Transportstyrelsen drar in körkort pga PEth-test

[RN]

Det är nog ingen här som menar att man skall köra påverkad, men att torksa kortet för att man varit på Sweden Rock, Whiskykryssning, HojX och Nobelfesten och sedan inte rört alkohol en vecka efter dessa eller kört bil under den nedtrappningen tycker jag låter hårt.

Om du torskar lappen för att du gjort en kass omkörning som gått för fört är det dessutom (oftast) tidsbegränsat. Det finns tom rättsfall där en som KÖRT rattonykter inte fick körkortet återkallat eftersom vederbörande fick böter och då anses det vara dubbelbestraffning.

Sunt?

 

[BrooklynS]

Kan jag hålla med om, MEN det jag har läst mig till så har man ju ett väldigt dåligt underlag. Enligt Läkartidningen drar Transportstyrelsen slutsatser från en studie i Tyskland där man följt elva personer i 5 dagar. Dålig vetenskaplig grund i min bok.

Ja där finns det definitivt en poäng. Och avsaknaden av bättre/större studier för att man inte vill ge människor alkohol osv.
Se också artiklarna i Läkartidningen.

Frågan är om en större studie hade slagit undan fötterna på invändningarna?


Med vänlig hälsning,

 

[BrooklynS]

Nu var väl själva problemet just att det aktuella testet och dess tillämpning inte visar att en person använder alkohol i trafiken, utan enbart att det varit en period av hög alkoholkonsumtion senaste tiden före testet.

Det är inte olagligt att dricka sig full emellanåt och så länge man inte kör påverkad gör det en inte heller till en olämplig förare bara för att man ibland dricker större mängder alkohol. Det finns förstås en korrelation mellan hög alkoholkonsumtion och risken att en person kör påverkad, men korrelation är inte samma sak som kausalitet. Skall man nu ändå utgå från korrelation ignoreras dessutom ett par faktorer som borde vara högst relevanta i sammanhanget och det är ifall personen ifråga har utvecklat ett alkoholberoende och/eller visar tydliga tecken på att ha svårt att kontrollera sitt drickande i det dagliga livet, i synnerhet när det gäller att framföra ett fordon.

Det aktuella exemplet med ambulanssköterskan visar väl snarare på motsatsen. Som ambulansförare behövde hon varje arbetspass blåsa i alkolås och det hade aldrig gett utslag. Hon har dessutom intyg från läkare om att hon inte har några alkoholproblem. Som jag förstått det hade hon gjort ett PEth-test vid nyanställning som gett utslag (efter en partyhelg). Därefter hade hon inlett en serie av ett stort antal tester under en tid och vid ytterligare ett tillfälle hamnade hon återigen över gränsvärdet och det var efter en alpresa.

Det finns mig veterligen inget krav på total nykterhet utanför arbetstid och när man inte kör, varken för ambulanspersonal eller innehavare av körkort i allmänhet. Att människor festar extra mycket under en semesterresa är snarare rätt normalt. Frågan är om hon ens föreställt sig att testet skulle ge utslag över gränsvärdet? Mängden alkohol en person behöver dricka för att komma över gränsvärdet är ju individuellt och det vetenskapliga underlaget för utvärdering av testet verkar dessutom vara minst sagt begränsat.

Om testerna hade föranletts av att personen hade ertappats med rattfylleri hade det varit en annan sak. Då hade hon bevisligen såväl brutit mot lagen som visat oförmåga och bristande omdöme i att kombinera alkohol och bilkörning och då hade det kanske varit rimligt att personen kan visa att denne klarar av att avstå alkohol för att kunna återfå sitt körkort.

Nä, de här handlar om moralisering och överdrivna tolkningar av byråkrater med en övertro på sin egen förmåga att centralt alltid kunna kan veta vad som skall göras föra att lösa olika problem i samhället. Blir rätt tydligt när man läser det utilitaristiska resonemanget i debattartikeln i läkartidningen du länkade till tidigare, ifall det nu är representativt:



För övrigt väldigt likartat resonemanget Trafikverket har när de ensidigt fokuserar på hastigheten för att uppfylla nollvisionen.

