Ska man vara orolig för vårdköerna?

[L. Mäkinen]

Förebyggande arbete har ju ett dåligt anseende i Sverige, det var ju länge som vården kämpade emot psa screening.

Ja, det är ganska mycket ångest som skapas i onödan av PSA-screening. Så gott som alla män kommer drabbas av förstorad prostata, men långt ifrån alla kommer att få problem av det. Att få veta att värden är fel kan få vem som helst att oroa sig i onödan.
Generell kontroll av individer som känner sig friska använder vårdresurser som kan nyttjas bättre.

 

[Lugn]

Ja, det är ganska mycket ångest som skapas i onödan av PSA-screening. Så gott som alla män kommer drabbas av förstorad prostata, men långt ifrån alla kommer att få problem av det. Att få veta att värden är fel kan få vem som helst att oroa sig i onödan.
Generell kontroll av individer som känner sig friska använder vårdresurser som kan nyttjas bättre.

Det är helt klart bättre att screena och snabbt utvärdera en bredare grupp än att fler ska bli svårt sjuka. Både för patienterna och för vården.

 

[Markus]

Ja, det är ganska mycket ångest som skapas i onödan av PSA-screening. Så gott som alla män kommer drabbas av förstorad prostata, men långt ifrån alla kommer att få problem av det. Att få veta att värden är fel kan få vem som helst att oroa sig i onödan.
Generell kontroll av individer som känner sig friska använder vårdresurser som kan nyttjas bättre.

Jaha, men då behöver du ju inte ta ett prov, som numera erbjuds, trots att Tegnell -liknande retorik försökt förhindra att folk får kunskap de har rätt till.

 

[L. Mäkinen]

Jaha, men då behöver du ju inte ta ett prov, som numera erbjuds, trots att Tegnell -liknande retorik försökt förhindra att folk får kunskap de har rätt till.

Nä, jag har ingen anledning att ta något prov.

 

[Two stroke man]

Det är helt klart bättre att screena och snabbt utvärdera en bredare grupp än att fler ska bli svårt sjuka. Både för patienterna och för vården.

Fast för samhällsapparaten är det en högre kostnad om medelåldern höjs. Åtminstone så som det ser ut i Sverige.

 

[Heaven]

Screening är en knepig fråga. Grunden är att vetenskaplig evidens skall styra och viss typ av screening är en no-brainer, men det finns ändå en del målkonflikter som gör att det inte alltid är bäst i alla sammanhang.

Ur ett rent individuellt perspektiv bestämmer man förstås själv utifrån att man förhoppningsvis har kunnat få en bra bild av nyttan för en själv, så man kan väga möjligheten att man kan förhindra tidig död och/eller sänkt livskvalitet mot risken att ett fynd leder till onödig oro (som i sig kan vara dödlig och sänka livskvaliteten) och omfattande behandlingar för något som man kanske aldrig skulle dö av ändå. Såna här bedömningar är av uppenbara skäl svårt att göra själv, varför det är viktigt att sjukvården kan ge så bra och evidensbaserade råd som möjligt. Men detta handlar om det individuella beslutet.

Nästa fråga är ifall man skall erbjudas screening eller inte. Har man ett sjukvårdssystem likt USA där man själv betalar för all vård kan man ju i princip screena sig hur mycket som helst, så länge försäkringen tillåter det, men likväl bör läkarna (inte minst av etiska skäl) vara ålagda att ge så evidensbaserade råd och individuellt anpassade rekommendationer som möjligt, inte minst med tanke på risken att det i ett sådant system skapas incitament att göra fler tester än nödvändigt av lönsamhetsskäl.

I ett land som Sverige, där kostnaderna till stor del landar på skattebetalarna (även vid screening som betalas ur egen ficka eller via sjukvårdsförsäkring eftersom det som då hittas ofta behöver behandlas via den skattefinansierade vården) finns det en annan målkonflikt, nämligen risken att man tränger undan annan mer angelägen vård ifall allt för mycket resurser får läggas på att testa, utreda och behandla personer som ändå aldrig skulle dö eller ens märka av den åkomma som hittats vid screeningen. Även här måste förstås vetenskaplig evidens vara utgångspunkten, då med perspektivet att nyttan med screeningen på samhällsnivå (fler levnadsår med bra livskvalitet, i synnerhet för människor mitt i livet) behöver överväga eventuella nackdelar.

 

[Markus]

Screening är en knepig fråga. Grunden är att vetenskaplig evidens skall styra och viss typ av screening är en no-brainer, men det finns ändå en del målkonflikter som gör att det inte alltid är bäst i alla sammanhang.

