Nja, vad författeren till ovan påpekade var att impedansen Ze i MC-generatorn också stiger linjärt med varvtalet och efter som lindningarnas resistans är liten (Re liten) så kommer maximala strömmen från generatorn Iutmax=Ve/(Re+Ze) kunna förenklas till Iutmax=~Ve/Ze och eftersom både Ve och Ze är direkt proportionella mot varvtalet så är Iutmax=~Ve/Ze i det närmaste konstant från Tomgångsvarvtal till Maxvarv
Ja, vi kanske pratar om samma sak, eftersom det är det som måste regleras som jag tänker på.
Så någonstans måste man ju reglera ner den, och ta hand om det överskjutande.
I och för sig inte en linjär effekturveckling, det var slarvigt uttryckt av mig, men jag kommer till min fundering kring det längre ner.
I princip så jordar man ju ner statorn för att reglera ner spänningen, och det måste regulatorn hantera.
Gamla fordon med några rent resisitva laster gick ju att designa så att dom faktiskt klarar sig utan regulator.
Man designar helt enkelt lasten utifrån vad statorn kan ge i ström vid en vald spänning.
Risken med det är att om en lampa går sönder, då minskar lasten (strömmen) och spänningen stiger (med ökat varvtal på motorn), vilket kan ge följdfel som att alla lampor går sönder.
Att komplettera med ett batteri var därför en lösning på det problemet.
Så utifrån det kanske vi pratar om samma sak?
Ändrar man designen på systemet, det vill säga minskar lasten, då kommer den överskjutande delen att behöva hanteras i förhållande till det som ska shuntas bort.
Min erfarenhet är dock att teori och praktik skiljer sig här.
Jag lindade nämnligen om en stator, för att få ut mer effekt, och då gjorde jag en hel del mätningar, mycket för att försöka förstå det själv.
Och utifrån det tror jag att det är svårt att designa ett system optimalt, det kommer alltid att finnas ett optimalt varvtal, och övriga varvtal blir kompromisser i form av över eller underspänning i någon omfattning.
I praktiken så visade det sig att min stator gav ca 28V vid en tomgång på ca 1000rpm, och kortslöt jag den så gav den 4A.
Höjde jag varvtalet till ca 2000 så blev spänningen det dubbla, knappt 60V, men kortslutningsströmmen ökade något, till drygt 5A, och vid 4000rpm så hade jag nästan 120V och strömmen blev ca 6A.
Så min erfarenhet är att man inte kan utgå från att den ökade impedansen skapar ett linjärt förhållande när det gäller kortslutningsströmmen.
Eller så räknar författaren med ett reaktivt effektförhållande, och inte den resistiva delen som vi har nytta av?
Putta gärna in egna erfarenheter här, för detta blev ju väldigt intressant tycker jag.