Ja kanske, förutom att det ju var fem (5) tester som visade högt. I en utredning som föranleddes av att rutinprovet visade högt. Alltså inte ett tillfälle. Som jag tolkar det iaf.

Men är det principen att det jag gör på fritiden skall inte inverka på min möjlighet att ha körkort så stämmer det ju inte alls, även om man självklart kan ha åsikten att det borde vara så.

Så visst är det en helt politisk fråga då Riksdagen stiftar lag. Frågan är bara om det är realistiskt att tro att politiken är på väg åt det hållet när man samtidigt inför vandelskrav för uppehållstillstånd osv. Den logiken går inte att få ihop.

Vi har en framröstad politik som gick till val på hårdare krav, hårdare regler, vandelsprövning i ytterst märkliga sammanhang. Det vore otroligt märkligt att tänka sig att samma politik plötsligt skulle säga att du får dricka exakt hur mycket alkohol som helst på din fritid utan att det kan få konsekvenser för din lämplighet att inneha tex körkort. När man samtidigt vet att ett högt alkoholintag innebär en mycket hög risk för att framföra fordon i trafik.

Så det är mer att det är logiskt det som hänt. Om det är bra, ja det går att argumentera för. Det går också att argumentera för att det är dåligt rent principiellt MEN då utgår man från att körkort är rättighet och att det är straff, vilket då inte är fallet (även om det upplevs så och så skulle jag också nog uppleva det).


Med vänlig hälsning,

 

[BrooklynS]

Du menar som tex någon som har recept och tar medicin eller smärtlindrande kontinuerligt?

Ja, det är samma med vissa mediciner. En bandkompis fick sitt körkort återkallat under två år när han undergick en rätt trist behandling med starka preparat.


Med vänlig hälsning,

 

[Embargo]

Frågan är om en större studie hade slagit undan fötterna på invändningarna?

Det vet vi inte och eftersom det tydligen är oetiskt (förutom svårt, hur blindtestar man fylla liksom?) att studera konstruerat så lär vi få vänta på en sådan.

Sen spelar det mindre roll. Att de drar körkort på just dessa lösa boliner är ett symptom, problemet ligger i lagens moralistiska (och otydliga) vandelsparagraf. Men den i drift så kommer detta aldrig att gå över.

Man kan till exempel fråga sig hur många som inte vågar vända sig till vården för hjälp med alkoholproblem de själva ser, eftersom de behöver sitt körkort.

 

[Heaven]

Ja kanske, förutom att det ju var fem (5) tester som visade högt. I en utredning som föranleddes av att rutinprovet visade högt. Alltså inte ett tillfälle. Som jag tolkar det iaf.

Men är det principen att det jag gör på fritiden skall inte inverka på min möjlighet att ha körkort så stämmer det ju inte alls, även om man självklart kan ha åsikten att det borde vara så.

Så visst är det en helt politisk fråga då Riksdagen stiftar lag. Frågan är bara om det är realistiskt att tro att politiken är på väg åt det hållet när man samtidigt inför vandelskrav för uppehållstillstånd osv. Den logiken går inte att få ihop.

Vi har en framröstad politik som gick till val på hårdare krav, hårdare regler, vandelsprövning i ytterst märkliga sammanhang. Det vore otroligt märkligt att tänka sig att samma politik plötsligt skulle säga att du får dricka exakt hur mycket alkohol som helst på din fritid utan att det kan få konsekvenser för din lämplighet att inneha tex körkort. När man samtidigt vet att ett högt alkoholintag innebär en mycket hög risk för att framföra fordon i trafik.

Så det är mer att det är logiskt det som hänt. Om det är bra, ja det går att argumentera för. Det går också att argumentera för att det är dåligt rent principiellt MEN då utgår man från att körkort är rättighet och att det är straff, vilket då inte är fallet (även om det upplevs så och så skulle jag också nog uppleva det).


Med vänlig hälsning,

Såg att SVT uppdaterat artikeln att det var fem positiva tester. Tidigare hade de och andra medier rapporterat att det var två. Möjligt att det förändrar bedömningen. Samtidigt är det väl högst förväntat att ifall man uppnår ett högt värde vid ett test och sedan gör flera tester igen närmaste tiden efter det så kommer de också vara förhöjda, eftersom värdet sjunker långsamt.

Jag uppfattar inte att någon argumenterar för att det man gör på fritiden aldrig skall kunna påverka möjligheten att ha körkort. Beror så klart på sammanhanget och vad det handlar om. Nu handlade det om just sammanhanget kring PEth-testerna och varför Transportstyrelsens tillämpning i det fallet kan kritiseras, inget annat.

Vandelsprövning för uppehållstillstånd kan man nog diskutera i en annan tråd om man vill det, det hör inte hit.

Jag anser inte att körkort är någon slags mänsklig rättighet. Inte heller att bristande lämplighet för körkort är ett straff, även om det i praktiken kommer upplevas så för individen. Det jag kritiserar är Transportstyrelsens tillämpning av hur de bedömer om en person är lämplig att inneha ett körkort.

 

[Bushido]

Nu måste man nog ha en principiell inställning.

Låt säga att det var förekomsten av en viss annan drog som hittats i flera blodprov över tid. Hade det varit samma sak?

Vad gäller körkortsinnehav och lämplighet så är det sak samma vilken drog man missbrukar, laglig eller ej.

Alkohol/droger och trafik i kombination är ett stort problem och då menar ni att man skall likställa ett starkt villkorat körkortsinnehav med en mänsklig rättighet? Bara för att själva drogen råkar vara laglig?


Med vänlig hälsning,

Det beror på om drogen är laglig. Pratar vi nikotin, koffein eller socker? Då vore det lika idiotiskt att dra in körkortet för personen som har det i sitt system. Blir personen däremot testad för och påkommen med att olagligen ha spår av kokain, heroin, opium eller dylikt i kroppen så har den ju bevisligen använt en illegal substans, det borde vara en bättre grund för indraget körkort. Nu finns det ju förvisso narkotikaklassade receptbelagda preparat som personen lagligen får bruka så länge man har recept, men å andra sidan så kommer ju de flesta sådana med förbehåll och tydliga instruktioner som säger att man inte får köra bil medan man tar dem. Återigen handlar det om, eller rättare sagt borde det handla om, huruvida personen ertappas med att ha använt droger medan de framför ett fordon. Det får man inte. Dricka alkohol eller ta receptbelagda piller (lagligen, dvs om man har ett riktigt recept utfärdat av läkare och av särskilda skäl) utan att köra bil däremot, det är fullt tillåtet och borde inte kunna leda till indraget körkort.

Nej, det är inte alls samma sak. Lagliga saker får du göra, olagliga saker får du inte göra. Gör du olagliga saker så kan du straffas, exempelvis genom att ditt körkort blir indraget, lagliga saker ska du få du göra så mycket du vill och det ska inte kunna leda till repressalier. Det är en helt enorm skillnad.

I trafiken absolut, men huruvida personerna faktiskt kört rattfulla säger testet inte ett skit om. Testet säger inte ens något om huruvida personen missbrukar alkohol, det säger bara att man druckit si och så mycket under en viss tid. Huruvida detta utgör ett missbruk/beroende eller ens en risk för missbruk/beroende är desto mer godtyckligt och inte alls särskilt tydligt definierat. Ändå kan det leda till att man blir av med körkortet, och det är rent ut sagt idiotiskt. Jag har inget emot att personer som kör rattfulla blir av med lappen, det tycker jag tvärtom är bra. Men det är verkligen inte det vi diskuterar nu.

Håller man sig inom lagens ramar ska man inte behöva drabbas av repressalier, punkt. Tycker politikerna att lagens ramar är för givmilda, då får man börja med att strama åt dem. Inte godtyckligt dela ut straff för lagliga saker till höger och vänster

 

[Bushido]

När man samtidigt vet att ett högt alkoholintag innebär en mycket hög risk för att framföra fordon i trafik.

Återigen, källa på det? Eller är det bara vad du känner innerst inne?

Att framföra ett fordon medan man är påverkad av alkohol är absolut ett problem, det ska man straffas för. Att spekulera och hypotisera kring huruvida ett högt bruk av alkohol leder till ökad risk för rattfylla och sen börja dela ut straff i förskott innan brott ens har begåtts, det är idiotiskt. Isåfall kan vi ju lika gärna börja fängsla alla som äger en kniv, risken för att de potentiellt kan komma att knivhugga någon är ju betydligt högre än för folk som inte har någon kniv.

 

[powerjohan]

Känns som det är två helt olika frågor som är bäst att diskutera var för sig.

1) Transportstyrelsen påstår att det kräver veckor av osunda alkoholvanor för att testet ska gå över gränsvärdet. Linn hävdar att det var två tillfällen och är inte ensam att hävda detta. Vilket stämmer? Är testurvalet för litet eller ljuger Linn? Eller finns det okända aspekter som genetiska underlag som kan göra att olika personer ger olika utslag.

2) Ponera att testet skulle vara i princip ofelbart och att OM det ger utslag så har man en allmänt ohälsosam hög alkoholkonsumtion, är det vettigt att körkort återkallas utan att man faktiskt har kört bil berusad? Indraget körkort är inget straff men påverkar drabbade väldigt negativt. Saknar alla storkonsumenter körkort skulle säkerligen antalet fyllekörningar gå ner, men hur många av dessa är egentligen medborgare som lever normala skötsamma liv men råkar ha en högre alkoholkonsumtion än socialstyrelsen förespråkar? Dömda rattfyllerister fick åtminstone förr möjlighet att få tillbaka körkortet mot att bil utrustades med alkolås, får personer som misslyckas testet ens den möjligheten? Även om det såklart fortfarande kan anses för mycket om hon inte ens har kört rattfull, men det skulle åtminstone bli mindre följder för personen som "misslyckas" i testet.

 

[BrooklynS]

Det är ju klart att det är vandelskravet som i grunden ställer till det.

”Lämplighetsprövning” alltså, dvs man skall vara ”lämplig” för att inneha körkort, flygcertifikat, vapenlicens eller vad det nu kan vara som kräver godkänd lämplighetsprövning.

Definitionen på ”lämplig” då… ja det lär sannolikt innefatta tidigare brottslighet (vänta ett år på körkort pga tidigare olovlig körning), missbruk av A, B eller C (vad är ”missbruk”?), samröre med brottslighet (sannolikt krävs inte alltid någon ”egen” brottslighet) och så vidare.

Bedömningssport och därmed i viss utsträckning alltid subjektiv. Är det 100% bra? 100% Dåligt?


Med vänlig hälsning,

 

[Heaven]

Att denna fråga, liksom hastighetsfrågan och många andra liknande frågor, kan tolkas så olika av olika personer hänger nog en del ihop med moralfilosofi. Har man en stor tilltro till individers förmåga till eget omdöme och moral eller ser man det som att staten/kollektivet har till uppgift att vara det omdömet åt individen?

Oftast är det ju en växelverkan och man hamnar lätt fel om man ensidigt utgår från individens eget omdöme, men staten/kollektivet har inte heller nödvändigtvis rätt och där får det oftast dessutom större och värre konsekvenser när man har fel. Snarare är det väl så att individers omdöme formas och utvecklas av samhället omkring dem, men det är någonting helt annat än att byråkrater sitter på sin kammare och hittar på metoder som de tror löser alla problem.

Byråkraternas och statens uppgift är snarare att spegla de normer som växt fram och stabiliserat sig i samhället över tid samt att sätta "guardrails" som hindrar de värsta undantagen från normen att få för allvarliga konsekvenser. Men när man tror att man kan lösa ett komplext probkem genom att gå in och detaljstyra kring enskilda parametrar, som i det här fallet, hamnar man fel.

