Tjena,
Jag vet inte om jag kanske är den enda hermelinen bland katterna i detta forum, d.v.s. enda customåkaren bland sporthojsrejsarna asså. Hur som helst, i ett svagt ögonblick i mitt liv för några veckor sedan, när jag kände mig alldeles för mycket "radhus-rebbellig och inte som en i sporthojsgänget, drog jag förbi YamahaCenter i Haninge (jäkligt trevliga killar som jobbar där btw) med en tanke i skallen: "Hur är det egentligen att köra en så'n där hojj som varvar som tryckluftsbultdragaren hos Däckspecialisten, och inte som en tändkulemotorn på farbror Melkers Vindö-eka?" Ärligt alltså, jag har ägt 4-5 sporthojar i början på 80-talet så jag vet ju hur det är....STOPP!!! visste hur det var menar jag. Ja, det är just det, jag har ju glömt hur det var, vilket satans jävla äckligt grymt coolt drag det är i en sporthoj! Nu var det dags att kolla upp vad det var jag hade glömt hos Yamaha denna fredags eftermiddag på G hem från jobbet. Så jag klev in där och sa som det var:
-Jag har kört sporthojjar för typ 20 bast se'n, och idag kör jag en Yamaha Dragstar 1100 customhoj - men vad ska jag ha om jag vill åka riktigt långa sträckor utan att jag måste stoppa en piassavakvast genom ryggmärgen för att hindra diskbråcken från att vibrera i takt med ventilfjädrarna?
-Har du testat en modern 600-kubikare, typ FZ6-N S2?
-Näe, och jag vill inte ha en Briggs & Stratt...eh, jag menar bara 600 kubik, det är ju halva cyllen av vad jag har idag ju!
-Jo jag vet svarar, den fortfarande grymt trevliga säljaren helt prestigelöst. Men en 600:a idag ger mer kraft än man tror, och så drar dom mindre än din hoj samt att du kan åka riktigt långt på dom, säger han.
-Jaha, hur mycket pulver får man ut ur dom då, svarar jag...
-Nästan 100 häst, får jag till svar...
-VA!? 100 pållar ur en 600-rova, när jag får ut typ 65 kusar ur min 1100-spis, hur fasen går det ihop!? Och dessutom en viktskillnad på dryga 100 kg till 600:an fördel!
-Tja, det är modern teknik svara den ännu mer leende säljaren. Vill du testa en repa, frågan han omgående? Jo då, självklart ville jag det, så in i verkstan deras för att få låna lite skinn ovanpå kavajen min och en kruka på den vaxade jobbfrillan. Jag tog det väldigt, alltså VÄLDIGT lugnt genom de första kurvorna till jag kom ut på huvudleden, och då tänkte jag att nu ska vi se vad säljaren påstod, så jag gick ner från 3:an till 2:an och vred om rullen max...
Oj fy fasen vad var det som hände?? Hojen var på väg att göra en sån där transformers-grejj, den började resa på sig, jag såg i ögonvrån hur framgafflarna rätade ut sig i hela sin slaglängd..medan jag på närmare 190 cm & 102 pannor satt på och körde men det verkade inte bekymra 600:an ett smack? Innan jag hade fullföljt min helt ofrivilligt spasmiska samt antagligen mest sedda YouTube "u-suck-weelie" så släppte jag av rullen helt, jaha, vad händer då rå? Jo, motorbromsen är så jädra effektiv att jag nästan åker fram och grenslar styrstången med nötterna på var sida om framljusglaset samtidigt som jag nu är inne i början på en world-domination-noob-stoppie, fast med "ändalykten & klackarna taket" så att säga och det är ju kanske inte så käckt på huvudleden utanför Ica-maxi bland 200 väntande bilar som ska in & shoppa, dom vill nog inte se någon ny wannabe-ghostrider just där & då...som tur var så planade denna "stoppie" ut av sig själv och 600:an var snäll att ge mig kommandot igen, phu!
Jag körde sedan säkert i 15-20 minuter och testade att gasa mer & mer, och det var helt grymt vad kul det var...fast allt det där vet ni redan så jag stoppar där. Dock var 600:an lite för liten för mig, det sa t.om. säljaren när han såg min komma tillbaks över Yamaha's parkering.
