Nu kommer summeringen. Norge som objekt för en MC-semester. Bra eller Anus?
Nu följer här en del ironi, dumma kommentarer och ganska mycket bitterhet. Vet att här finns en del gnällspikar. Så älskar ni Norges vägnät/eller jobbar för norska trafikverket, eller på något annat vis har något med deras infrastruktur och göra så bör ni sluta läsa här...
Bakgrunden:
Fick möjlighet att komma upp till Norge och jobba i två månader i en liten ort utanför Molde, som ligger i området Möre/Romsdal. Med dryga 6 mil till Trollstigen. Och vad man kommer ihåg av sommaren där som liten så kunde det i kombination med en hoj inte bli något annat än fantastiskt.
Resan upp:
Otroligt nog så lyckades jag pricka in veckan att åka som var precis efter Norge haft sina värsta översvämningar på 50 år. Lite nervös var man och kittade upp sig med en mänsklig kroppskondom på biltema för närmare tusen spänn, så att man iallafall skulle hålla sig torr.
När man väl begav sig så tog resan från Skåne upp till riksgränsen bara några timmar. Man tuffade på bra i 130-140 på E6:an upp utan problem.
När man väl kommer in i Norge så är humöret på topp och V-Maxen går som en ett japanskt snabbtåg längs den första 2-3 milen av motorväg mot Oslo.
Sen tar det stopp. Då bygger man motorväg in till Oslo så trafiken är omdirigerad. = 50 km/h i Några mil längs grusiga pissvägar tillsammans med äckliga husbilar med militanta pensionärer i som envisas med att alltid ligga 15 km/h under hastigheten för att spara på biljäveln. Sen man når Oslo.
Där blir man trängd av en bil vid avfarten och hamnar på deras "Ringväg", alla som varit i Oslo vet var jag menar.
En väg som svänger åt alla håll, går in i en tunnel. Sen när man passerat den så hinner man inte ens läsa skyltarna, innan man ska välja avfart och då får man tre alternativ. Upp på en bro, rakt fram eller ner i en tunnel till. yeey. Efter ett tag så lyckas man ta sig ur den skithålan och fortsätter norr över.
Så sitter man och tänker för sig själv "Jaha, vad är det för fel på detta vägnätet. Motorväg med dubbelfil.. hmm.. Inget och klaga på." Då ska man ha i åtanke att detta är den största vägen som går norrut efter Oslo. Min plan var att hålla mig till den eftersom det bör ju vara den största prioriteringen att få i ordning efter översvämningen.
Dryg timme efter Oslo så försvinner motorvägen och förvandlas till en 80 väg utan omkörningsmöjligheter, där alla trots 80 skyltar vill ligga i 70. Tyska husbilar, och ja.. ni vet..
Så fortsätter det tills man kommer till de översvämningsdrabbade områdena. Då va där vägarbete med 1 mils mellanrum, vägras och allt var kass i flera mil. Man fick vänta på gubbar med flaggor och fan och hans moster. På somliga ställen var det riktigt illa runt Lillehammer. Hus som spolats bort. Faktiskt ganska sorligt att se.
Hela resan tog väl en 16-17 timmar. Inte nog med det så la min lur av i Oslo, så sambon hade inte hört av mig på 10 timmar. Hon var ju lagom glad när man kom fram och ringde upp, hehe.
Så kommer man väl upp lagom färdig, och vädret är helt underbart. Solen skiner och man sätter sig på balkongen med utsikt över fjällen med en kall öl i handen och tänker "Ja, detta va kanske inte en så dum idé iallafall. Bästa och soligaste månaderna på året får man ju inte missa.. Klart man ska ha med hojen upp, även om det varit billigare och enklare att flyga.. jajajaja.. fan va alla tjatar.. Låt mig köra hoj upp om jag vill!"
Körningen där uppe:
Dagen efter kommer min sambo med flyget, sen blev det en fjälltur. Sen kom regnet.. Det regnade på dagen, på natten. Det regnade från sidan, det regnade under ifrån kändes det som vissa dagar. Det regnade inte som i Sverige i några timmar, utan här kunde det börja 6 på morgonen och hålla på i ett helt dygn!
När vi varit där i 8 veckor hade det varit sol 8 dagar, och då hade vi jobbat 5 av dem. Totalt kördes det 30 mil på två månader...
Men den turen var något av det vackraste i hojväg. Herre gud! Aldrig skådat något liknande. Funderar ni trots allt efter ni läst detta inlägget på en hojsemester så ska jag skicka er lite turer som finns i närområdet till Åndalsnes/Molde/Ålesund/Trollstigen.
Hemresan:
Kunde den vara värre än resan upp? hehehe..
När man kollade vädret på yr.no så stod där att jag skulle ha sol första 10 milen sen uppehållsväder och lite regn i Oslo.
Jag packade hojen, köpte både packsäck/tub plus regnställ från biltema för billiga pengar. För er som undrar så är det riiiktigt bra grejer. Värda varenda spänn.
När allt var klart så körde jag direkt efter jobb klockan 14,30, hade skit fint väder förbi Åndalsnes och vid trollstigen riktigt magiskt. Men sen öppna himmelen sig.
Och det regnande i över 103 mil. Ösregnade i 103 mil. Man såg inte ett skit och mesta av färden gick i farter mellan 50-70. När man väl känner lukten av Oslo så vet ni deras briljanta idé att ha en 80 väg som bästa alternativ in i staden? Mmmm just den hade råkat ut för någon olycka så man satt fast i regnet i 1,5 timme innan man kom till så man kunde köra av på en avstickare. Jag och 2 andra norrmän körde småvägarna och sen kom jag igenom Oslo, där blev man av med ytterligare några timmar.
Motorvägen ifrån Oslo gick i 130, då var det uppehåll och jag skrek av lycka när jag såg skylten "Customs" aaaaand Welcome home to SWEDEN!
Precis när jag har 200 meter över bron så tvärdör hojen. Hahaha jag fick putta fanskapet över svenska gränsen. Då har där trängt in en jävla massa fukt och vatten vid stiften så när det torkat så gick hojen att få igång igen, även om den gick aningen ojämnt i mellan åt.
Vägen söderut gick snabbt. Men man fick hålla låga hastigheter för det regnade något fruktansvärt. Det i kombination med mörker och en hjälm som immar-igen konstant är inge skoj.
När man kommer fram till Uddevalla så fick man ta av sig sockarna, lägga dem på motorn och låta dem torka. Dra på sig dem igen och i med fötterna i 2 påsar och ner i kängorna. Fick tag i två plasthandskar som jag drog på mig, sen mc-handskarna = varmt och gott
För allt utom kroppen, som Biltemas eminenta regnställ skyddade. Så var det mesta verkligen super vått.
I Göteborg var där översvämningar i en tunnel så snuten omdirigerade och klydda. Massa poliser ute. Och jag måste sååå ta och kolla igenom kapitlet "polismans tecken" i min gamla körskolebok. För snuten jag drog förbi på motorvägen som stod och vinkade med sin jävla fackla såg inte allt för glad ut. Väl förbi Göteborg så slocknade hojen 4 gånger. Kändes som att besninspumpen hängde sig en av gångerna för den stod bara och tugga, sen börja en cylinder att lägga ner. Hojen drack 10 liter på 13 mil och jag bara bad till gud att skitet skulle hålla tills jag kom hem.
Utvärdering:
Hojen: 25 år gammal V-Max överraskade stort som ens höll ihop de 100 milen i konstant pissregn. Fast den låg jävligt piss på det när jag fick putta skitet över gränsen till Sverige, kändes då som Norges sista "Ät bajs och kom inte tillbaka", hehe. Nu återstår att byta tändhattar och göra något åt vakuumet som mystiskt börjades bygga upp i tanken och lite annat smått och gott..
Utrustningen: Biltemas grejer som jag nämnde innan var fruktansvärt bra över förväntan.
Jag köpte ett två-delat sätt som var 5/5. Över 100 mil i regn och släppte inte igenom en droppe.
Sen köpte jag vattentäta pingvin-handskar. De funkade också bra höll de första 50 milen 3/5.
På fötterna hade jag deras "moonboots"-liknande stövelskydd. Helt klart prisvärt för de pengarna, tar den värsta av vattnet 3/5.
Deras lasttub, tror den va 40 liter funkade perfekt. Stoppa i en en sopsäck, och en bräda lika lång som säcken så blir den enklare att fästa med spännbanden.
Norge som MC-land: De vägarna jag körde uppe i Möre var fantastiska. Helt och hållet enastående. Vägarna var ändå så pass breda att man till och med kunde ta lite kurvor med mitt jävla lok.
Men när det kommer till vägarna utanför Möre & Romsdal. Så är fan Norge norra Europas största infrastrukturella U-Land. Helt sinnessjukt hur den största vägen Norrut mot Bergen och Trondheim kan vara en 80 väg med 2 filar utan omkörningszoner.
Skulle jag göra om det?
Om Norge skulle drabbas av den värsta torkan på 50 år istället för översvämningar så kanske. Är man 2-3 som kör är det säkert mycket roligare. Sen när det kommer till utflykter så är Möre & Romsdal oslagbart vad jag sett iallafall. Men vädret kan man aldrig lita på, och yr.no samt deras meteorologer borde landsförvisas.
