2005 publicerade Ramazzistiftelsen en forskningsrapport som visar att aspartam kan orsaka hjärntumörer och blodcancer hos råttor. Slutsatsen blev att människor är fem gånger känsligare än råttor!
En liknande forskningsrapport publicerades och den orsakade ramaskri om att Aspartam orsaka prostatacancer.
Det som inte framgick av artikeln var att om de skulle översätta de här mängderna proportionerligt till människor skulle man avlida redan efter en bråkdel av intaget pga saltförgiftning. Och att när de gav råttorna sötningsmedel som var någorlunda proportionerligt till människans RDI, så hjälpte det snarare emot tumörer istället för att bilda dom.![]()
Det finns gjort ett flertal studier som visar ökad incidens av olika former av blodcancer och tumörer redan vid nivåer som är nere på dom nivåer som man sagt är OK att stoppa i sig. Faktiskt ända nere på halva den dos som idag är största rekommenderade intag för människor dvs 20mg/kg kroppsvikt
I normala fall tillämpar man försiktighetsprincipen Dvs om något kan orsaka cancer vid högre doser så vill man inte godkänna då det kan hända att det tillsammans med något annat kan orsaka cancer redan vid betydligt lägre doser. Det har man alltså inte gjort i det här fallet.
Vidare så är det inte så att det bildas bara aminosyror när aspartam bryts ned. Det bildas bland annat metanol och formaldehyd (som i vattenlösning kallas formalin och används för att konservera vävnadsprover och liknande då inget kan leva i det) Rätt giftigt alltså.
Det finns ett mycket stort antal rapporterade biverkningar från aspartam. Däribland humörsrubbningar, sömnproblem, migrän och en del annat otrevligt.
Fenylalaninet som man får i sig från nedbrytningen av aspartam är farligt för personer med fenylketonuri då dom inte kan bryta ned det utan det istället anrikas och orsakar hjärnskador.
Kollar man på turerna kring när aspartam godkändes så finns det några saker där som i alla fall får mig att höja på ögonbrynen.
Aspartam utvecklades av G.D. Searle i Skokie utanför Chicago.
FDA (amerikanska livsmedelsverket) ifrågasatte kraftigt dom undersökningar som G.D Searle gjort och menade att man dragit felaktiga slutsatser från dom resultat som fanns och att deras forskningsmetoder inte överensstämde med god forskningssed.
Searle lyckades sedermera efter stora påtryckningar få en annan huvudansvarig för godkännandet och fick så småningom ett godkännande.
Kort därefter så slutade den som var huvudansvarig för godkännandet på FDA och fick ett bra jobb på (tadaaaa) G.D Searle i Skokie.
Dom senaste undersökningar som visat ett samband mellan aspartam och olika former av leukemi, lymfcancer, bröstcancer och nervskador i hjärnan har ännu inte undersökts närmare av FDA. Men det är frågan om studier som är publicerade i ansedda vetenskapliga tidskrifter och som sålunda inte enkelt kan avfärdas. Bland annat i tidskrifterna Environmental Health Perspectives och European Journal of Clinical Nutrition
För övrigt så är det inte säkert att saker är säkra att stoppa i sig även om myndigheterna säger så.
Exempelvis Neurosedyn hävdades vara utmärkt att ge till gravida kvinnor och den skulle vara helt säker. Dessutom är den substansen närbesläktad med ett flertal substanser som finns naturligt och som är ofarliga. Det fanns alltså fog för att anta att den faktiskt var säker.
Det man missade är att det vid syntetisk tillverkning av substansen bildas två olika former av den. Den ena är bra och fungerar. Den andra har bytt plats på två grupper (men innehåller i övrigt exakt samma beståndsdelar) och har den tråkiga bieffekten att foster föds med kraftiga missbildningar.
Min slutsats är att man ska vara försiktig med att stoppa i sig sådant som är syntetiserat då väldigt små skillnader kan ge väldigt tråkiga bieffekter även på friska människor utan överkänslighet eller allergier mot ämnet ifråga.
För diabetiker som måste undvika socker är sötningsmedel ett nödvändigt ont i många fall.
För personer med fenylketonuri är aspartam ett gift.
Friska personer kan konsumera det med måtta.
Lösningen om man vill undvika socker från läsk heter inte "drick lightläsk" Den heter "drick mindre läsk".