-Nå sa han, hur var den?
-Jorå, den går väl rätt bra sa jag, host...Men den är lite liten för mig kanske, vad skulle vara nästa steg för mig tror du, frågade jag honom morskt, för nu var jag en härdad sporthojsrejsare redan, efter det jag just upplevt, tyckte jag i alla fall.
-Då skulle jag rekommendera en FJR 1300, en Sport Touring, den passar nog dig bättre storleksmässigt, sa han.
-Allright, lets go sa jag och grenslade denna 2-hjuliga ardenner, för det var precis så jag upplevde den efter att just ha kört runt på en supervässad minimoto, FZ6:an alltså. Jag drog igång motorn, och den svarade direkt med att spinna igång fint, men det var just problemet, den spann som den feta katten Gustav? Det gör inte min customhoj kan jag säga, den låter som flygeskadern som anföll Pearl Harbour, som alla plan tillsammans alltså! Så jag frågade då säljaren:
-Hur många hästar ger denna hoj? 143 st svarade han. 143 tänkte jag, mer än dubbelt så mycket som jag har i min hojj, fast med ett ljud som jag personligen kan övertrumfa med en av mina sämre bakfyllefjärtar? Detta ska bli spännande kände jag och drog ut hojen på samma huvudled som innan, fortfarande lite morsk över att ha "söndrat & härskat" den vilda 600:an..så jag drog på gasrullen även här..WEEEEEEEEE: Nu drogs framgafflarna rakt ut i rasande fart, precis som på en fälthaubits rekylkolvar, ren massiv pneumatisk kraft, jag fick hålla i gummihandtagen ännu hårdare, slängde i 3:an, full patte på rullen, YIPPIKAYJAY M.F nu gick allt så fort att jag inte hann med själv längre så jag slängde aldrig ens i 4:an utan drog av på rullen och LA FÖRSIKTIGT i stället i 4:an och tog det lugnt med gasrullen hädanefter.
När jag kom "hem" till Yamaha igen så sa jag direkt till säljaren:
-Du, nu vet jag varför jag åker custom, och vad jag hört så går det faktiskt att åka riktigt långt med customhoj också, det är bara en fråga om vilja...
Säljaren log ännu mer, jag tror han visste mitt svar redan när jag klev in i butiken, men han ville väl få mig att inse samma sak, fast på sitt vis...
Man ska komma ihåg, att när jag klev in i butiken så var jag faktiskt i princip 100% mentalt redo att gå från custom till sport, men det fick jag snabbt hjälp med att glömma bort igen, då denna säljare kanske har ypperligt god människokännedom i kombination med ödmjukhet...grymt nobelt av honom att "av-sälja" en sporthoj till mig, för han såg att jag var en kamikazeförare alternativt + 40 bast
Jag vet inte om jag kanske är den enda hermelinen bland katterna i detta forum, d.v.s. enda customåkaren bland sporthojsrejsarna asså. Hur som helst, i ett svagt ögonblick i mitt liv för några veckor sedan, när jag kände mig alldeles för mycket "radhus-rebbellig och inte som en i sporthojsgänget, drog jag förbi YamahaCenter i Haninge (jäkligt trevliga killar som jobbar där btw) med en tanke i skallen: "Hur är det egentligen att köra en så'n där hojj som varvar som tryckluftsbultdragaren hos Däckspecialisten, och inte som en tändkulemotorn på farbror Melkers Vindö-eka?" Ärligt alltså, jag har ägt 4-5 sporthojar i början på 80-talet så jag vet ju hur det är....STOPP!!! visste hur det var menar jag. Ja, det är just det, jag har ju glömt hur det var, vilket satans jävla äckligt grymt coolt drag det är i en sporthoj! Nu var det dags att kolla upp vad det var jag hade glömt hos Yamaha denna fredags eftermiddag på G hem från jobbet. Så jag klev in där och sa som det var:
-Jag har kört sporthojjar för typ 20 bast se'n, och idag kör jag en Yamaha Dragstar 1100 customhoj - men vad ska jag ha om jag vill åka riktigt långa sträckor utan att jag måste stoppa en piassavakvast genom ryggmärgen för att hindra diskbråcken från att vibrera i takt med ventilfjädrarna?
-Har du testat en modern 600-kubikare, typ FZ6-N S2?
-Näe, och jag vill inte ha en Briggs & Stratt...eh, jag menar bara 600 kubik, det är ju halva cyllen av vad jag har idag ju!
-Jo jag vet svarar, den fortfarande grymt trevliga säljaren helt prestigelöst. Men en 600:a idag ger mer kraft än man tror, och så drar dom mindre än din hoj samt att du kan åka riktigt långt på dom, säger han.
-Jaha, hur mycket pulver får man ut ur dom då, svarar jag...
-Nästan 100 häst, får jag till svar...
-VA!? 100 pållar ur en 600-rova, när jag får ut typ 65 kusar ur min 1100-spis, hur fasen går det ihop!? Och dessutom en viktskillnad på dryga 100 kg till 600:an fördel!
-Tja, det är modern teknik svara den ännu mer leende säljaren. Vill du testa en repa, frågan han omgående? Jo då, självklart ville jag det, så in i verkstan deras för att få låna lite skinn ovanpå kavajen min och en kruka på den vaxade jobbfrillan. Jag tog det väldigt, alltså VÄLDIGT lugnt genom de första kurvorna till jag kom ut på huvudleden, och då tänkte jag att nu ska vi se vad säljaren påstod, så jag gick ner från 3:an till 2:an och vred om rullen max...


-Nå sa han, hur var den?
-Jorå, den går väl rätt bra sa jag, host...Men den är lite liten för mig kanske, vad skulle vara nästa steg för mig tror du, frågade jag honom morskt, för nu var jag en härdad sporthojsrejsare redan, efter det jag just upplevt, tyckte jag i alla fall.
-Då skulle jag rekommendera en FJR 1300, en Sport Touring, den passar nog dig bättre storleksmässigt, sa han.
-Allright, lets go sa jag och grenslade denna 2-hjuliga ardenner, för det var precis så jag upplevde den efter att just ha kört runt på en supervässad minimoto, FZ6:an alltså. Jag drog igång motorn, och den svarade direkt med att spinna igång fint, men det var just problemet, den spann som den feta katten Gustav? Det gör inte min customhoj kan jag säga, den låter som flygeskadern som anföll Pearl Harbour, som alla plan tillsammans alltså! Så jag frågade då säljaren:
-Hur många hästar ger denna hoj? 143 st svarade han. 143 tänkte jag, mer än dubbelt så mycket som jag har i min hojj, fast med ett ljud som jag personligen kan övertrumfa med en av mina sämre bakfyllefjärtar? Detta ska bli spännande kände jag och drog ut hojen på samma huvudled som innan, fortfarande lite morsk över att ha "söndrat & härskat" den vilda 600:an..så jag drog på gasrullen även här..WEEEEEEEEE: Nu drogs framgafflarna rakt ut i rasande fart, precis som på en fälthaubits rekylkolvar, ren massiv pneumatisk kraft, jag fick hålla i gummihandtagen ännu hårdare, slängde i 3:an, full patte på rullen, YIPPIKAYJAY M.F nu gick allt så fort att jag inte hann med själv längre så jag slängde aldrig ens i 4:an utan drog av på rullen och LA FÖRSIKTIGT i stället i 4:an och tog det lugnt med gasrullen hädanefter.
När jag kom "hem" till Yamaha igen så sa jag direkt till säljaren:
-Du, nu vet jag varför jag åker custom, och vad jag hört så går det faktiskt att åka riktigt långt med customhoj också, det är bara en fråga om vilja...
Säljaren log ännu mer, jag tror han visste mitt svar redan när jag klev in i butiken, men han ville väl få mig att inse samma sak, fast på sitt vis...
Man ska komma ihåg, att när jag klev in i butiken så var jag faktiskt i princip 100% mentalt redo att gå från custom till sport, men det fick jag snabbt hjälp med att glömma bort igen, då denna säljare kanske har ypperligt god människokännedom i kombination med ödmjukhet...grymt nobelt av honom att "av-sälja" en sporthoj till mig, för han såg att jag var en kamikazeförare alternativt + 40 bast

Last edited: