De är stämplade som WT

[dappe]

text

För att klargöra det åter igen så citerar jag mig själv "Jag klär även upp mig, när det är passande. "
Alltså går jag inte med mjukis på arbetsintervju, heller inte på kalas.
Jag trivs isf som wt

 

[Agile]

Det är faktiskt en intressant fråga. De mest fanatiska homofoberna är ju som bekant ofta såna som inte vågat sig ut ur garderoben, så de som tvångsmässigt sörplar espresso istället för öl i garaget för att markera att de minsann inte är WT kämpar nog hårt med att hålla tillbaka det lilla vita slöddret de har inom sig. I ett samhälle där folk sliter ihjäl sig för att kunna visa upp sina sociala markörer blir folk som inte bryr sig ett väldigt provocerande inslag.

Problemet är väl när personer som inte gjort ett skit för att förbättra sin situation börjar gnälla över sin situation och ser sig som offer, då blir även jag provocerad.

Fast här finns ett gränsland där endast de som är EXAKT som en själv uppfyller kravspecen.

Just WT håller jag inte under den fanan, de får en alldeles egen pinsam fana att bära.. Det är dem som stolt pratar om att de gillar whisky och framhåller vilka finsmakare de är, för att sen plocka fram en Famous och egentligen inte ens med säkerhet kunna särskilja den från vilken hamn-köpt sovjetsprit som helst.

Jag kallar dem placebo-konnässörer! De som fascinerat känner alla smaker det pratas om vid t.ex en vinprovning, fastän de själva fått något helt annat i glaset (konkret exempel när det testades rätt exklusiv champagne och en viss fröken fick vanligt platt ful-bubbel som i bästa fall smakar Pommac).

katalogiseringen du gör skulle säga att jag i botten är WT, inte för att jag kommer från en arbetarfamilj (vilket skulle kunna vara en rimlig hypotes), utan för att jag gärna dricker Calva, Rom och Whisky etc hellre än en stor stark. Eller en vän som är kaffenörd som väger och maler kaffet varje gång det ska tas en kopp, och häller ut 3/4 espressos för att de inte blev perfekta.

Det finns en (för mig) viktig skillnad mellan de genuint intresserade och de som vill visa upp ytan. I det senare fallet håller jag med om att det är pinsamt, men WT?

 

[Carnivore]

I mina ögon så är WT de utan självinsikt, utan insikt om omvärlden eller de som inte kan förstå orsak-konsekvens tillräckligt för att slippa leva på nudlar halva månaden för att de var bara tvugna att köpa senaste what-ever.

Att man däremot klär sig i mjukisar kan jag ha mycket emot men jag kommer inte klassa någon för WT enbart pga det, men kombinerat med ohyffs, rökande cigaretter och taskig hygien... ja, då åker du nog i det facket.

Sen är det skrattretande att se så många belästa människor som påpekar att kungahuset lever på bidrag...
Mycket kan man säga om kungahuset och kungen själv men att börja klassa de som WT och likställa apanaget med bidrag är ju inte särskilt begåvat om ni frågar mig.

 

[Carnivore]

Folk gnäller på folk som springer i mjukisbyxor och foppatofflor medans medelklassen och uppåt springer runt i onepieces?

Klassar mjukisar ute bland allmänheten som ganska risigt och det krävs inte jättemycket mer för att trilla ned i WT-facket... men onepiece... det är bara patetiskt (värre än WT).

 

[blueridge]

Når ni konsensus i frågan?

 

[Tallefjant]

Når ni konsensus i frågan?

Nej. Uttrycked myntades visst pa sockerplantagen dar svarta slavar kallade vita slavar 'white trash'. Sedan dess har uttrycket anvants i olika manga olika sammanhang o har olika betydelse for olika folk.

For mig betyder det hemmasittande bidragstagare som skiter i allt bara dom far sitt bidrag. Ungar harjar vilt och ingen koll finns pa tonaringar. Hittar deras avkomma pa skit och nagon kommer och klagar, sa klagas det pa samhallet. Mamma och pappa hade ju sa klart ingen chans att fixa det hela.

sen finns det black trash, yellow trash osv. Kanske mer PK att kalla dom enbart 'Trash'?

 

[blueridge]

Nej. Uttrycked myntades visst pa sockerplantagen dar svarta slavar kallade vita slavar 'white trash'. Sedan dess har uttrycket anvants i olika manga olika sammanhang o har olika betydelse for olika folk.

For mig betyder det hemmasittande bidragstagare som skiter i allt bara dom far sitt bidrag. Ungar harjar vilt och ingen koll finns pa tonaringar. Hittar deras avkomma pa skit och nagon kommer och klagar, sa klagas det pa samhallet. Mamma och pappa hade ju sa klart ingen chans att fixa det hela.

sen finns det black trash, yellow trash osv. Kanske mer PK att kalla dom enbart 'Trash'?

