Borgerlighetens misslyckanden

Greider fattar vad Ulf inte fattar.
Avgå Ulf.
 

Bifogat

  • 1000020702.jpg
    1000020702.jpg
    617.9 KB · Visningar: 32
Greider fattar vad Ulf inte fattar.
Avgå Ulf.

Härligt att du läser vad Göran skriver! :tummenupp

Dalademokratens ledare 3/6 2023.

PRIVATISERINGAR

Bananrepubliken Sverige och Batljans bolagsbygge

Vilken flagga ska en dag vaja över Stadshuset i Borlänge? Den saudiarabiska? Den kinesiska? Så kan frågan verkligen spetsas till efter att de höga räntorna nu är på väg att krascha fastighetsmarknaden. Över hela landet, inte minst i Dalarna, har kommuner de senaste åren sålt ut sina egna fastigheter för att kunna fylla ut sina kassor. Det har rört sig om allt ifrån skolbyggnader till hyreshus och det bolag som ofta köpt dem är Ilija Batljans SBB. Nu krisar bolaget, det faller som en sten på börsen och det finns även hot om konkurs.

Vem vill köpa upp företagets innehav när det nu krisar? Inte många, men det har spekulerats i att just kineser och saudiaraber står redo.

På denna ledarsida har vi flera gånger skrivit om detta vansinne som handlat om att kommuner kortsiktigt sålt ut fastigheter för att sedan istället hyra av den nye ägaren. Jag har skrivit om det, Per Lindvall har gjort det och Lindvall skrädde inte orden när han menade att det rör sig om ”finansiell demens” hos de utförsäljande kommunerna: Det blir i längden alltid dyrare att inte äga själv.

Det finns tre grundorsaker till hela detta elände. Den första är att räntorna under väldigt lång tid var extremt låga och därför gav möjlighet för aggressiva bolag som Ilja Batljans att låna upp massor av billiga pengar för att köpa offentligägda fastigheter. Den andra orsaken är de orimliga balanskrav som kommuner – och även staten - har på sig sedan nittiotalskrisen. De gör att budgetar i praktiskt taget alla lägen måste gå jämt upp och därför blir det frestande för kommuner att snabbt casha in en massa pengar på försäljningar.

Men den tredje orsaken till att så mycket offentligt ägande övergått i händerna på ett privat bolag stavas just Ilija Batljan. Denne man är en före detta socialdemokratisk politiker. Han har suttit på tunga kommunala och regionala poster och vet hur det ser ut i kommunerna. Och tack vare det förtroendekapital han skaffade sig som socialdemokratisk politiker, har han så mycket lättare kunnat övertyga kommunalpolitiker runtom i landet att han är ute i goda syften.

Jag vet inte om det framförallt är socialdemokratiska kommunpolitiker som gått på hans övertalningskampanjer, det kan vara så, men vem litar inte på en ”trygg” f.d. socialdemokratisk kommunpolitiker? I en intervju i Fastighetsvärlden uttryckte han det så här: ”De trodde på mig. Det var en otrolig förmån.”

Ilija Batljan är tyvärr bara en av rätt många S-politiker som gått i tjänst hos det privata kapitalet. I näringslivets värld kan de röra sig med det kulturella prestigekapital de förvärvat inom politiken.

Och nu är krisen ett faktum. Vad bör göras? Vänsterpartiet har föreslagit att riksdagen bör snabbförhandla fram en lagändring som ger staten förköpsrätt att köpa tillbaka fastigheterna till marknadspris. Det är förmodligen den bästa lösningen.

Lokalt runtom i Sverige höjs röster för att kommunerna själva ska återta kontrollen över de fastigheter de är beroende av. Det finns skräckexempel på att nödvändiga renoveringar i de nyss utsålda fastigheterna tvingats att bekostas av kommunerna själva när den nye ägaren vägrat att göra det. Varvid värdet på dem ökade, vilket gynnade SBB.

I Borlänge har hedersmannen Sven Janson, Borlängebo och sekreterare i Dalarnas Köpmannaförbund, föreslagit att kommunen ska köpa tillbaka bland annat stadshuset. I det större perspektivet är allt detta också just en säkerhetspolitisk fråga – ty om fastigheter och lokaler nu reas ut och köps av utländska ägare så är det ju säkerhetspolitiskt inte bra.

I avgörande hänseenden har Sverige verkligen blivit något av en bananrepublik. Kortsiktiga privata intressen invaderar samhället i själva dess kärna. Det värsta exemplet på det är naturligtvis den lukrativa skolmarknaden. De stora skolkoncernerna gör enorma vinster som hämtas från den gemensamma skattebasen. De senaste dagarna har den så kallade Thoréngruppen stått i centrum: Trots ständiga påbud från Skolinspektionen om att de inte får undervisningen att funka, har de fått fortsätta att tjäna pengar.

Den centrala samhällsuppgiften att garantera god utbildning har flyttat från det offentliga till det privata. Det är en tragedi. Det är en katastrof.

Och de bolag som i många år köpt upp mängder av offentligt ägda fastigheter står för ett annat exempel på hur samhället invaderas av privata intressen. Ilija Batljan är inte intresserad av de fastigheter han köpte upp och de verksamheter som pågår där – han är intresserad av pengarna han kan tjäna på det.

Och nu har han inga pengar. Men Saudiarabien och Kina har det.
Göran Greider
 
Vad är det med honom? Vad vill han ha sagt?
Illustrerar "de sluttande planen"?

Edit;
Luxationen på höger ac-led var nog ingen lek. Huvva!

Han skryter väl om sin löpning och vill framstå som en stark ledare.

Bror min löptränade inte på 15 år. I 45-årsåldern var han ut och testade, milen 44 min.
Ställde upp i ett millopp i veckan som gick, 58 år gammal. 44 min.
Löptränar nog inte, bara simning på morgnarna.
Han sprang pågamilen i hetta på 37 min som 25-åring, sjuk med 39° temp. Jättesmart.
Satte visst något rekord när han gjorde lumpen. Aldrig varit aktiv inom sporten, bara kutar ibland.
Hans synnerligen vältränade barn har försökt knäcka honom.
Stöddig? Nä, inte då...

Far var också ett fenomen på det där. När de var medelålders drog hyggligt tränade motionärer ut honom i spåret, någon gammal elitlöpare. "Du måste hålla dig i form." Han sprang ifrån dem och tyckte att träning klarar man sig utan.
Straffade sig dock på ålderns höst.
 
Last edited:
Återigen blir skattepengar som kunnat gå till vård istället vinst hos privat vårdgivare.

 
Återigen blir skattepengar som kunnat gå till vård istället vinst hos privat vårdgivare.

Var det inte Carema/Vardaga som var i blåsväder senast? Vissa verksamheter passar verkligen inte för privat, skattefinansierad drift. Det är alltför lätt att spara in på något för att maximera aktieutdelningen.
 
Återigen blir skattepengar som kunnat gå till vård istället vinst hos privat vårdgivare.

Det låter inte bra med fusk men jag känner mig 3000% säker på att det slösas bort ofantligt mycket mer i offentlig sektor än i privat, så jag tycker inte det har med saken att göra om det är privat eller inte.

En bra tankelek för tvivlande är att fundera på andra privata aktörer i offentlig verksamhet, tex byggföretag, taxi, städföretag, it leverantörer, tillverkare av medicinsk apparatur, läkemedelstillverkarna, skolbokstillverkare, listan är oändlig med privata aktörer som vi är helt beroende av.

Det finns säkert 100,000 eller fler skrån som levererar direkt till det offentliga, att stirra sig blind på vård, skola och omsorg är att förenkla för mycket.

Men, fusk är aldrig bra.
 
Det låter inte bra med fusk men jag känner mig 3000% säker på att det slösas bort ofantligt mycket mer i offentlig sektor än i privat, så jag tycker inte det har med saken att göra om det är privat eller inte.
"Slöseriet" inom stat och kommun är en vanlig myt som upprepas gång på gång, men det gör det inte till en sanning. Ett privat företag har incitament att fuska. Om man tar betalt för tjänster som man inte utför så ökar vinsten, och vinsten är själva essensen i privat företagande.
En bra tankelek för tvivlande är att fundera på andra privata aktörer i offentlig verksamhet, tex byggföretag, taxi, städföretag, it leverantörer, tillverkare av medicinsk apparatur, läkemedelstillverkarna, skolbokstillverkare, listan är oändlig med privata aktörer som vi är helt beroende av.

Det finns säkert 100,000 eller fler skrån som levererar direkt till det offentliga, att stirra sig blind på vård, skola och omsorg är att förenkla för mycket.
Det finns skillnader mellan dessa. Om det offentliga beställer en produkt från ett byggföretag så kan man direkt se och mäta vad man får för pengarna, att det inte fuskas. Men hur mäter du en tjänst? Hur ska du mäta att du får den vård eller utbildning du betalat för?
 