Ur ett rent individuellt perspektiv bestämmer man förstås själv utifrån att man förhoppningsvis har kunnat få en bra bild av nyttan för en själv, så man kan väga möjligheten att man kan förhindra tidig död och/eller sänkt livskvalitet mot risken att ett fynd leder till onödig oro (som i sig kan vara dödlig och sänka livskvaliteten) och omfattande behandlingar för något som man kanske aldrig skulle dö av ändå. Såna här bedömningar är av uppenbara skäl svårt att göra själv, varför det är viktigt att sjukvården kan ge så bra och evidensbaserade råd som möjligt. Men detta handlar om det individuella beslutet.

Nästa fråga är ifall man skall erbjudas screening eller inte. Har man ett sjukvårdssystem likt USA där man själv betalar för all vård kan man ju i princip screena sig hur mycket som helst, så länge försäkringen tillåter det, men likväl bör läkarna (inte minst av etiska skäl) vara ålagda att ge så evidensbaserade råd och individuellt anpassade rekommendationer som möjligt, inte minst med tanke på risken att det i ett sådant system skapas incitament att göra fler tester än nödvändigt av lönsamhetsskäl.

I ett land som Sverige, där kostnaderna till stor del landar på skattebetalarna (även vid screening som betalas ur egen ficka eller via sjukvårdsförsäkring eftersom det som då hittas ofta behöver behandlas via den skattefinansierade vården) finns det en annan målkonflikt, nämligen risken att man tränger undan annan mer angelägen vård ifall allt för mycket resurser får läggas på att testa, utreda och behandla personer som ändå aldrig skulle dö eller ens märka av den åkomma som hittats vid screeningen. Även här måste förstås vetenskaplig evidens vara utgångspunkten, då med perspektivet att nyttan med screeningen på samhällsnivå (fler levnadsår med bra livskvalitet, i synnerhet för människor mitt i livet) behöver överväga eventuella nackdelar.

I det scenario du beskriver så får de väl inte ens behandling? Det är ju en annan fråga vad man skall göra med informationen.

Att inte vilja veta eller göra hälsoundersökning låter lite märkligt kan jag tycka.

 

[Heaven]

I det scenario du beskriver så får de väl inte ens behandling? Det är ju en annan fråga vad man skall göra med informationen.

Att inte vilja veta eller göra hälsoundersökning låter lite märkligt kan jag tycka.

Ett test för något ger ju inte alltid ett glasklart besked eller möjlighet till effektiv åtgärd, utan det krävs fortsatt utredning och när man väl hittat något som potentiellt skulle kunna vara eller utvecklas till något allvarligt sätter man så klart in behandling, något annat vore oetiskt, trots att det i en del fall kan vara mycket liten sannolikhet att det är en åkomma som personen skulle märka av under sin förväntade återstående livstid, men där såväl utredning som behandlingsinsatser skulle bli omfattande. Men här finns det ju en skillnad mellan viss screening som är helt självklart bra och andra som inte har lika självklar nytta.

Många blir påverkade av alla exempel i kvällstidningarna eller som man hört talas om i bekantskapskretsen om människor som avlidit för att sjukvården inte upptäckt deras sjukdom i tid. Självklart tänker många då att det alltid måste vara bäst att testa så mycket som möjligt för att upptäcka så många potentiella avvikelser som möjligt. Det kan också vara skönt att stilla sin allmänna hälsooro genom att vad man uppfattar som en bekräftelse på att allt är ok. På liknande sätt (iaf utifrån det jag ser i min omgivning) verkar många nyttja sina sjukvårdsförsäkringar till att bli scannade och provtagna på längden och tvären för att stilla sin oro.

Självklart är det bra om allvarliga åkommor kan hittas tidigt om det ökar möjligheterna att kunna behandla framgångsrikt, men gränsdragningarna är långt ifrån enkla och nyttan inte alltid lika självklar som individen upplever den. Det är därför i synnerhet det som bekostas av skattemedel behöver bygga på en bedömning grundad i vetenskaplig evidens även om man förstås behöver vara ödmjuk inför att vetenskapen utvecklas, så att screening som idag bedöms ha tvivelaktig nytta i framtiden kan visa sig vara helt rätt.

 

[BrooklynS]

Det finns ett mått som heter livskvalitet.

Enkelt exempel:

Är det bättre att få veta tidigt att man lider av en icke behandlingsbar sjukdom som kommer att innebära döden om 8-10 år än att inte veta något och dö ändå om 8-10 år?
Jag tror att många skulle säga nej.