Nu följer här en del ironi, dumma kommentarer och ganska mycket bitterhet. Vet att här finns en del gnällspikar. Så älskar ni Norges vägnät/eller jobbar för norska trafikverket, eller på något annat vis har något med deras infrastruktur och göra så bör ni sluta läsa här...
Bakgrunden:
Fick möjlighet att komma upp till Norge och jobba i två månader i en liten ort utanför Molde, som ligger i området Möre/Romsdal. Med dryga 6 mil till Trollstigen. Och vad man kommer ihåg av sommaren där som liten så kunde det i kombination med en hoj inte bli något annat än fantastiskt.
Resan upp:
Otroligt nog så lyckades jag pricka in veckan att åka som var precis efter Norge haft sina värsta översvämningar på 50 år. Lite nervös var man och kittade upp sig med en mänsklig kroppskondom på biltema för närmare tusen spänn, så att man iallafall skulle hålla sig torr.
När man väl begav sig så tog resan från Skåne upp till riksgränsen bara några timmar. Man tuffade på bra i 130-140 på E6:an upp utan problem.
När man väl kommer in i Norge så är humöret på topp och V-Maxen går som en ett japanskt snabbtåg längs den första 2-3 milen av motorväg mot Oslo.
Sen tar det stopp. Då bygger man motorväg in till Oslo så trafiken är omdirigerad. = 50 km/h i Några mil längs grusiga pissvägar tillsammans med äckliga husbilar med militanta pensionärer i som envisas med att alltid ligga 15 km/h under hastigheten för att spara på biljäveln. Sen man når Oslo.
Där blir man trängd av en bil vid avfarten och hamnar på deras "Ringväg", alla som varit i Oslo vet var jag menar.
En väg som svänger åt alla håll, går in i en tunnel. Sen när man passerat den så hinner man inte ens läsa skyltarna, innan man ska välja avfart och då får man tre alternativ. Upp på en bro, rakt fram eller ner i en tunnel till. yeey. Efter ett tag så lyckas man ta sig ur den skithålan och fortsätter norr över.
Så sitter man och tänker för sig själv "Jaha, vad är det för fel på detta vägnätet. Motorväg med dubbelfil.. hmm.. Inget och klaga på." Då ska man ha i åtanke att detta är den största vägen som går norrut efter Oslo. Min plan var att hålla mig till den eftersom det bör ju vara den största prioriteringen att få i ordning efter översvämningen.
Dryg timme efter Oslo så försvinner motorvägen och förvandlas till en 80 väg utan omkörningsmöjligheter, där alla trots 80 skyltar vill ligga i 70. Tyska husbilar, och ja.. ni vet..
Så fortsätter det tills man kommer till de översvämningsdrabbade områdena. Då va där vägarbete med 1 mils mellanrum, vägras och allt var kass i flera mil. Man fick vänta på gubbar med flaggor och fan och hans moster. På somliga ställen var det riktigt illa runt Lillehammer. Hus som spolats bort. Faktiskt ganska sorligt att se.
Hela resan tog väl en 16-17 timmar. Inte nog med det så la min lur av i Oslo, så sambon hade inte hört av mig på 10 timmar. Hon var ju lagom glad när man kom fram och ringde upp, hehe.
Så kommer man väl upp lagom färdig, och vädret är helt underbart. Solen skiner och man sätter sig på balkongen med utsikt över fjällen med en kall öl i handen och tänker "Ja, detta va kanske inte en så dum idé iallafall. Bästa och soligaste månaderna på året får man ju inte missa.. Klart man ska ha med hojen upp, även om det varit billigare och enklare att flyga.. jajajaja.. fan va alla tjatar.. Låt mig köra hoj upp om jag vill!"
Körningen där uppe:
Dagen efter kommer min sambo med flyget, sen blev det en fjälltur. Sen kom regnet.. Det regnade på dagen, på natten. Det regnade från sidan, det regnade under ifrån kändes det som vissa dagar. Det regnade inte som i Sverige i några timmar, utan här kunde det börja 6 på morgonen och hålla på i ett helt dygn!
När vi varit där i 8 veckor hade det varit sol 8 dagar, och då hade vi jobbat 5 av dem. Totalt kördes det 30 mil på två månader...
Men den turen var något av det vackraste i hojväg. Herre gud! Aldrig skådat något liknande. Funderar ni trots allt efter ni läst detta inlägget på en hojsemester så ska jag skicka er lite turer som finns i närområdet till Åndalsnes/Molde/Ålesund/Trollstigen.
Hemresan:
Kunde den vara värre än resan upp? hehehe..
När man kollade vädret på yr.no så stod där att jag skulle ha sol första 10 milen sen uppehållsväder och lite regn i Oslo.
Jag packade hojen, köpte både packsäck/tub plus regnställ från biltema för billiga pengar. För er som undrar så är det riiiktigt bra grejer. Värda varenda spänn.