Om det offentliga beställer en produkt från ett byggföretag så kan man direkt se och mäta vad man får för pengarna, att det inte fuskas. Men hur mäter du en tjänst? Hur ska du mäta att du får den vård eller utbildning du betalat för?

Genom ett helt vanligt Service Level Agreement. Det är standard inom upphandling av tjänster inom mängder av områden.
 
"Slöseriet" inom stat och kommun är en vanlig myt som upprepas gång på gång, men det gör det inte till en sanning. Ett privat företag har incitament att fuska. Om man tar betalt för tjänster som man inte utför så ökar vinsten, och vinsten är själva essensen i privat företagande.

Det finns skillnader mellan dessa. Om det offentliga beställer en produkt från ett byggföretag så kan man direkt se och mäta vad man får för pengarna, att det inte fuskas. Men hur mäter du en tjänst? Hur ska du mäta att du får den vård eller utbildning du betalat för?
Eftersom du inte är på riktigt är det svårt att svara dig på riktigt kan jag känna, jättetydligt också.

Naturligtvis kan man mäta kvaliteten på en tjänst, hur tror du alla möjliga tjänster avtalas och levereras? ?

Troll i ena tråden, barnkalas i andra. ?
 
Genom ett helt vanligt Service Level Agreement. Det är standard inom upphandling av tjänster inom mängder av områden.
Och vem kontrollerar att avtalet följs? Att patienten (t ex) får den vård man betalar för. Att sängkläder bytas när det är sagt, att den sjuke får komma ut i friska luften varje dag, vad maten får kosta, vilka mediciner han får, vilken terapi som erbjuds. Outbildad och undertalig personal kostar också mindre. Här finns otaliga möjligheter att öka vinsten genom att ta betalt för sådant som inte utförs, eller genom att använda billigare materiel än vad som avtalats. Helst ska man helt undvika patienter som är alltför vårdkrävande och kostsamma, de får kommunen eller Landstinget ta hand om.
 
Eftersom du inte är på riktigt är det svårt att svara dig på riktigt kan jag känna, jättetydligt också.

Naturligtvis kan man mäta kvaliteten på en tjänst, hur tror du alla möjliga tjänster avtalas och levereras? ?

Troll i ena tråden, barnkalas i andra. ?
En tjänst kan inte mätas förrän den har levererats. Vad gör patienten om han inte är nöjd med tjänsten? Byter? Till vad då?
 
Var det inte Carema/Vardaga som var i blåsväder senast? Vissa verksamheter passar verkligen inte för privat, skattefinansierad drift. Det är alltför lätt att spara in på något för att maximera aktieutdelningen.
Exakt. Ta bort skattefinansieringen.

"Slöseriet" inom stat och kommun är en vanlig myt som upprepas gång på gång, men det gör det inte till en sanning. Ett privat företag har incitament att fuska. Om man tar betalt för tjänster som man inte utför så ökar vinsten, och vinsten är själva essensen i privat företagande.
Det är ju i princip definitionen av slöseri. Ta pengar från en del och fördela på andra. Inga frågor! Det här får ni, vare sig ni vill eller ej. Jag måste samla in era pengar, ta lite själv och sedan ge tillbaka lite av dem till er i form av något annat än pengar, något ni kanske inte vill ha.
Definitionen av slöseri.
Staten slösar. Hur skulle det kunna vara på något annat sätt? De skapar ingenting, de omfördelar. Det är allt de kan.

Vem betalar för tjänster som inte utförs?

Det finns skillnader mellan dessa. Om det offentliga beställer en produkt från ett byggföretag så kan man direkt se och mäta vad man får för pengarna, att det inte fuskas. Men hur mäter du en tjänst? Hur ska du mäta att du får den vård eller utbildning du betalat för?
Det är ju så en marknad fungerar, bara titta på den, om den vore fri. De som bäst lyckas uppfylla folks behov blir belönade, de blir sas kapitalistsvin. Kika efter dom så vet du att de har tjänat människorna omkring sig.
Hur gör du själv när du beställer en tjänst?

Låter helt galet att staten får gambla med mina pengar om de inte har en aning om vad de får för pengarna. Men det är klart, spenderar man andras pengar så är det inte så noga.
 
Last edited:
En tjänst kan inte mätas förrän den har levererats. Vad gör patienten om han inte är nöjd med tjänsten? Byter? Till vad då?
Ja...vad gör man om man inte är nöjd med en tjänst...
Byter tjänst tex. Kikar på om tjänsterleverantören brutit mot något villkor tex och tar det därifrån.
Fan folk åker ju utomlands och söker vård för att det är "bättre".

Idag tvingas den stackars patienten finansiera vården han inte är nöjd med... Hör du hur jävla bakvänt det låter?

Hur ska en godtycklig tjänst mätas förresten?
Du och jag upplever samma händelse olika så vi kommer "mäta" den olika. Ytterliggare värdelösare i denna kvantifieringslek blir det om staten ska ge sig på detta och i vanlig ordning samla in en massa dåtid, en massa historisk statistik som de aggregerar och leker med och som de sedan pruttar ut ett mätvärde ur.

Jippie nu vet var och en vad de tyckte om tjänsten, nu när pappa berättat det för dem.
 
Last edited:
Och vem kontrollerar att avtalet följs? Att patienten (t ex) får den vård man betalar för. Att sängkläder bytas när det är sagt, att den sjuke får komma ut i friska luften varje dag, vad maten får kosta, vilka mediciner han får, vilken terapi som erbjuds. Outbildad och undertalig personal kostar också mindre. Här finns otaliga möjligheter att öka vinsten genom att ta betalt för sådant som inte utförs, eller genom att använda billigare materiel än vad som avtalats. Helst ska man helt undvika patienter som är alltför vårdkrävande och kostsamma, de får kommunen eller Landstinget ta hand om.
Här får du namnam.

Allt det du beskriver av kass vård och mygel tillhandahålls av såväl kommun som region. Säger man ens landsting längre?
Jag skulle kunna författa en tegelsten ingen vill läsa om vad mina arma föräldrar gått igenom. Cynism och människoförakt av stalinistiska mått.
 
Det låter inte bra med fusk men jag känner mig 3000% säker på att det slösas bort ofantligt mycket mer i offentlig sektor än i privat, så jag tycker inte det har med saken att göra om det är privat eller inte.

En bra tankelek för tvivlande är att fundera på andra privata aktörer i offentlig verksamhet, tex byggföretag, taxi, städföretag, it leverantörer, tillverkare av medicinsk apparatur, läkemedelstillverkarna, skolbokstillverkare, listan är oändlig med privata aktörer som vi är helt beroende av.

Det finns säkert 100,000 eller fler skrån som levererar direkt till det offentliga, att stirra sig blind på vård, skola och omsorg är att förenkla för mycket.

Men, fusk är aldrig bra.
Jo, jag har ju leverat till staten, och jeez...
Det bränns mycket pengar på sätesvärmare där kan jag säga.
 
Och vem kontrollerar att avtalet följs? Att patienten (t ex) får den vård man betalar för. Att sängkläder bytas när det är sagt, att den sjuke får komma ut i friska luften varje dag, vad maten får kosta, vilka mediciner han får, vilken terapi som erbjuds. Outbildad och undertalig personal kostar också mindre. Här finns otaliga möjligheter att öka vinsten genom att ta betalt för sådant som inte utförs, eller genom att använda billigare materiel än vad som avtalats. Helst ska man helt undvika patienter som är alltför vårdkrävande och kostsamma, de får kommunen eller Landstinget ta hand om.

Det gör upphandlaren.
 
*/ ?>
Nyheter
Voge DS 800 X Rally – Ny offroadhoj till 2026

Voge DS 800 X Rally är en n...

Harley-Davidson laddar upp med massor av kubik

Harley-Davidson fortsätter ...

KTM 790 Duke – ny generation på gång till 2027?

KTM:s mellanklassraket får ...

Nytt från Halvarssons: Mora V2

Halvarssons nya Mora V2 är ...

Upprop mot hojförbudet på Nürburgring Nordschleife

Efter att motorcyklar förbj...

Upprop mot hojförbudet på Nürburgring Nordschleife

Efter att motorcyklar förbj...

BMW R 12 G/S – ännu bättre med Wunderlich

Tysk precision möter äkta G...

Vinn en batteriladdare från CTEK

I samarbete med CTEK har vi...

Video: KTM 1390 Super Adventure S EVO!

Super Adventure och Teide ...

Bokningar pågår till Gotland Ring Bike Week!

Boka sommarens härligaste b...

Back
Top