Gamla enstånkor

För mig som inte är byggd som en räka får ju inte en hoj vara alltför tjejig i dimensionerna så jag tyckte att den mångcylindriga XTZ750 var ok i storleken, men motorn hade en bakvänd vridmomentskurva utan botten.
Vilken enstånka ska man titta på ur den synvinkeln? DR800 upplever jag som klunsig.
 
Jämförelsen med Kawan var bara ett exempel, det finns flera storstånkor att välja på i tjugotusenkronorsklassen. Och de tester och recensioner jag läst om XT500 utmålar den som en stenkross, en tung och trött dinosaurie och en hopplös skakmaskin som ingen pallar mer än ett par mil i sadeln.
:tummenupp Länka gärna till den testen så vi vet vilken ynklig testare som pallar Max ett par mil på en stånka :) senast testaren sågs försvann hen på en lc4 och kom aldrig tillbaks :hihi
 
Eh... Jo!


Du har inte kört någon av dem. Jag har ägt båda.

Jag har inte kört någon av dom, men jag har jävligt svårt att tro att Yamaha tillverkade sin bästa hoj 1979.

Varför bytte då folk upp sig 1980 och 1981 och 1982 osv osv...

Jag har kört andra gammhojar och utvecklingen har gått framåt på precis alla av dom, precis alla.

Men fortsätt att med dina rosa nostalgiglasögon hävda att det är den bästa hoj som någonsin är tillverkad, det är ju bara lite konstigt att dom inte fortfarande tillverkar den om den är bättre än alltt modernt på alla sätt.

Jag menar dom skulle ju kapa åt sig hela marknaden, ha tre hojar på podiet i Paris Dakar och totalt dominera alla andra MC tävlingar enligt dig.

Jag har en kompis som påstår att gamla trajjor är guds gåva till mänskligheten, att inget bättre har tillverkats efter dom, trots att han aldrig har kört längre än till kiosken utan att få ett haveri/elfel och att han måste ha en droppbalja under den för att få parkera den på gården.
 

Bifogat

  • Screenshot_20220424_100001.jpg
    Screenshot_20220424_100001.jpg
    263.3 KB · Visningar: 7
Ett litet inlägg i debatten. Har ägt Honda XL 250 och XR500, samt äger en Honda Transalp 600. Som synes i annan tråd så har jag nu införskaffat en XT660R från 2007, och jisses vilken skillnad på gammal stånka och ny! Tramsvalpen ska man kanske inte jämföra med sin v-twin, men jag är efter en dag på grus och vissa stigar helt såld!
Tittade också på KLE, men nää… Glad att jag inte blev dumsnål och köpte en billig sådan.
MEN en XR500 smäller klart högre i ballhetsgrad, men jag har kickat mig trött på en, och högerknäet räcker knappt till en Triumph 65:a, så jag avstår.
 
Körde ju över 8000 mil på min XT660 innan den gav upp. Och har även kört en himla massa mil på min XT600 från -98. Min högst subjektiva uppfattning är att 600an är en roligare grushoj, men att 660n såklart objektivt sätt är en bättre hoj.

Men oavsett - nyckeln för att gigantiskt höja prestandan offroad på båda har för mig varit att byta fjädrar i gaffelbenen samt få på en bra dämpare med fullt justerbar retur bak. Är ofta mycket snack om hur man får några hk till, eller om byte av ljuddämpare. I min värld är det fjädringen som är det bästa att ge sig på för att hotta upp enstånkor offroad.
 
Det slog mig att en tvåcylindrig 500 borde kunna ge avsevärt mer än vad en KLE presterar så jag googlade och hittade direkt hur man skrämmer upp den i 65 hk.

En portning och dubbla FCR37, på det där så borde man passera 70 hk. Fast den är fortfarande väldigt tung. Så nästa fråga blir hur mycket man kan få ner vikten?
Är den?
Jag hade för mig att den väger cirkus samma som encylindriga dito?
 
Körde ju över 8000 mil på min XT660 innan den gav upp. Och har även kört en himla massa mil på min XT600 från -98. Min högst subjektiva uppfattning är att 600an är en roligare grushoj, men att 660n såklart objektivt sätt är en bättre hoj.

Men oavsett - nyckeln för att gigantiskt höja prestandan offroad på båda har för mig varit att byta fjädrar i gaffelbenen samt få på en bra dämpare med fullt justerbar retur bak. Är ofta mycket snack om hur man får några hk till, eller om byte av ljuddämpare. I min värld är det fjädringen som är det bästa att ge sig på för att hotta upp enstånkor offroad.