Nu är väl kanske det vi diskuterar egentligen på väg att bli en icke-fråga. Som jag förstått det är det ju redan på gång med en uppdatering av Transportstyrelsens riktlinjer, vilket innebär att det inte längre kommer räcka med PEth-tester över gränsvärdet för att bli av med kortet, utan det måste också finnas en helhetsbedömning av läkare, där personen antingen har diagnosen skadligt bruk, eller en överkonsumtion av alkohol som inte är tillfällig. Personen ska också uppfylla minst ett av tre kriterier: Bristande kontroll av alkoholkonsumtion, nedsättning av kognitiva funktioner, alkoholabstinens eller behov att dricka alkohol för att undvika abstinens.

Det kan jag tycka är en rimlig ordning och så borde det varit från början. De som drabbats av de nuvarande riktlinjerna borde få en ny bedömning och chans att få tillbaka körkortet.

 

[BrooklynS]

Känns som det är två helt olika frågor som är bäst att diskutera var för sig.

1) Transportstyrelsen påstår att det kräver veckor av osunda alkoholvanor för att testet ska gå över gränsvärdet. Linn hävdar att det var två tillfällen och är inte ensam att hävda detta. Vilket stämmer? Är testurvalet för litet eller ljuger Linn? Eller finns det okända aspekter som genetiska underlag som kan göra att olika personer ger olika utslag.

2) Ponera att testet skulle vara i princip ofelbart och att OM det ger utslag så har man en allmänt ohälsosam hög alkoholkonsumtion, är det vettigt att körkort återkallas utan att man faktiskt har kört bil berusad? Indraget körkort är inget straff men påverkar drabbade väldigt negativt. Saknar alla storkonsumenter körkort skulle säkerligen antalet fyllekörningar gå ner, men hur många av dessa är egentligen medborgare som lever normala skötsamma liv men råkar ha en högre alkoholkonsumtion än socialstyrelsen förespråkar? Dömda rattfyllerister fick åtminstone förr möjlighet att få tillbaka körkortet mot att bil utrustades med alkolås, får personer som misslyckas testet ens den möjligheten? Även om det såklart fortfarande kan anses för mycket om hon inte ens har kört rattfull, men det skulle åtminstone bli mindre följder för personen som "misslyckas" i testet.

I tidigare domslut framgår att det i Linns fall var fem (5) prov över gränsvärdet - under utredningstiden efter det första rutinprovet. Dvs totalt sex prov vid olika tidpunkter.

Någonstans kommer nog frågan om just lämplighet in med tanke på tid/mängd och omständigheter.

Vi får se vad högsta förvaltningsdomstolen säger.


Med vänlig hälsning,

 

[BrooklynS]

Att denna fråga, liksom hastighetsfrågan och många andra liknande frågor, kan tolkas så olika av olika personer hänger nog en del ihop med moralfilosofi. Har man en stor tilltro till individers förmåga till eget omdöme och moral eller ser man det som att staten/kollektivet har till uppgift att vara det omdömet åt individen?

Oftast är det ju en växelverkan och man hamnar lätt fel om man ensidigt utgår från individens eget omdöme, men staten/kollektivet har inte heller nödvändigtvis rätt och där får det oftast dessutom större och värre konsekvenser när man har fel. Snarare är det väl så att individers omdöme formas och utvecklas av samhället omkring dem, men det är någonting helt annat än att byråkrater sitter på sin kammare och hittar på metoder som de tror löser alla problem.

Byråkraternas och statens uppgift är snarare att spegla de normer som växt fram och stabiliserat sig i samhället över tid samt att sätta "guardrails" som hindrar de värsta undantagen från normen att få för allvarliga konsekvenser. Men när man tror att man kan lösa ett komplext probkem genom att gå in och detaljstyra kring enskilda parametrar, som i det här fallet, hamnar man fel.

Nu är väl kanske det vi diskuterar egentligen på väg att bli en icke-fråga. Som jag förstått det är det ju redan på gång med en uppdatering av Transportstyrelsens riktlinjer, vilket innebär att det inte längre kommer räcka med PEth-tester över gränsvärdet för att bli av med kortet, utan det måste också finnas en helhetsbedömning av läkare, där personen antingen har diagnosen skadligt bruk, eller en överkonsumtion av alkohol som inte är tillfällig. Personen ska också uppfylla minst ett av tre kriterier: Bristande kontroll av alkoholkonsumtion, nedsättning av kognitiva funktioner, alkoholabstinens eller behov att dricka alkohol för att undvika abstinens.

Det kan jag tycka är en rimlig ordning och så borde det varit från början. De som drabbats av de nuvarande riktlinjerna borde få en ny bedömning och chans att få tillbaka körkortet.

Ja absolut, vi får hoppas på att det blir en rimlighet.

Som jag ser det i alla fall, så handlar frågan helt om vad som händer när omdömet fallerar. Dvs frihet under ansvar skall vara regeln, men när ansvaret inte tas - vem tar det då i ett samhälle?


Med vänlig hälsning,

 

[Heaven]

Ja absolut, vi får hoppas på att det blir en rimlighet.

Som jag ser det i alla fall, så handlar frågan helt om vad som händer när omdömet fallerar. Dvs frihet under ansvar skall vara regeln, men när ansvaret inte tas - vem tar det då i ett samhälle?


Med vänlig hälsning,

Som jag ser det handlar frågan om hur man definierar och bevisar att omdömet fallerat samt i vilken utsträckning man även väger in helheten och omständigheterna när man gör ett hårt ingripande från staten som får allvarliga konsekvenser på en persons liv.

 

[Embargo]

Att denna fråga, liksom hastighetsfrågan och många andra liknande frågor, kan tolkas så olika av olika personer hänger nog en del ihop med moralfilosofi. Har man en stor tilltro till individers förmåga till eget omdöme och moral eller ser man det som att staten/kollektivet har till uppgift att vara det omdömet åt individen?

Precis detta. Plus då att det är en enorm tröghet i systemen eftersom många lagar är gamla och författade under en tid präglad av nykterhet, nit och socialism.

Personligen är jag villig att betala för andras frihet med min trygghet. Inte hur mycket som helst. Men ganka mycket. Som individualist lider jag då en smula av att individualister av naturliga skäl har svårare att både organisera sig och att marschera i takt än kollektivisterna.

 

[Markus]

Som vanligt är de allra första att kringskära rättigheter och friheter just liberaler.

 

[Heaven]

Precis detta. Plus då att det är en enorm tröghet i systemen eftersom många lagar är gamla och författade under en tid präglad av nykterhet, nit och socialism.

Personligen är jag villig att betala för andras frihet med min trygghet. Inte hur mycket som helst. Men ganka mycket. Som individualist lider jag då en smula av att individualister av naturliga skäl har svårare att både organisera sig och att marschera i takt än kollektivisterna.

Ja, precis (det fetstilade)! Dessutom är ju lagarna skapade i ett sammanhang med den tidens möjligheter till kontroll att de efterlevs och dessa bildar tillsammans en helhet för hur lagen fungerar och uppfattas. Samma lag kan bli någonting helt annat om den tillämpas i ett samhälle som i filmen "Minority Report" med helt andra kontrollmekanismer och frågan är om man då ens kan betrakta det som samma lag? En sådan förändring kan ju dessutom ske utan att politiker ens ändrar något utan genom att byråkrater bara uppdaterar tillämpningen i takt med teknikens utveckling.

 

[SJP]

Som vanligt är de allra första att kringskära rättigheter och friheter just liberaler.

 

[BrooklynS]

Som jag ser det handlar frågan om hur man definierar och bevisar att omdömet fallerat samt i vilken utsträckning man även väger in helheten och omständigheterna när man gör ett hårt ingripande från staten som får allvarliga konsekvenser på en persons liv.

”Hårt ingripande av staten” eller ”vederbörande genom sitt eget agerande orsakat att lämplighetskravet för körkort inte längre uppfylls”?

Hade det varit en rättighet att ha körkort hade jag hållit med dig fullt ut. Men jag ser inte att man kan resonera så vad gäller körkort - trots konsekvenser för individen osv. Det finns människor som av olika skäl aldrig kan få ett körkort, hur skall man resonera i de fallen? Också ett hårt ingripande? Det finns bristande vetenskaplig grund i många sådana fall också och det handlar om bedömningar även där.

Nu får man generellt sett INTE framföra motorfordon på allmän väg, om man inte har medgetts ”dispens” från det allmänna förbudet dvs körkort för fordonet ifråga. Detta har skett på vissa villkor som måste vara uppfyllda. Lämplighet, syn, avklarat teoriprov och avklarat praktiskt körprov i trafiken. För tyngre behörigheter även regelbundna medicinska undersökningar osv.

Detta är vi generellt okej med skulle jag tro, med tanke på alternativen. Rimligen är vi då (principiellt iaf) okej med att när något av de tvingande villkoren faller så får vederbörande inte längre ha sin dispens/körkort.

Kvarstår då den medicinsk-tekniska frågan om huruvida ett antal FEth-prov i sig skall anses vara tillräckligt för att påvisa ”icke lämplig” och där tycks ju såväl lagstiftare som SH-are vara rätt överens om att det borde finnas med fler bedömningskriterier - även om det fortfarande är ”bedömningar” och inte påvisbara fakta som blodprov.


Med vänlig hälsning,

 

[Heaven]

”Hårt ingripande av staten” eller ”vederbörande genom sitt eget agerande orsakat att lämplighetskravet för körkort inte längre uppfylls”?

Hade det varit en rättighet att ha körkort hade jag hållit med dig fullt ut. Men jag ser inte att man kan resonera så vad gäller körkort - trots konsekvenser för individen osv. Det finns människor som av olika skäl aldrig kan få ett körkort, hur skall man resonera i de fallen? Också ett hårt ingripande? Det finns bristande vetenskaplig grund i många sådana fall också och det handlar om bedömningar även där.

Nu får man generellt sett INTE framföra motorfordon på allmän väg, om man inte har medgetts ”dispens” från det allmänna förbudet dvs körkort för fordonet ifråga. Detta har skett på vissa villkor som måste vara uppfyllda. Lämplighet, syn, avklarat teoriprov och avklarat praktiskt körprov i trafiken. För tyngre behörigheter även regelbundna medicinska undersökningar osv.

Detta är vi generellt okej med skulle jag tro, med tanke på alternativen. Rimligen är vi då (principiellt iaf) okej med att när något av de tvingande villkoren faller så får vederbörande inte längre ha sin dispens/körkort.

Kvarstår då den medicinsk-tekniska frågan om huruvida ett antal FEth-prov i sig skall anses vara tillräckligt för att påvisa ”icke lämplig” och där tycks ju såväl lagstiftare som SH-are vara rätt överens om att det borde finnas med fler bedömningskriterier - även om det fortfarande är ”bedömningar” och inte påvisbara fakta som blodprov.


Med vänlig hälsning,

Ja, men det är ju just detta det handlar om (fetstil). Staten är för övrigt inte ofelbar. Väldigt många frågor går inte ens att reducera ner till enkla samband som kan avgöras helt av att läsa av en specifik parameter, men konsekvensen av beslut som staten då tar kan få enorma konsekvenser för en individ och förstöra dennes liv fullständigt. Därför behöver i synnerhet statliga beslut ha "guardrails".

Jag argumenterar inte mot lämplighetskrav för körkort, men att en person ibland dricker alkohol i en mängd som möjligen är ofördelaktigt för dennes hälsa innebär inte automatiskt att denne är olämplig i trafiken. I såna fall måste man visa att så är fallet. Syftet med reglerna måste väl vara att specifikt komma åt trafikanter som kör påverkade, inte att förhindra människor från att dricka för mycket ibland, för i så fall handlar det om moralism. Att det kan handla om det senare går väl även att ana genom att det kommit förslag om att sänka gränsvärdet för PEth ytterligare för att återspegla Folkhälsomyndigheternas sänkta rekommendation om alkoholintag (under 10 enheter per vecka för att inte vara riskbruk). Det senare handlar ju om risker för hälsan och borde inte ha något med trafikfrågan att göra.