När allt var klart så körde jag direkt efter jobb klockan 14,30, hade skit fint väder förbi Åndalsnes och vid trollstigen riktigt magiskt. Men sen öppna himmelen sig.
Och det regnande i över 103 mil. Ösregnade i 103 mil. Man såg inte ett skit och mesta av färden gick i farter mellan 50-70. När man väl känner lukten av Oslo så vet ni deras briljanta idé att ha en 80 väg som bästa alternativ in i staden? Mmmm just den hade råkat ut för någon olycka så man satt fast i regnet i 1,5 timme innan man kom till så man kunde köra av på en avstickare. Jag och 2 andra norrmän körde småvägarna och sen kom jag igenom Oslo, där blev man av med ytterligare några timmar.
Motorvägen ifrån Oslo gick i 130, då var det uppehåll och jag skrek av lycka när jag såg skylten "Customs" aaaaand Welcome home to SWEDEN!
Precis när jag har 200 meter över bron så tvärdör hojen. Hahaha jag fick putta fanskapet över svenska gränsen. Då har där trängt in en jävla massa fukt och vatten vid stiften så när det torkat så gick hojen att få igång igen, även om den gick aningen ojämnt i mellan åt.
Vägen söderut gick snabbt. Men man fick hålla låga hastigheter för det regnade något fruktansvärt. Det i kombination med mörker och en hjälm som immar-igen konstant är inge skoj.
När man kommer fram till Uddevalla så fick man ta av sig sockarna, lägga dem på motorn och låta dem torka. Dra på sig dem igen och i med fötterna i 2 påsar och ner i kängorna. Fick tag i två plasthandskar som jag drog på mig, sen mc-handskarna = varmt och gott
För allt utom kroppen, som Biltemas eminenta regnställ skyddade. Så var det mesta verkligen super vått. I Göteborg var där översvämningar i en tunnel så snuten omdirigerade och klydda. Massa poliser ute. Och jag måste sååå ta och kolla igenom kapitlet "polismans tecken" i min gamla körskolebok. För snuten jag drog förbi på motorvägen som stod och vinkade med sin jävla fackla såg inte allt för glad ut. Väl förbi Göteborg så slocknade hojen 4 gånger. Kändes som att besninspumpen hängde sig en av gångerna för den stod bara och tugga, sen börja en cylinder att lägga ner. Hojen drack 10 liter på 13 mil och jag bara bad till gud att skitet skulle hålla tills jag kom hem.
Utvärdering:
Hojen: 25 år gammal V-Max överraskade stort som ens höll ihop de 100 milen i konstant pissregn. Fast den låg jävligt piss på det när jag fick putta skitet över gränsen till Sverige, kändes då som Norges sista "Ät bajs och kom inte tillbaka", hehe. Nu återstår att byta tändhattar och göra något åt vakuumet som mystiskt börjades bygga upp i tanken och lite annat smått och gott..
Utrustningen: Biltemas grejer som jag nämnde innan var fruktansvärt bra över förväntan.
Jag köpte ett två-delat sätt som var 5/5. Över 100 mil i regn och släppte inte igenom en droppe.
Sen köpte jag vattentäta pingvin-handskar. De funkade också bra höll de första 50 milen 3/5.
På fötterna hade jag deras "moonboots"-liknande stövelskydd. Helt klart prisvärt för de pengarna, tar den värsta av vattnet 3/5.
Deras lasttub, tror den va 40 liter funkade perfekt. Stoppa i en en sopsäck, och en bräda lika lång som säcken så blir den enklare att fästa med spännbanden.
Norge som MC-land: De vägarna jag körde uppe i Möre var fantastiska. Helt och hållet enastående. Vägarna var ändå så pass breda att man till och med kunde ta lite kurvor med mitt jävla lok.
Men när det kommer till vägarna utanför Möre & Romsdal. Så är fan Norge norra Europas största infrastrukturella U-Land. Helt sinnessjukt hur den största vägen Norrut mot Bergen och Trondheim kan vara en 80 väg med 2 filar utan omkörningszoner.
Skulle jag göra om det?
Om Norge skulle drabbas av den värsta torkan på 50 år istället för översvämningar så kanske. Är man 2-3 som kör är det säkert mycket roligare. Sen när det kommer till utflykter så är Möre & Romsdal oslagbart vad jag sett iallafall. Men vädret kan man aldrig lita på, och yr.no samt deras meteorologer borde landsförvisas.
Var det inte "omkörningsförbud" eller "dubbeldragen linje" så var det milslång väg med en fil och wireräcke...
Bensinen var väl inte så dyr, några spänn mer än i Sverige, tyckte det låg på mellan 14.40-13.92 nånting norska