Det är en kille som lagt upp filmer där han tävlar på en XR600 mot moderna hojar och om jag minns rätt hade han bara styvat upp gaffeln och det går rätt bra för honom.
De visar tydligt att det huvudsakligen handlar om föraren och väldigt lite om att ha den senaste hojen.

Sen kan jag ju tycka att det skulle varit väl investerade pengar att byta till en modernare gaffel och helst även bakdämpare ifall man hittar en som passar.
 
Jag har inte kört någon av dom, men jag har jävligt svårt att tro att Yamaha tillverkade sin bästa hoj 1979.

Varför bytte då folk upp sig 1980 och 1981 och 1982 osv osv...

Jag har kört andra gammhojar och utvecklingen har gått framåt på precis alla av dom, precis alla.

Men fortsätt att med dina rosa nostalgiglasögon hävda att det är den bästa hoj som någonsin är tillverkad, det är ju bara lite konstigt att dom inte fortfarande tillverkar den om den är bättre än alltt modernt på alla sätt.

Jag menar dom skulle ju kapa åt sig hela marknaden, ha tre hojar på podiet i Paris Dakar och totalt dominera alla andra MC tävlingar enligt dig.

Jag har en kompis som påstår att gamla trajjor är guds gåva till mänskligheten, att inget bättre har tillverkats efter dom, trots att han aldrig har kört längre än till kiosken utan att få ett haveri/elfel och att han måste ha en droppbalja under den för att få parkera den på gården.


Nej, inget av det du försöker klistra på mig är något jag har sagt, tyckt eller skrivit.
XT 500 var en revolution när den kom.

Oktobernumret 1975

nedladdning.jpeg-7.jpg

"Shocking new"

Den bildade skola, den blev likaren alla försökte jämställa sig med - och den förblev oförändrad genom sin levnad.
I stort sett. Lite grafik och några minimala förändringar. Det var allt.

Så bygger man en ikon.

Självklart går utvecklingen framåt, självklart finns det både idag och igår bättre hojar.
Men titta på helheten. Hållbarheten. Möjligheten att hålla liv i hojen.

Allt vad du behöver till XT 500 finns att köpa, från slitdelar ner till enstaka udda plastdetaljer för petnoga renoverare.
Det Yamaha går slut på nytillverkas i andras regi. Kedo i Hamburg är en tung aktör.


"Rosafärgade nostalgiglasögon"...?
Tja, kanske det.
Jag har och kör hojar med en spännvidd över 4 decennier.
Nyaste hojen är en CRF 1000 från 2017.
Fantastisk maskin!
Duglig, pålitlig, extrem snyggt paketerad.
De nätta yttermåtten förklaras när man börjar plocka ner den.
Den är extremt tight byggd under utanpåverket.
Den är rolig att köra, absolut.

Nästan lika rolig som en XT 500.
XTn har en given plats i mitt hjärta. Den ger sanslöst många smile per mile.
Men den är inte förstavalet när jag skall någonstans, har packning eller har bråttom.

En tur på en XT då och då är en bra tillnyktring i en allt snabbare snurrande värld av teknik och "förarstöd".
En chans att reflektera över vad motorcykelkörning egentligen handlar om.
Hur mycket lull-lull behöver man? Förstår alla sig ens på de add-ons som hojen levereras med?
Ladda en hoj med så mycket effekt att det behövs olika körprogram för att kunna hantera den...?

Själv ser jag inte mig själv som speciellt nostalgisk, men jag vet också med mig att jag inte omfamnar precis varje nyhet som lanseras.
Jag är helt enkelt less på att se hjulet gång på gång kläs upp i Kejsarens nya kläder och presenteras som en revolutionerade nyhet.

Det händer ofta att jag lägger upp bilder från Anno Dazumal här inne, eller berättar gamla skrönor.
Det är inte ett resultat av att jag önskar oss tillbaka till den tiden eller epoken.
Tvärt om är det en liten blänkare att det mesta redan är gjort, och att framtiden går lättare att förutspå och därför styra - om man har koll på sin historia.
Dessutom går samtiden lättare att uthärda...
 
Är den?
Jag hade för mig att den väger cirkus samma som encylindriga dito?

Vet inte hur väl det här stämmer men dom säger 178 kg torrvikt och 192 kg tjänstevikt. 15 liters tank kan ju vara lite onödigt beroende på hur man tänkt använda den.