M a o finns det ungefär lika många "definitioner" som det finns användare eller t o m "uppfattare" av begreppet?

 

[korvgubbe]

M a o finns det ungefär lika många "definitioner" som det finns användare eller t o m "uppfattare" av begreppet?

WT är alltid den som är motsatsen till den egna självbilden. Känner man sig själv ordningsam och driven så är det slarviga likgiltiga djävlar som är WT. Har man själv jobbat sig till relativt bra med pengar som man lägger på fina kläder och ett fint boende med epoxygolv är det de i mysbyxor i sunklya i förorten som är WT.
Så den egna självbilden är vad som avgör defintionen av WT eftersom det blir den som står på motsatt sida av skalan, den som är den man själv inte vill vara eller som man är rädd att förknippas med.

 

[Agile]

WT är alltid den som är motsatsen till den egna självbilden. Känner man sig själv ordningsam och driven så är det slarviga likgiltiga djävlar som är WT. Har man själv jobbat sig till relativt bra med pengar som man lägger på fina kläder och ett fint boende med epoxygolv är det de i mysbyxor i sunklya i förorten som är WT.
Så den egna självbilden är vad som avgör defintionen av WT eftersom det blir den som står på motsatt sida av skalan, den som är den man själv inte vill vara eller som man är rädd att förknippas med.

Kan inte riktigt hålla med. Som jag (vi) använder ordet så skiljs det ändå på "pack" och Trash.. jag har bekanta utan direkt klädstil, som bor i halvsjaviga hyresrätter där det dammsugs lite för sällan och som kan uppfylla en hel radda av de kriterier som dras upp i tråden. Men som däremot är engagerade i samhällsfrågor, ofta rätt pålästa (om än ofta med vansinniga åsikter) och intelligenta personer som bara missat mål i arbetslivet och inte riktigt har drivet att köpa Hugo-skjortor och åka premiumbil (de har sällan körkort heller så lite självsanerande där )

WT? Nej, jag kan inte tycka det. WT måste nästan tvunget innehålla nån form av ignorant likgiltighet inför samhälle, politik och gängse normer.

 

[korvgubbe]

WT? Nej, jag kan inte tycka det. WT måste nästan tvunget innehålla nån form av ignorant likgiltighet inför samhälle, politik och gängse normer.

Jo, jag är benägen att hålla med men jag skulle säga att väldigt många har inkluderat väldigt mycket annat i WT-begreppet, som inte faller inom din relativt kärnfulla sammanfattning som jag f.ö är överens med dig om. WT för mig är inte ekonomi, jobb eller kläder, det handlar snarare om en inställning till samhället och omgivningen.
Jag tycker dock många gastar WT så snart som de ser/hör/läser om någon som inte är lika lyckade eller har samma fantastiska smak som de själva. Är någon tjock = WT, röker någon = WT, har någon en tribal från ungdomsåren = WT, går de på bidrag = WT. Vissa verkar ha ett obegränsat behov av att försöka framhäva sig själva genom att stämpla andra som WT.

 

[Two stroke man]

WT? Nej, jag kan inte tycka det.

Och om dom inte varit dina vänner utan några du betraktade på avstånd, kanske en granne så skulle du nog ha definierat dom som WT. Inte för att jag generellt värderar människor särskilt högt men man ska nog vara försiktig med att döma hunden efter håret.

Bjuder på en bild av typisk WT.

 

[Agile]

Jo, jag är benägen att hålla med men jag skulle säga att väldigt många har inkluderat väldigt mycket annat i WT-begreppet, som inte faller inom din relativt kärnfulla sammanfattning som jag f.ö är överens med dig om. WT för mig är inte ekonomi, jobb eller kläder, det handlar snarare om en inställning till samhället och omgivningen.
Jag tycker dock många gastar WT så snart som de ser/hör/läser om någon som inte är lika lyckade eller har samma fantastiska smak som de själva. Är någon tjock = WT, röker någon = WT, har någon en tribal från ungdomsåren = WT, går de på bidrag = WT. Vissa verkar ha ett obegränsat behov av att försöka framhäva sig själva genom att stämpla andra som WT.

Fast hur mkt av det är egentligen mer än bara semantik?`

Fan, jag häver också ur mig saker i stundens hetta eller internt till polaren för att det "var en kul kommentar". Det betyder inte att jag vid förfrågan skulle hålla det som min åsikt.

 

[Agile]

Och om dom inte varit dina vänner utan några du betraktade på avstånd, kanske en granne så skulle du nog ha definierat dom som WT. Inte för att jag generellt värderar människor särskilt högt men man ska nog vara försiktig med att döma hunden efter håret.

Bjuder på en bild av typisk WT.

WT? Jag tycker det ser ut som en journalist från Nytorget.

 

[Two stroke man]

WT? Jag tycker det ser ut som en journalist från Nytorget.

Det är Grigorij Perelman, rysk matematiker och eremit

 

[korvgubbe]

Fast hur mkt av det är egentligen mer än bara semantik?`

Fan, jag häver också ur mig saker i stundens hetta eller internt till polaren för att det "var en kul kommentar". Det betyder inte att jag vid förfrågan skulle hålla det som min åsikt.

Självklart är det i många fall så. Kan t.o.m vara så att det i det flesta fall är något man slarvigt kastar ur sig.
Jag syftar dock på den ganska kategoriska människorsyn som många gånger ventileras bl.a. här på SH och när man hängt här ett par så börjar man lära sig att skilja på skämt, ironi, spydiga kommentarer och vad som faktiskt till mångt och mycket är en "åsikt" även om det förvisso är så att en del åsikter överdrivs en smula för att sticka ut..

 

[Tallefjant]

WT är alltid den som är motsatsen till den egna självbilden.

Absolut inte.

WT för mig är inte ekonomi, jobb eller kläder, det handlar snarare om en inställning till samhället och omgivningen.

Absolut. Well... Jobb ar ganska ovanligt bland dom jag tycker ar WT (eller skulle det bara vara T?)

 

[Harmon Rabb]

Klassfrågorna har inte varit något hett diskussionsämne i medelklassens Sverige. Man har länge förnekat att de existerat förblindade av att samhället sett så jämlikt ut. Att man nu börjar klassificera människor som WT är ju ett starkt tecken på att tiderna är på väg att förändras. Jag har mött och umgåtts med människor ur alla samhällsklasser och det finns ignoranta människor i alla led även bland så kallade upplysta och informerade personer med höga utbildningar bakom sig. Jag tycker man ska akta sig från att se ner på andra människor. I synnerhet de som redan ligger ner. Vad vet ni om deras levnadsvillkor egentligen som ger er den rätten? Med det sagt försvarar jag inte heller människor som på motsatt sätt ser ner på framgångsrika människor som lagt manken till. Det är ju tack vare dessa som många trots allt har tak över huvudet och mat för dagen.

Googlar man på White Trash ser man att begreppet har sitt ursprung i USAs söder, precis som nämnts i tråden. Läste den här texten som visar på hur hårt den här mannens mamma gick för att de inte skulle hamna i WT-facket.

White Trash and the Southernization of America
Posted on July 13, 2012 | 1 Comment
Howdy, Pardners…

My people were from the South, and if they had one overriding fear, it would be the fear of being called “White Trash”. If you’re not from the South, especially during the first half of the twentieth century, you have no idea of how deeply this pejorative could cut. Such words could instantly create violence… to the death.

Not that we weren’t White Trash. In fact, it could be said that our particular circumstances set the White Trash bar up to a level that we could never attain. Modern sociologists would say that we were part of an aggregation of people known as “The American Underclass”.

So fearful of this label, my mother made sure that her sons (all six of them) would NEVER be called White Trash. Table manners were enforced with a cruelty that would make a priest pale. Clothes (one pair of jeans and two collared shirts per year) were kept mended and clean. Shoes were always spit-shined (tennis shoes were only for gym class). We never cursed. We were forced to learn how to type on a typewriter as early as possible (remember: this is back when men did not type. Women typed.)

It worked. With one exception, my brothers and I all grew up to be successful members of the middle and upper-middle classes… without a college education between us. I think that an 83% success rate can be applauded.

My mother, on the other hand, wasn’t so successful. After fifteen years of marriage, my father and mother separated (they couldn’t afford the fees to get properly divorced). My mother, who was still young and beautiful, discovered alcohol and physically abusive men. This toxic mix sped her down the path to a very early death. It is possible that this is why Andrea Dworkin’s quote still rings strong in my being… “Men who want to support women in our struggle for freedom and justice should understand that it is not terrifically important to us that they learn to cry; it is important to us that they stop the crimes of violence against us.”

My father? I never saw him again, but I heard that he scurried back to the South and died a bitter and lonely man. How lonely and bitter? Well, in his will, he clearly spelled out (by name) that none of his sons were to receive any of his fortune (he lived in a trailer park). Perhaps if he would have provided some sort of emotional or financial child support, his sons wouldn’t have forgotten him. He died as only a lonely and bitter prick can.

&&&&&

So what’s this all about? Why am I trotting out my much abhorred back story?

Hopefully to provide some sort of perspective. My perspective. And from that perspective… that worldview… I see the Southernization of America. We are increasingly seeing what my mother would have called White Trash becoming the norm. Ignorant, brutal, coarse, unkempt, lazy, and misogynistic. These aren’t the poor. They aren’t the underclasses. These are middle-class Americans.

And I’m a bit put off by that.

So when I write about these folks, keep my worldview in mind. I have no problem with poor people. The poor are members of my social class, and I will do whatever I can to make their lot a little better. I don’t expect them to be well-read, and I certainly don’t expect them to sit down with me and discuss linguistic philosophy. I expect that they are too busy just trying to get by, and have no wish to waste what little time they have with pretensions.

&&&&&

Always… the target of my ire will always be the wannabe White Trash. They have wealth and power, but insist on being ignorant, brutal, coarse, unkempt, lazy, and misogynistic.

More later.

Have a day.

Riley

http://www.mourningmail.com/posts/83

 

[Tallefjant]

Klokt. Men att det finns samhallsklasser har jag aldrig hort nagon forneka, utom politikerna forstas!

 

[korvgubbe]

Jag har mött och umgåtts med människor ur alla samhällsklasser och det finns ignoranta människor i alla led även bland så kallade upplysta och informerade personer med höga utbildningar bakom sig. Jag tycker man ska akta sig från att se ner på andra människor. I synnerhet de som redan ligger ner. Vad vet ni om deras levnadsvillkor egentligen som ger er den rätten?

Jag tycker det är ganska spännande att man ibland får känslan här på SH, att vi SH:are skulle utgöra någon form av norm eller genomsnittsperson trots att vi på många sätt skiljer oss från genomsnittet. Många slår sig själva för bröstet när de ser till sin egna framgång helt likgiltiga inför det faktum att knappt någon på SH har vuxit upp i lägenheter där de delat rum med syskon eller i familjer där båda föräldrarna är lågutbildade.

Jag minns att jag gjorde någon poll för ett par år sedan och minns jag inte fel var det väl knappt 1% som hade lågutbildade föräldrar och/eller tvingats dela rum med syskon under uppväxten.

Det är ganska tydligt att det råder en oerhörd överrepresentation av medlemmar med högutbildade föräldrar och en barndom i villor & radhus. Jag tillhör själv denna skara priviligerade personer med två engagerade föräldrar som deltagit och peppat mig i allt jag företagit mig inom idrott och studier och som gett mig förutsättningar att lyckas. Utöver föräldrar har där alltid funnits ett socialt nätverk med grannar, kompisars föräldrar och andra som kunnat hjälpa till, delta eller som kunnat ge ingångar till sommarjobb o.s.v. Jävligt många växer upp utan dessa sociala nätverk.

Jag har utbildat mig och fått ett bra jobb men ser det lika mycket som mina föräldrars förtjänst som min egen. Jag är ytterst tveksam om jag hade lyckats ens hälften så bra om jag vuxit upp i ett sämre fungerande hem med föräldrar som inte vill eller kan hjälpa till med läxor, som inte kan eller vill skjutsa eller ge stöd för allehanda idrotter och intressen. Självkänslan kommer till stora delar från dem, självförtroendet har jag skaffat mig på vägen när jag lyckats med mycket av det jag företagit mig men fortfarande är jag ödmjuk inför det faktum att väldigt mycket är just mina föräldrars förtjänst och att jag till stor del är en produkt av en trygg uppväxt.

 

[Carnivore]

Klassfrågorna har inte varit något hett diskussionsämne i medelklassens Sverige. Man har länge förnekat att de existerat förblindade av att samhället sett så jämlikt ut. Att man nu börjar klassificera människor som WT är ju ett starkt tecken på att tiderna är på väg att förändras. Jag har mött och umgåtts med människor ur alla samhällsklasser och det finns ignoranta människor i alla led även bland så kallade upplysta och informerade personer med höga utbildningar bakom sig. Jag tycker man ska akta sig från att se ner på andra människor. I synnerhet de som redan ligger ner. Vad vet ni om deras levnadsvillkor egentligen som ger er den rätten? Med det sagt försvarar jag inte heller människor som på motsatt sätt ser ner på framgångsrika människor som lagt manken till. Det är ju tack vare dessa som många trots allt har tak över huvudet och mat för dagen.

Googlar man på White Trash ser man att begreppet har sitt ursprung i USAs söder, precis som nämnts i tråden. Läste den här texten som visar på hur hårt den här mannens mamma gick för att de inte skulle hamna i WT-facket.

Personligen skulle jag aldrig kalla någon för WT bara för att de inte har pengar, utan snarare tvärtom, den utan pengar men som kämpar varje dag för att klara sig är värd all respekt och heder.
Den däremot som försummar sina barn och sin egen hälsa för att prompt köpa ny mobiltelefon var 6:e månad, hembiosystem, sporthoj, tuff bil, utlandsresa eller vad som... eller den som helt ignorant anklagar resten av samhället för sina problem, ja då trillar man nog in i facket.