Efter några år i träsket så har jag förstått det så pass att du aldrig kommer "nyttja resurserna" rätt så länge du kör enduro med en 450. Allt beror naturligtvis på hur slingan / banan är upplagd. Skog? Många träd? Eller mycket åkermark med längre rakor och sköna böljande landskap med lång sikt frammåt?
Ja alltså vad är "enduro"? Här runt södertörn verkar det vara stenar, rötter, mörka sliriga ofta blöta leriga stigar med gropar och pölar, berghällar med mer rötter och kottar och helt enkelt för mycket skit du kan halka på och alldeles för lite utrymme för att gasa loss och låta hojen leva. I dom här 'trollskogarna' funkar 125 eller 250 cc bäst, utan tvekan.
På krossbanan då? I Tuvängen är mx-banan så stympad nu efter att kommunen tuggat av den bit för bit sen 90-talet, så att du kan inte öppna gasen alls med någon cc här öht. Det är en slags större knattebana för små 50 cc bara. Visst, den duger åt mig, men efter att jag också provat Botkyrka MKs stora och mycket välskötta MX-bana så förstår jag hur olika man kan köra cross. Där kan du flyga med en 450 cc och njuta av både ljudet och vinden i snibbarna. Dvs om fjädrarna fixar hoppen, vi har ju endurohojar, inte mx-hojar.
Kolla på t ex
>James Stewart< , efter 2006 körde han exklusivt 450 cc, motorcross, kanske kolla youtube. Du ser hur banorna ser ut, stora breda långa fina böljande mjuka, leriga (när det regnar). Rätt hoj för rätt ändamål är principen. Och är man i utbildningsstadiet så vore det bästa att använda en hoj som du behärskar i hela dess fulla spektrum, dvs en hoj du faktiskt kan lära dig bemästra.
Det ser du själv hur "förare som har mindre motor än jag både kör och hoppar mycket bättre " - precis, dom tillämpar rätt resurser för rätt omständigheter.
.
