Jag har kört 60 mil på 14 dagar med min VW Passat Variant 1,8T från år 2000. Det var kul.
Dagsetapper på bl a 16 och 21 mil. Jojo.
Uppskattad transporttjänst både av min bästa kompis med fru och av mina barn.
Vevade runt i den femväxlade, tog mig upp för branta isiga backar med mina två år gamla tysta dubbfria.
Motorväg från Norrtälje i mörker, H7-lampor, såg bra ändå. Även vägmarkeringarna. Jag har ingen döda vinkel-varning i mina elbackspeglar men jag kan vrida huvudet 270 grader åt bägge håll. Minst.
Använde inte farthållaren. Lite fräna omkörningar när två filer blir en. Håller samma fart i tvåfiligt som enfiligt å i mörker dessutom. Det är inte alla som kan eller törs.
Märkligt att det går i 70 i högerfilen på 80-väg och jag glider förbi, ensam i vänsterfilen med 80 på mätaren, dvs 77-78 riktiga. Det var inte ens elbilar i den kolonnen, man vet ju annars hur långsamt många elbilsförare kör. Eller är de inte dom som kör? Elon Musk kanske väljer farten.
Folk kanske tycker att det är bra att farten sänks med 10 km/tim på många vägar i och runt stan. Säkrast så. Många var emot det de första åren. Folk är ju sällan arga så länge.
Adaptiva farthållare ihopkopplade till långa fordonståg. Det ska inte vara roligt att köra bil.
En tjugosju år gammal bil. ”Harvat runt” i samma bil sedan 2004. Snart, i höst, har den nog kommit upp i 18.000 mil.
Vad saknar jag när jag kör min bil? Ingenting såklart. Har ju bilradioentertainment center när jag åker hem själv. Slår av helljuset manuellt, jo jag vet, totallly retro.

ETA? Estimerad ankomsttid? Räckvidd med nuvarande bränslenivå? GPS/plotter är bra på sjön för där är det jävligt dåligt skyltat.
Nu är det slut på torra fina vägar så nu tar jag hojen imorgon.
Som sagt, det var kul att köra bil.