Men det vore en kul hoj som projekt att trimma och rensa på allt onödigt, kanske kostym från någon KXF.
 
I ett nummer av Classic Bike, från kanske runt 2008, kör de XT500 ihop med flera andra nyare stånkor på Gotland, de är klart impade över hur bra XT’n hänger med de andra nyare hojarna.
 
1979 FIM Motocross World Championship:
500cc.png

En solklar gamechanger, totalt överlägsen för sin tid, fortfarande bäst i världen osv...
 
Problemet är att alla hojar inom 20 mil från Stockholm kostar en halv gång mer än i resten av landet. Jävligt surt att betala det. Jag vill ha en 1 till 2 cyl hoj, bes.fri från tidigt 80-tal, inom tio mil från Stockholm. Ska det vara så jävla svårt..? Min gamla Honda cb400 gav tyvärr upp totalt förra året, och nu vill jag ha ett liknande att åka med. Helst en sr 125/250/400, cb125, ed, men sånt finns inte längre. Savage 650, Virago 250/535 o d är också ok - finns inte heller. Letar nu desperat cb250 od, riktigt trista hojar - finns inte heller. Eller kostar 15000kr eller mer.

Vad hände med din CB 400?
En sådan kan ju inte bara "ge upp" så länge det finns olja och bensin.
Mer troligt att sol och måne byter plats på himlavalvet.

Varför inte köpa en CB 400 igen - så har du reservdelar på rot för ett decennie?


Jämförelsen med Kawan var bara ett exempel, det finns flera storstånkor att välja på i tjugotusenkronorsklassen. Och de tester och recensioner jag läst om XT500 utmålar den som en stenkross, en tung och trött dinosaurie och en hopplös skakmaskin som ingen pallar mer än ett par mil i sadeln.

Ett tips är att bilda dig egna uppfattningar och inte döma för hårt innan du provat något själv.

1977 gick det bra att köra från Abidjan till Nice över en långhelg...

mr_23010.jpg
...och man vann loppet på kuppen, och blev affischgubbe dessutom.

nedladdning.jpeg-5.jpg


XT 500ans långfärdsegenskaper är legendariska. Det var den första riktiga "Weltbummlern"

nedladdning.jpeg-6.jpg

...eller "reiseenduro" om man hellre vill, och trots den totala dominans BMW har över segmentet idag, så håller jag det inte för omöjligt att det fortfarande är fler som verkligen kört jorden runt på en simpel XT än på en fullkittad GS.
 
1979 FIM Motocross World Championship:
View attachment 471171

En solklar gamechanger, totalt överlägsen för sin tid, fortfarande bäst i världen osv...


Ironiserar du över mig och det jag skriver, med en VM-tabell från -79?

XT 500 var aldrig någon crosshoj. Det var en Street Legal Dual Purpose.
TT 500 var den mer offroadinriktade systern. Inte heller den var någon MX-maskin.
Den marknadsfördes som en "Fun bike" och sålde tonvis i länder där man fick köra oreggat.

Men okay, vi tar din tabell och kikar lite på den. Något namn som står ut?
Bäste svensk är Bengt Åberg på en Maico. 14:de plats är anmärkningsvärt bra för en satsning som inte tillåter full serie, med ett märke som håller på att läggas ner. Bra jobbat!

Men, två år tidigare så slutade han 9 totalt. På ett HPD-hembygge med minimal budget och inte heller då full serie körd. Det var på den fantastiska HL-maskinen som byggdes upp med stöd från importören - men faktiskt mot Yamahas vilja, centralt från Japan.
Dom tyckte först att satsningen drog upp damm och suddade ut deras egna intentioner kring hur dom ville hojen skulle marknadsföras och lade inte två strån i kors för att projektet skulle lyckas.
XT 500 var ingen crosshoj. Punkt.

Och ändå.
En bejublad seger i Luxemburgs Grand Prix var det totala genombrottet och återkomsten för 4-takt i motocross.
Yamaha föll till föga och byggde en förenklad serie produktionshojar om 400 för Europa, i Europa.
Utan Husqvarnaram!
Jänkarna ville ostört sälja vidare på succén TT 500, men Torsten Hallman var full i fan och tog över hojar till US, officiellt som "kit" att bygga ihop själv.

XT 500 förändrade On off-road segementet i grunden, och några kluriga gubbar visade dessutom att motorn dög att vinna VM-deltävlingar med.

