Polaren köpte en av försvarets skidförsedda Husqvarna-hojar på ett överskottslager här i Stockholm flera år efter att jag flyttade till Stockholm. Det är inte mer än 18 år sedan om ens det efter att ha tänkt efter lite. Definitivt 90-tal. Jag kan minnas fel men jag skulle gissa mitten av 90-talet. Eller några år därefter. Den hojen totalförstördes sedan i en olycka. En bil körde ut rätt framför honom på 70-väg på Värmdö helt utan att vare sig blinka eller titta sig omkring. Lång sjukhusvistelse. Det var inte vinter och medarna var inte monterade vid tillfället. Dom har han kvar. Men hojen vart det totalskrot av.
Ett överskottsbolag nere utanför Oskarshamn (där jag är född) sålde ut ett gäng (!!) av försvarets gamla Husqvarna-hojar och det vart inte mycket mer än 6 - 8 år sedan. Dom stod öppet fast under tak så att man kunde se dom från E22:an i månader när man körde förbi. Samma företag sålde också ut ett gäng lastbilar och några av försvarets båtar under samma period. Farsan ringde och tyckte att jag skulle köpa några hojar bara för att det vart billigt. Det var MINST 50 hojar som såldes ut. Ingen med medar dock. Lite orsaken till att jag inte köpte någon.
Varför då? Skrota något som man kan sälja och få pengar för? Vad är vitsen med det? Kapitalförstöring. En strippad militärmotorcykel hör väl inte direkt till det mest känsliga försvaret kan sälja ut till allmänheten.....?