De gamla grekerna hade som gudarnas näst värsta straff att den olycklige skulle få veta när de skulle dö. Efter det kan man aldrig tänka på annat.

(Det värsta var att aldrig få dö)

 

[L. Mäkinen]

Får man veta att risken för prostatacancer är hög lär man fundera på det en del även innan det bryter ut. När man väl fått diagnosen står man inför valet att operera eller inte. Är de oundvikliga biverkningarna av ingreppet värda att ha den tid man har kvar? Hur länge är det?
Hur värderar man risken för andra följder?

Som en bekant som var kirurg uttryckte det "oskuret är bäst".

 

[Markus]

Konsensus för tillfället är att det inte är bäst att få veta att man har en behandlingsbar dödlig sjukdom i tid, det är bättre att bara dö.

 

[L. Mäkinen]

Konsensus för tillfället är att det inte är bäst att få veta att man har en behandlingsbar dödlig sjukdom i tid, det är bättre att bara dö.

Om man inte är läskunnig skulle man säkert kunna tolka det så.

Högt PSA-värde är inte samma sak som att man snart dör av cancer. Det är däremot ganska givet att psyket påverkas av att man får veta det.

 

[Heaven]

Konsensus för tillfället är att det inte är bäst att få veta att man har en behandlingsbar dödlig sjukdom i tid, det är bättre att bara dö.

Naturligtvis vill man kunna hitta behandlingsbara dödliga sjukdomar så tidigt som möjligt, men frågan innehåller en hel del nyanser och överväganden som behöver ställas mot varandra, så den går inte att reducera til svart-vitt tänkande.

 

[Markus]

Naturligtvis vill man kunna hitta behandlingsbara dödliga sjukdomar så tidigt som möjligt, men frågan innehåller en hel del nyanser och överväganden som behöver ställas mot varandra, så den går inte att reducera til svart-vitt tänkande.

Håller med helt, munskydd är bra, munskydd är inte bra, svårt det här!

 

[Markus]

Om man inte är läskunnig skulle man säkert kunna tolka det så.

Högt PSA-värde är inte samma sak som att man snart dör av cancer. Det är däremot ganska givet att psyket påverkas av att man får veta det.

Kan inte ni som har svårt att ta ansvar för er psykiska hälsa ha en egen lösning? I så fall är ju saken löst.

 

[Heaven]

Håller med helt, munskydd är bra, munskydd är inte bra, svårt det här!

Kan inte ni som har svårt att ta ansvar för er psykiska hälsa ha en egen lösning? I så fall är ju saken löst.

Så vad har du själv för sakliga argument i frågan? Det framgår ju inte ens vad det egentligen är du argumenterar för eller emot. Hur anser du t ex att man skall komma fram till var gränsen går för vilka screeningtester som skall erbjudas via den skattefinansierade sjukvården? För jag antar att du inte tycker att alla skall få göra helkropps-MRI, komplett uppsättning gentester osv. bara för att de vill det?

 

[L. Mäkinen]

Kan inte ni som har svårt att ta ansvar för er psykiska hälsa ha en egen lösning? I så fall är ju saken löst.

Jag trodde att jag var tydlig med att jag inte tänkte kolla nivån...
Det är väl bara för er med cancerfobi att ta tester om ni vill.

 

[Markus]

Så vad har du själv för sakliga argument i frågan? Det framgår ju inte ens vad det egentligen är du argumenterar för eller emot. Hur anser du t ex att man skall komma fram till var gränsen går för vilka screeningtester som skall erbjudas via den skattefinansierade sjukvården? För jag antar att du inte tycker att alla skall få göra helkropps-MRI, komplett uppsättning gentester osv. bara för att de vill det?

Jag tycker att det är att fjanta sig att påstå att något reducerats till svartvitt tänkande, är det något Sverige behöver så är det mer svartvitt.

 

[Heaven]

Jag tycker att det är att fjanta sig att påstå att något reducerats till svartvitt tänkande, är det något Sverige behöver så är det mer svartvitt.

Ok, du behöver ju inte delge en åsikt i frågan om screening om du inte vill.

 

[Markus]

Ok, du behöver ju inte delge en åsikt i frågan om screening om du inte vill.

Jag tycker det är bra att undersöka människor med vissa intervall för att på så sätt upptäcka sjukdomar eller andra tillstånd som bör behandlas.

Jag tycker motsatsen är arrogant och DDR-likt.