Jag ska försöka förklara...
Jag brukar klumpas ihop med andra akademiker, mestadels civilingenjörer. Av vilka många tror att just de är det bästa sedan skivat bröd...
Vi hade helt enkelt aldrig träffats och fått chansen.
Folk tittar inte snett på mig, jag är alldeles för snäll för det. Men jag har hört ett och annat förvånat: 'är det DU som bor där?' Mitt ansvar? Med de sociala traditioner vi har, så finns det fördommar åt båda håll. Vad som kan vara ok för mig, är kanske inte ok för en av killarna på verkstan. Är jag på t.ex. Kupolen och möter någon av killarna på verkstan och säger hej, så hejar de glatt tillbaka. Men de låter mig hälsa först... Bruksmentaliten sitter djupt i folk, och jag är väl inte den som tycker att det ska vara så...
Bra folk är bra folk, oavsett vad de jobbar med och vad det har för modersmål (vanligt med finska här).
Du skriver om "din sort". Vad är det? I förra inlägget beskrev du situationen att folk kollade snett på dig för vilket hus du bodde i (jag antar att du bor förhållandevis bra då). Sen skriver du om att du skulle bli låst vid "din sort" om det inte vore för ridsporten.
Jag brukar klumpas ihop med andra akademiker, mestadels civilingenjörer. Av vilka många tror att just de är det bästa sedan skivat bröd...
Varför det? För att du inte velat umgås med dem annars, för att de inte velat umgås med dig eller för att ni helt enkelt aldrig hade träffats och fått chansen?
Vi hade helt enkelt aldrig träffats och fått chansen.
Jag tolkade det som att de såg snett på dig, eftersom du skrev det.. Hur det ansvaret kan ligga på dig har jag svårt att se, men du får gärna utveckla om nån av oss missade nån viktig länk i logiken där.
Folk tittar inte snett på mig, jag är alldeles för snäll för det. Men jag har hört ett och annat förvånat: 'är det DU som bor där?' Mitt ansvar? Med de sociala traditioner vi har, så finns det fördommar åt båda håll. Vad som kan vara ok för mig, är kanske inte ok för en av killarna på verkstan. Är jag på t.ex. Kupolen och möter någon av killarna på verkstan och säger hej, så hejar de glatt tillbaka. Men de låter mig hälsa först... Bruksmentaliten sitter djupt i folk, och jag är väl inte den som tycker att det ska vara så...
Bra folk är bra folk, oavsett vad de jobbar med och vad det har för modersmål (vanligt med finska här).