Resten är historia. Du borde läsa på lite själv. http://www.lindstrom-mx.se/hl.htm
Samtiden är lättare förstå när man känner till bakgrunden.
 
Last edited:
Ironiserar du över mig och det jag skriver, med en VM-tabell från -79?

XT 500 var aldrig någon crosshoj. Det var en Street Legal Dual Purpose.
TT 500 var den mer offroadinriktade systern. Inte heller den var någon MX-maskin.
Den marknadsfördes som en "Fun bike" och sålde tonvis i länder där man fick köra oreggat.

Men okay, vi tar din tabell och kikar lite på den. Något namn som står ut?
Bäste svensk är Bengt Åberg på en Maico. 14:de plats är anmärkningsvärt bra för en satsning som inte tillåter full serie, med ett märke som håller på att läggas ner. Bra jobbat!

Men, två år tidigare så slutade han 9 totalt. På ett HPD-hembygge med minimal budget och inte heller då full serie körd. Det var på den fantastiska HL-maskinen som byggdes upp med stöd från importören - men faktiskt mot Yamahas vilja, centralt från Japan.
Dom tyckte satsningen drog upp damm och suddade ut deras egna intentioner kring hur dom ville hojen skulle marknadsföras och lade inte två strån i kors för att projektet skulle lyckas.
XT 500 var ingen crosshoj. Punkt.

Och ändå.
En bejublad seger i Luxemburgs Grand Prix var det totala genombrottet och återkomsten för 4-takt i motocross.

XT 500 förändrade On off-road segementet i grunden, och några kluriga gubbar visade dessutom att motorn dög att vinna VM-deltävlingar med.

Resten är historia. Du borde läsa på lite själv.
Samtiden är lättare förstå när man känner till bakgrunden.


Jag kollade även Paris Dakar, där två XT500 tog plats 1 och 2 före en Range Rover och en Renault 4 och sedan en Honda 250 och sedan några Fiat osv (man hade bara en klass då)
Så det borde ju betyda att Renault 4 är en utmärkt dualsport bil?
Att hondas 250 är nästan lika bra som Yamaha's 500?
(det kom en till XT500 efter hondan)

Jag säger inte att Yamahan är skitdålig, jag kan till och med erkänna att den var bra för sin tid, men någon revolution som står sig än i dag är den inte, och den är definitivt inte värd 75000 kr annat än som runkobjekt för någon som hade en 79.
 
Jag kollade även Paris Dakar, där två XT500 tog plats 1 och 2 före en Range Rover och en Renault 4 och sedan en Honda 250 och sedan några Fiat osv (man hade bara en klass då)
Så det borde ju betyda att Renault 4 är en utmärkt dualsport bil?
Att hondas 250 är nästan lika bra som Yamaha's 500?
(det kom en till XT500 efter hondan)

Jag säger inte att Yamahan är skitdålig, jag kan till och med erkänna att den var bra för sin tid, men någon revolution som står sig än i dag är den inte, och den är definitivt inte värd 75000 kr annat än som runkobjekt för någon som hade en 79.


Ja...?
Ser du inte det poetiska i att en Renault 4 visar sig lika duglig i verkligt arbete som en RangeRover-mammut?

Dessutom: utan att du vet om det är din bild av 4L präglad av Leon Nordin och hans arbete med Arbmans.

Bilarna som Renault startade i otaliga ökenrallys var Sinparbyggda racebilar med kaross från R4.
Fyrhjulsdrift, drivlina från Renault 20 och ytterst kompetenta.

f5561239bfe49f29eb4176d532883a03.jpg

Jag vet inte vad du menar med Dual Sport-bil, och vi driver från ämnet.

Tycker du inte att XT 500 var startskottet för den moderna on-off roadhojen vi har idag så får du tycka så.
Du har kanske någon annan banbrytande modell du vill framhäva istället? Varsågod i så fall.

Själv tycker jag att XL 250 Motosport är en sanslöst snygg och trevlig hoj.

tumblr_pnshw5Naqi1tx5flbo1_1280.jpg

Den kom några år innan XT 500 men slog aldrig igenom på samma sätt.
Den har inte de fulla 500 kubiken, och i mina ögon är just det den stora skillnaden som gör att XT 500 är evig och XL 250 stannar som snygg parentes.
 
