 på grusväg och vrider på rullen så har jag styret i ansiktet, inte lite grann, inte lite tveksamt, bara pang så är hjulet i luften. Helt meningslöst och vansinnigt roligt! :)

Onekligen intressant men jag tycker den är väldigt dyr.

Visserligen är det ingen motor-service på samma sätt som en bensinmotor men ändå. Finns knappt några på beg. marknaden. Hur vet man att batteriet inte är slut och man behöver köpa ett nytt för 30k?
Egentligen samma fråga man ställer sig inför ett beg. bensin-motor köp. Har de dragit med rätt moment, har de kanske smort gängorna, hur många heli-coil sitter det i motorn.. etc.

Det som talar för el-hoj är egentligen all service och enkelheten att komma ut. Man behöver inte ställa ventilerna, fixa munstycken i fuggen, byta olja eller liknade. Den är tyst så det är lite enklare att köra iväg på grusvägar utan att någon egentligen bryr sig. Samtidigt försöker jag att alltid åka till klubben, för där är det bra stämning och man får snacka lite i depån. Vill jag träna kondition så blir det mtb på grusväg eller i skogen.

Samtidigt gillar jag att mecka. Kan jag köra det utan stress (ingen som ropar på mig) så är det för mig avkopplande. Man får sitta där på pallen eller i den gamla stolen och fundera lite. Kolla i manualen och lyssna på bandit. Problemet just nu är att jag inte har något kylskåp där jag snabbt och enkelt kan få tag i lämplig kall dryck eller en macka. Hmmm, den behöver jag nog lägga in på önskelistan. Tror även en lite TV skärm skulle vara bra att ha i garaget…

Jag förstår dig och jag är nog lite avundsjuk på din varg. Kanske är det en sån jag egentligen vill (och behöver) ha. Men hur fungerar det med tävlingar som tex vinter-cupen eller Forsells cup, stångebro eller Gripen?
Får man tävla mixat i en grupp (Gripen dygnet) tillsammans med andra bensinare?
 
Last edited:
För att jag tyckte att det var dags att byta hoj och "vanlig" bensindriven(gärna 2t)är roligare att köra än eldrivet.
När jag blir(ännu)äldre och motorik och koordination sviktar kanske jag ser mig om efter något utan koppling och växelreglage.
Jag är nog inne på samma linje..
 
Last edited:
Allra helst vill jag ha en grön bike men de är väl ganska svåra att hitta återförsäljare och reservdelar till?
Jag har en 2025 Kawasaki 250 cross och en KTM 250 2takt enduro. Jätte nöjd med bägge.
Det går en massa rykten på nätet om att kawa skulle vara på gång med 2 takt med tar det med en nypa salt vi får se.

Som en kul jämförelse så för några månader sedan var jag på en crossbana med kawan och tänkte efter ett pass på crossbanan jag testar ett varv på enduro slingan som ligger intill. Blev förvånad över hur fint crossen uppförde sig med 19tum bakhjul och crossfjädring och den aggressiva crossmappningen. Dock en väldigt "snäll" enduro slinga.

När jag tar ut min KTM enduro på crossbanan så känns det tydligare att fjädringen är gjord för enduro istället för crossbanan.

Man skulle givetvis kunna ha en cykel till både cross och enduro & få till en riktigt bar combo som funkar (ver många som gör det) men jag tycker det är kul att ha mycket leksaker....
 
Någon med erfarenhet som har kört enduro på Sturup som kan ge mig hur svår banan är på en skala 1-5 med svenska mått mätt? Jag har bara kört två gånger, känns som jag kämpar för livet varje varje varv. Är övertygad om att det är för att jag är fet och talanglös men hade varit intressant att veta hur banan anses vara också.
 
Jag ser fler och fler som smörjer gängorna. Har en svåger som jobbar på plattform och de smörjer allt.

I vårat förråd på jobbet ligger alla skruvar med en liiiten oljefilm på sig och vad jag vet är det ingen mekaniker som gör rent dem innan de används.

Att smörja en metallskruv/bult som skruvas in i metall är väl kanske inte så ”farligt” men att göra det på skruvar som ska in i aluminium känns lite mer risky.

Det är väldigt tydligt på klippet nedan att han vill smörja gängan.

 
Hjulaxlar och egentligen alla grövre axlar fettar man alltid in för att de inte ska rosta fast. På en VM-hoj som skruvas isär varje dag kanske det inte behövs men för oss dödliga är det ett måste.

Även svingaxel, skruvar till fjädringslänkage. Egentligen nästan allt från M8 och uppåt kan du fetta in med gott samvete.

Jag fettar inte alla M8 och M10 men det är ingen skada skedd om du gör det utöver att du lär få lite smutsigare fingrar när du mekar.
 
Hjulaxlar och egentligen alla grövre axlar fettar man alltid in för att de inte ska rosta fast. På en VM-hoj som skruvas isär varje dag kanske det inte behövs men för oss dödliga är det ett måste.

Även svingaxel, skruvar till fjädringslänkage. Egentligen nästan allt från M8 och uppåt kan du fetta in med gott samvete.

Jag fettar inte alla M8 och M10 men det är ingen skada skedd om du gör det utöver att du lär få lite smutsigare fingrar när du mekar.
Själva axeln kan jag förstå men även gängorna alltså?
 
Nyheter
Danske Vilh. Nellemann övertar Honda-importen i Sverige

Äntligen är frågan om vem s...

Harley‑Davidson ”Creators Custom Clash”

Harley‑Davidson drar igång ...

Di Giannantonio tillbaka som vinnare!

Fabio Di Giannantonio är fö...

The Distinguished Gentlemans’s Ride – Körs i morgon!

Den 17 maj är det åter dags...

GOTLAND GRAND NATIONAL OCH AFTONBLADET SÄNDER 12 TIMMAR LIVE FRÅN ÅRETS TÄVLING!

Foto: Karin Tornblom Pre...

Allt om MC på Rapidos öppet hus!

Kom och hälsa på Rapido MCK...

Bike på Rapidos öppet hus!

Kom och hälsa på Rapido MCK...

Stabilt läge på Gotland Ring!

Den trista dispyten om ägan...

Anpassad service för Ducati Desmo 450 MX

Ducati lanserar serviceinte...

Oro för batteriet

Batteriet oroar mest – men ...

Back
Top