Ibland (oftast) när det är hemma-tävlingar så hjälper jag till som "pilare" och även någon typ av funktionär. Väldigt roligt och ett sätt att lära känna medlemmar och kultur.
Gjorde några intressanta iakttagelser sist gång (utan att klanka ner på någon för det är såhär det blir nog för alla).
- I depån, innan samlingen var alla coola och såg fram emot tävlingen
- Första varvet såg de flesta glada ut och positionen på hojen var okej. Det syntes ganska snabbt vilka som tränade teknik och vilka som fikar istället. Både hastigheten men även stabiliteten.
- Några av mina tränare var med på den här tävlingen och även om jag känner igen dem till körstilen så såg man tydligt att de visste hur man skulle göra. Vilken skillnad man ser som åskådare, in i sväng, flow, blicken, viljan... Kul att de som predikar även gör som de lär på tävling. Vilken passion.
- De flesta jag hejade på, när de körde, svarade med glada tillrop
- Ett vanligt misstag många för, framförallt när de är trötta, är att ta rygg på någon annan precis framför, låta dem leda och samtidigt göra samma misstag. Hihihi..
- Närmaste vägen genom sväng är inte alltid den enklaste/snabbaste. Spåren blir ofta uppkörda efter några varv och då blir de svårare. Vi har tränat på att varje varv är ett "nytt" varv och man behöver aktivt leta efter sidospår för att hitta den enklaste vägen framåt. Konstigt nog verkar inte det här gälla när man är trött. Hahaha..
- I mån av tid tror jag det kan vara bra att gå banan innan start så man iaf har en aning om vart man vill ta vägen. Hur det blir sedan kan man inte alltid göra något åt.
- Armbågarna hamnar med lätthet i "chopper-läge" och hela positionen på hojen fallerar när man är trött. Väldigt många tittar på framstänkan och innesvängarna blir bara skarpare och skarpare (man svänger för sent).
- Nu hejade inte förarna tillbaka längre
- Efter tävlingen var de flesta glada men trötta. Hamburgaren från grillen smakade riktigt bra. Även för en sliten funktionär som fått njuta av denna upplevelse.
Feedback till mig själv (och alla som är nyfikna) är att jag inte behöver känna mig ensam. Jag gör samma misstag som alla andra (feedback från coach). Faktiskt så höjde det här mitt självförtroende en smula. När det gäller att tävla så kan man gå in med målet att få köra en ny bana, träffa kompisar, gemensam upplevelse, testa ny hamburgare från grillen, tävla för motion eller för att vinna. Såhär jag har aldrig tänkt i tidigare sammanhang. Alla är lika värda (oavsett nivå) och det gör den här "community" så himla trevlig. Gemensamt för alla är att det finns en kämpaglöd utöver det vanliga, och det drivet får mig att vilja fortsätta med denna underbara idrott.
I övrigt meckar jag just nu el-systemet inför besiktning. Regulatorn hade gett upp så en ny är på väg. Jag övervägde en LED framlampa istället för en halogen men original är alltid bäst. Dels så är led-lamporna svindyra och samtidigt är det väl inte godkända på väg?
Nytt original batteri är också beställt och jag hoppas på att det här kommer att hålla längre än Biltemas motsvarande. Mer ös i det nya och starkare startström. Det kostar iofs 3x biltemas men jag vill få bort en svag länk och inför vintern tror jag det är bra med en uppgradering.
ODI grepp med (lock-on) är monterade och något jag borde gjort mycket tidigare. De gamla greppen var helt slut och hala som ålar. Själva vajerlåsningen och lim är väl helt okej att hålla på med men ett moment extra. Det som störde mig mest var att det inte finns något skydd i änden på greppet och det gör dem veka/ohållbara. Ändarna var dessutom slitna och när jag tittat på andras hojar så verkar de med lock-on sitta kvar längre. Alltså, jag behöver inte byta direkt bara för att jag lägger ner. Bra feedback från er här på forumet med erfarenhet. Tack.
De nya knapparna (för blinkers och sånt) verkar fungera nu men kablarna på en köpt grej från Amazon är inget att hurra för. Här kommer jag nog få bita mig i armen några gånger i skogen när de inte håller. Samma sak som för billiga grepp. Köp inte om det finns lite mer pengar i börsen, det är inte värt det. Billigt i inköp men skit i skogen.
Får se nu hur mycket köra det blir i höst och under vintern. Några av kompisarna ska köra Gotland men jag tycker det är för bökigt med transport och boende och kostar mer än vad det smakar.
Borde väl beställa dubbdäck snart om det ska bli något åka av.
Blir det konvertering till LED fram iaf.. för mer kraft.. Hjälmlampa?
Först är målet att klara besiktning sedan får vi se vad det blir för roligt.
Är det inte så att det inte finns några viktklasser eller cc-klasser i enduro? Man tar det man har och drar iväg över erzberg och dalar. Det blir dock svårare med en hoj som inte är väl anpassad för utmaningen. Bara se hur killarna tumlar nerför stup och stenar.