:tummenupp Länka gärna till den testen så vi vet vilken ynklig testare som pallar Max ett par mil på en stånka :) senast testaren sågs försvann hen på en lc4 och kom aldrig tillbaks :hihi
Svårt att länka till reportage från Mc-Nytt och Allt om Mc från 80-talet. Men hur som helst: Kan en 40 år gammal hoj vara värd 3-4 ggr så mycket som en hälften så gammal? Om man talar om körupplevelse, komfort, prestanda. 32hk och 150 kg låter som en ganska trött hoj. Gäller det samlarvärde blir det förstås en annan sak.
 
Vad hände med din CB 400?
En sådan kan ju inte bara "ge upp" så länge det finns olja och bensin.
Mer troligt att sol och måne byter plats på himlavalvet.

Varför inte köpa en CB 400 igen - så har du reservdelar på rot för ett decennie?
Den "tog slut". Jag körde den flera somrar i rad utan problem, men en dag ville den inte varva ur längre. Gick inte över 80km/t. Den blev svårstartad, och när jag nån gång fick igång den hostade och spottade motorn innan den dog igen. Jag gjorde ren tanken och fyllde på ny bensin. Jag bytte tändstift, tändhatt + tändkablar och tändspole. Sen regulator/likriktare. Nästa grej att byta var cdi-boxen, men den kostade åtskilliga tusenlappar så det fick vara. Vid det laget var hojen obesiktigad, däcken behövde bytas och drivlinan var slut. Förgasarrenovering fanns också på agendan, men jag var rätt trött på hojen vid det laget så jag sålde iväg den för ett par tusenlappar.
Jag hade länge varit sugen på en mindre enstånka, mer lättmekat och ballt ljud. Tyvärr så hade hojar som Yamaha SR400, Honda XL250 och liknande dragit iväg prismässigt vid det laget, förutom att de var svåra att hitta ö h t oavsett pris. När såg nån en SR400 till salu senast? Där står jag nu, med bara en Suzuki GP125 att erövra vägarna med. Eftersom enstånkor av alla storlekar blivit svåra att komma över så lutar det åt en ny CB400 eller liknande, alla japanska fabrikat har sina 400cc från 80-talet.
 
Den "tog slut". Jag körde den flera somrar i rad utan problem, men en dag ville den inte varva ur längre. Gick inte över 80km/t. Den blev svårstartad, och när jag nån gång fick igång den hostade och spottade motorn innan den dog igen. Jag gjorde ren tanken och fyllde på ny bensin. Jag bytte tändstift, tändhatt + tändkablar och tändspole. Sen regulator/likriktare. Nästa grej att byta var cdi-boxen, men den kostade åtskilliga tusenlappar så det fick vara. Vid det laget var hojen obesiktigad, däcken behövde bytas och drivlinan var slut. Förgasarrenovering fanns också på agendan, men jag var rätt trött på hojen vid det laget så jag sålde iväg den för ett par tusenlappar.
Jag hade länge varit sugen på en mindre enstånka, mer lättmekat och ballt ljud. Tyvärr så hade hojar som Yamaha SR400, Honda XL250 och liknande dragit iväg prismässigt vid det laget, förutom att de var svåra att hitta ö h t oavsett pris. När såg nån en SR400 till salu senast? Där står jag nu, med bara en Suzuki GP125 att erövra vägarna med. Eftersom enstånkor av alla storlekar blivit svåra att komma över så lutar det åt en ny CB400 eller liknande, alla japanska fabrikat har sina 400cc från 80-talet.
Kan den här vara något? Den såg väldigt fin ut iaf

Jag vill tipsa om en annons på Blocket: Kawasaki Z400.Lågmilad https://www.blocket.se/annons/skaraborg/kawasaki_z400_lagmilad/100529044
 
Nyheter

Pressmeddelande 2026-08-05F...

Premiär för Östgöta Dundret

Under 1940 talet var Finspå...

Ny 500-kubiks retro från Honda

Efter rykten om en ny retro...

Ny 500-kubiks retro från Honda

Efter rykten om en ny retro...

Ny 500-kubiks retro från Honda

Efter rykten om en ny retro...

Nya BMW S 1000 RR tar form

Redan i maj 2025 gav BMW me...

Helsvarta Deadwood – Ny cruiser från H-D

H-D presenterar nya Deadwoo...

Sommarauktion hos Antiqueweb

Svenska Antiqueweb avslutar...

HJC stärker kundrelationen

Pressrelease från HJC Helme...

Sportsterbygge i nästa nummer

I Allt om MC nummer 8 komme...

Back
Top