jesseboy
O med veten sär skrivare
Jag har gjort några helt jävla idiotiska grejer när nöden liksom inte haft någon lag och man måste ta sig nånstans.
De sparar jag till senare, jag tänkte berätta om dagens färd, sen får ni gärna skriva om era.
Bor i Skellefte.
Pluggar i Fittjävlakukåker i Sörmland.
Eftersom nya regeringen tog ifrån mig mina möjligheter till studiestöd så skulle jag köra ner ambulansen för försäljning här nere för att finansiera dem (enklare här, en mitt-sydsverigebo åker högst ett fåtal mil för att handla, vi norrlänningar åker vartfansomhelst... köpte den f.ö. i Blekinge, en annan historia)
Startar 07.00.
Skjutsar damen till Ume.
Fanskapet går som en klocka.
Mellan Ume å Ö-vik blir jag tagen av snuten.
Lyckas dock snacka bort dem, trevliga killar.
Körförbud, men jag har ju besiktningstid här nere...
Åker, åker, kör, kör.
Ung. halvvägs tankar jag.
Skitbra, kortapparat, går fort å så.
3 mil senare inser jag att plånboken är borta.
Söker igenom bilen, den finns inte.
Jaja, bara vända om, ska väl kunna hitta tillbaka till macken?
efter ett par misslyckade mackförsök hittar jag rätt.
Ingen plånka, ingen personal (obemannad) så jag ringer och hamnar i telefonkö.
medan den tickar iväg pengar jag inte har på kortet letar jag ytterligare och hittar till slut plånka-jäveln under ett av sommardäcken, som jag tog med mig bara för att jag ska försöka sälja bilen.
När hon svarar skriker jag "-God Jul"! och lägger på.
Sen går det mesta som planerat, inga probs att marscha 150 i en ambulans, bara man är medveten om att långtradare gör ett visst sug när man kör om...
Fort som satan går det till Västerås. sen kommer det.
Trots att jag ju faktiskt pissat i Ume måste jag igen.
Tack vare den där massagedynan som jag lagt på sätet som även går på 12 volt gick det ung. 5 mil snabbare än beräknat..
Japp, ba stanna vid första bästa P-ficka. Eftersom det ligger en STOR tradare efter så väljar jag att visa tidigt, hålla ut, sen svänga ganska direkt in på fickan.
fitt-ficka.
Naturligtvis var det ett potthål där. Men det har man ju varit med om förr.
Jag går ut, är salig i de förbipasserande bilarnas sken en stund, sen kollar jag så ingen skada blev skedd.
Hej å hå, här vi gå.
1 km efter Västerås, på den mest trafikerade leden låter det PFFFFTJONG! och jag kör på fälgen fram. Ingen ficka i närheten.
Bara att vika mot räcket, halva bilen på höger körfält, springa ut med en triangel och på med varningsblinker och börja byta.
Tur det var på höger sida, iaf...
HEMÅT! Mot Leråkerskooogen!
Går ju bra, den drar snett pga ett sommardäck, men vafan.
Kommer in i Sörmland.
Det börjar regna.
Torkaren funkar i ca 3 min, sen nada.
Till saken hör att lysena inte lyser, de bara glöder lite julmysigt.
Fipplar och vrider, till slut får jag torkarn att gå hela varvet fram å tillbaka över rutan på ca 22 sek.
Om den ska göra detta får jag sitta och vrida på ratten konstant.
Regn, mörkt, no torkers, dessutom saknar jag mörkerseende.
Gick ca 40 km/h de senaste 10 milen.
Mina ögon rinner fortfarande av överansträngning av sikte efter vitlinjer och reflexpinnar.
Jag grät nästan när jag såg skylten till Skolan. Jag vill verkligen inte hit, men nu var det en seger!
En öl på det här, så är det roligt i morgon
...ähh, vete fan om inte febern börjar komma tillbaka igen....
De sparar jag till senare, jag tänkte berätta om dagens färd, sen får ni gärna skriva om era.
Bor i Skellefte.
Pluggar i Fittjävlakukåker i Sörmland.
Eftersom nya regeringen tog ifrån mig mina möjligheter till studiestöd så skulle jag köra ner ambulansen för försäljning här nere för att finansiera dem (enklare här, en mitt-sydsverigebo åker högst ett fåtal mil för att handla, vi norrlänningar åker vartfansomhelst... köpte den f.ö. i Blekinge, en annan historia)
Startar 07.00.
Skjutsar damen till Ume.
Fanskapet går som en klocka.
Mellan Ume å Ö-vik blir jag tagen av snuten.
Lyckas dock snacka bort dem, trevliga killar.
Körförbud, men jag har ju besiktningstid här nere...
Åker, åker, kör, kör.
Ung. halvvägs tankar jag.
Skitbra, kortapparat, går fort å så.
3 mil senare inser jag att plånboken är borta.
Söker igenom bilen, den finns inte.
Jaja, bara vända om, ska väl kunna hitta tillbaka till macken?
efter ett par misslyckade mackförsök hittar jag rätt.
Ingen plånka, ingen personal (obemannad) så jag ringer och hamnar i telefonkö.
medan den tickar iväg pengar jag inte har på kortet letar jag ytterligare och hittar till slut plånka-jäveln under ett av sommardäcken, som jag tog med mig bara för att jag ska försöka sälja bilen.
När hon svarar skriker jag "-God Jul"! och lägger på.
Sen går det mesta som planerat, inga probs att marscha 150 i en ambulans, bara man är medveten om att långtradare gör ett visst sug när man kör om...
Fort som satan går det till Västerås. sen kommer det.
Trots att jag ju faktiskt pissat i Ume måste jag igen.
Tack vare den där massagedynan som jag lagt på sätet som även går på 12 volt gick det ung. 5 mil snabbare än beräknat..
Japp, ba stanna vid första bästa P-ficka. Eftersom det ligger en STOR tradare efter så väljar jag att visa tidigt, hålla ut, sen svänga ganska direkt in på fickan.
fitt-ficka.
Naturligtvis var det ett potthål där. Men det har man ju varit med om förr.
Jag går ut, är salig i de förbipasserande bilarnas sken en stund, sen kollar jag så ingen skada blev skedd.
Hej å hå, här vi gå.
1 km efter Västerås, på den mest trafikerade leden låter det PFFFFTJONG! och jag kör på fälgen fram. Ingen ficka i närheten.
Bara att vika mot räcket, halva bilen på höger körfält, springa ut med en triangel och på med varningsblinker och börja byta.
Tur det var på höger sida, iaf...
HEMÅT! Mot Leråkerskooogen!
Går ju bra, den drar snett pga ett sommardäck, men vafan.
Kommer in i Sörmland.
Det börjar regna.
Torkaren funkar i ca 3 min, sen nada.
Till saken hör att lysena inte lyser, de bara glöder lite julmysigt.
Fipplar och vrider, till slut får jag torkarn att gå hela varvet fram å tillbaka över rutan på ca 22 sek.
Om den ska göra detta får jag sitta och vrida på ratten konstant.
Regn, mörkt, no torkers, dessutom saknar jag mörkerseende.
Gick ca 40 km/h de senaste 10 milen.
Mina ögon rinner fortfarande av överansträngning av sikte efter vitlinjer och reflexpinnar.
Jag grät nästan när jag såg skylten till Skolan. Jag vill verkligen inte hit, men nu var det en seger!
En öl på det här, så är det roligt i morgon
...ähh, vete fan om inte febern börjar komma tillbaka igen....
Last edited: