Försök att ta det lite lugnt nu
Jag tror att dom flesta struntar i vad du har för olja i din hoj och dina idéer om varför
Har du sen en biff med Biltema så ta det med dom
Jag är hur lugn som helst.
Om så vore fallet, varför är du då inne i tråden och inte bara läser vad som skrivs utan även kommenterar?
Har inga problem med Biltema.
Förklara då gärna hur min gamla DR800 gick alldenes utmärkt i de 6000 milen jag körde den, den var kanonfin inuti.
Dessutom så jag jag kört min volvo 18000 mil på biltemaolja, den är med ren & fin inuti.
Har en bekant som har en kawa z900 från 2020 som gått sisådär 5000 mil på nämnda olja, när ventilkåpan lyftes så var den *trumvirvel* skitfin.
Sluta gnäll.
Dels är DR800 en relativt effektsvag hoj sett till antalet kubik så motorn utsätts inte för samma stress och påverkan som mer effekt skulle. Sedan vet du inte hur mycket bättre hojarna eller bilen skulle gått eller hur mycket mindre slitage och behov av service/reparation den skulle haft om du använt bättre olja.
Med det sagt så finns det otaliga tester gjorda på oljor som visar faktumet att en dyrare olja presterar och skyddar bättre på alla sätt än en billigare.
Så det är okej för dig att gnälla men inte för mig?
Antingen är du civilingenjör i Kemi med inriktning mot tribologi eller så fortsätter du i samma hjulspår. Eftersom jag jobbat med kemikaliefrågor inom fordonsindustrin så kan jag förtydliga att ett skyddsdatablad innehåller den information de är skyldiga att dela enligt REACH och CLP inom EU. Det är miljölagstiftning och har väldigt lite att göra med teknisk specifikation.
EG-nummer och REACH-nummer är för övrigt bara referens till CAS-nummer, kopplat till olika lagstiftning, men det visste du givetvis redan?
Att säga att "Olja A är bättre än Olja B" från ett skyddsdatablad är vad som inom matematiken kallas Q.E.D. Du har just bevisat mitt förra inlägg.
Jaja, du är en sådan där som anser att man måste ha en utbildning och en titel inom det som diskuteras för att man ska veta vad man pratar om. Du har aldrig hört talas om Internet, en oändlig källa till information som vem som helst kan använda? Nu pratar jag inte om vad folk skriver på forum utan om forskning, vetenskapliga artiklar etc., alltså ren fakta.
Jag vet mycket väl vad skyddsdatablad måste innehålla och jag vet mycket väl att CAS-nummer är det globala kemikalieidentifieringsnumret, EG-nummer används som kemikalie-ID inom EU, REACH-nummer är EU-registreringsnumret för en kemikalie, och Index-nummer är en finansiell metrisk indikator. Att jag listade dessa är för att inte alla söker information på samma sätt. Vissa söker på bara CAS och läser vidare medans andra jämför den information som står i CAS och EG. Därför som jag skrev som jag skrev.
Läs vad jag skriver och inte vad du vill att det ska stå för att försöka vinna argumentet.
Jag skrev att med CAS-numret får du fram vilken basolja det är, vilken grupp den tillhör, vilket är ett tecken på dess kvalitet.
Det finns 5 grupper om man bortser från recinolja.
Grupp 1 är en lösningsmedelsraffinerad olja som har den högsta andelen oönskade aromat- och svavelkomponenter, vilket ger den ett lägre viskositetsindex.
Grupp 2 är en hydroprocessad eller hydrokrackad olja som är renare än grupp 1 och har bättre antioxidantegenskaper och ett högre viskositetsindex.
Grupp 3 är en kraftig hydrokrackad och hydroisomeriseriad (väte tillsätts till de linjära paraffinkedjorna som då omvandlas till isoparaffiner vilket innebär att de får grenade sidokedjor istället för att vara raka) olja som är mycket rena med ett mycket högt viskositetsindex. Kallas ofta syntetiska på grund av sina syntetiska egenskaper trots att de är petroleumderiverade.
Grupp 4 är en kemisk-syntesisk olja, alltså en helsyntetiska olja som främst tillverkas av polyalfaolefiner (PAO, poly-alfa-olefin) som erbjuder utmärkt prestanda i alla avseenden under extrema temperaturer. Ännu renare än grupp 3.
Grupp 5 är alla andra oljor som inte omfattas i tidigare grupper. Här finns syntetiska och halvsyntetiska oljor som estrar, polyalkylenglykoler (PAG), silikonoljor och fosfatestrar. Dagens mest rena oljor finns i denna grupp.
Så ja, jag har rätt i det jag skriver, att kvaliteten på basoljan går att få fram från dess CAS-nummer. Det är du som visar din okunskap trots att du arbetat "med kemikaliefrågor inom fordonsindustrin" som du säkert också är utbildad för. Och jag har inte ens börjat skriva om tillsatser och additiv...
Om man nu kör 4t cross eller enduro, servar själv och påstår att andra är okunniga för att de inte byter olja själv så borde man insett att det är lamellpartiklar som sätter igen oljefilter på den sortens hojar långt före några andra partiklar.
Att additiv skulle sätta igen oljefilter ser jag dessutom som extremt osannolikt då dessa molekyler/partiklar nog är väsentligt mycket mindre än hålen i filtret.
Nu kör jag dock 2-takt, men även en sådan har ju en koppling. Det är faktiskt främst metallpartiklar från motorslitage som fastnar i oljefiltret. Även om lamellpartiklar från kopplingen förekommer, utgör de sällan den största mängden, så länge som kopplingen inte är sliten eller i dåligt skick. Sådant som man snabbt upptäcker och förhindrar om man servar själv.
Vad du anser vara extremt osannolikt stämmer inte överens med verkligheten och fakta som t.ex. att fosfor- och svavelbaserade tillsatser kan blockera både bensin- och dieselpartikelfilter.
Edit: Missade svara på Coola Olas inlägg.
Cola Ola skrev:
Du pratar mycket om sulfataska som något dåligt. Det är en slitageminskade tillsats såvitt jag vet och främsta anledningen till att man i vissa oljeklassningar har lägre andel av det är för att minska negativ påverkan på katalysatorn.
Det hade varit intressant att se data på ansamlingar av föroreningar i oljefiltret där man jämför mängd sulfataska och andra typer av föroreningar, du har säkert sådana data tillgängliga? Eller har du möjligen blandat ihop det med sulfataska i dieselpartikelfilter (en filtertyp som av förklarliga skäl väldigt sällan förekommer på motorcyklar)?
Som jag skrev. Sulfataska är mängden metalliskt innehåll som utvecklas och byggs upp under motoroljans förbränning. Det härrör främst från slitageskyddande och rengöringstillsatser i motorolja. Resterande aska uppstår i motoroljan när fosfor- och svavelbaserade tillsatser tillsätts motoroljan och förbränns. Metallinnehållet är obrännbart, vilket innebär att det inte kan avlägsnas. Därför, när motoroljan brinner, ackumuleras de resulterande partiklarna i motorn som avlagringar.
Förutom att dessa avlagringar ansamlas i motorn kan dessa även blockera både bensin- och dieselpartikelfilter, samt skada katalysatorn.
Ju högre halt av sulfataska i oljan som används, desto mer avlagringar bildas.