Mitt livs första tävling
Veckan började med att jag i nervositet spenderade en massa tid i garaget utan att göra nått. Fick inte något annat gjort för den delen heller. Varje dag jag kom hem förväntade jag mig att se papperna från LMS. Inte då. Ringde tre dagar i rad med löfte om att de skulle ligga hemma nästa dag. Dom kom på torsdagkväll. Jag var anmäld den början av juni. Men men. Efter att i nervositetspanik packat på torsdagskvällen så somnade jag utan ha nån koll på vad jag hade med mig.
Fredag
Efter att försovit mig som vanligt så handlade jag frukost på Statoil. Mycket gott och näringsrikt. Kände mig som Bamse. Efter tre mils resa så stöter jag på den första regnskuren. Blir lite ledsen men efter en hjältefrukost så lyckas jag ignorera vädret. Kommer fram till Sviesta och känner mig lite ball med en så stor buss(Sprinter). Blir tilldelad en plats på gokartbanan. Packar upp och känner mig otålig. Äntligen är det dags för första passet. Precis när jag är ombytt och klar kommer regnet. Hoppas att det bara är lite stänk och åker mot utsläppet. Stannar till vid Jörgen Andersson i SB som avråder mig från att köra. Tjurig som jag är så åker jag ut i alla fall. Dock törs jag aldrig stå på. Men får ett hum och hur nya drevningen funkar. Nästa pass hinner jag bort till utfarten innan regnet öser ner. Blir sur, ledsen, arg och lite grinig. Skäller lite på mina mekaniker som blir arga och skäller på mig. Tre mot en, jag får ge mig. Sista passet hinner jag runt tre varv innan jag ser stänkt på visiret. Hoppas att det inte blir mer än så och fortsätter. Nästa gång jag kommer upp till torparn så håller jag på att klota. Åker med en fot i backen för att inte välta. Nu är jag riktigt arg. För ett jävla liv i hjälmen för mig själv. Nu ser man även rikemansfolket med regndäck fara runt på banan. Tänk om det ska regna nån annan dag. Då är ju jag chanslös. Törs inte visa min ilska för mek-teamet. Så jag stänger inne allt. Och det brukar ju göra en harmonisk. Hojen och kläderna går igenom besiktningen och jag åker hem. Sover väldigt dåligt och vaknar halvt död.
Lördag.
Går ut på kval tokladdad. Slår personbästa med en sekund. Är nöjd när jag kommer in. Orkar dock inte köra hela passet. Armarna är så spända så man kan använda dem till bropelare. Mina mek/tränare/idoler/m.m säger åt mig att köra med harmoni. Enligt dem ska tiderna sjunka då. Nu kör jag ut avslppnad och hyffsat lugn. efter några varv ttttar jag på laptimern och blir vansinnig. Värsta sunktiderna. Lyckas inte heller förändra körstilen. Alla i min grupp förbättrar sig andra kvalet utom jag. Jag halkar ner till 24:de plats eller nått. Skäller på mina mek/tränare/idoler/m.m. Dom blir arga och skäller på mig. Dom åker hem. Jag och rickard (ende trofaste mek) stannar och skiftar däck. Vi lyckas även få mat hos kraschade Jörgen Andersson. Han övertalar mig även att köpa däckvärmare av Miniin. Nu sprack hela budgeten. Skulle leva på 4000 denna månad. Nu blev det 1000kr. Usch. Men nu behöver jag ju inte låna. (som om jag led av det) Åker hem.
Söndag
Vaknar precis lika död som igår. Statoil har stängt. Får ingen frukost. Inget kaffe. Kommer ner och lastar ut och kastar på nya däckvärmarna. Ganska bögiga med blå påsar så de ska värma fälgen. De funkar fint. Går ut på uppvärningen lugn. Nu har även Andersson och Miniin och Marcus i std600 sagt att jag ska köra med harmoni. Testar lite mer och det känns ganska bra. Men jag fattar inte hur man ska kunna vara rädd och harmonisk samtidigt. Men men. Sätter inga supertider men det var ju inte meningen heller. Känner mig jävligt laddad och blir nu tillsagd av en av mekarna att skita i harmoni och gå för att döda. Jag blir glad och lyder.
Tokmissar starten det klotas överallt runt mig ch jag tycker att det är väl trångt. Trillar ner till näst sista plats. Åker några varv och bara glider. Blir arg när jag får syn på min depågranne och bestämmer för att köra om några. Lyckas ta tre och slutar på 21:a eller 22:a plats. Inget att skryta över men det var min första tävling och jag har inte koltat en enda gång. Resten av dan njuter jag bara och tittar på rejsen från taket på bussen. Känns jävligt bra. Nu ska jag bara fixa fram mer cash så jag kan åka på åsen.
Vill tacka:
Rickard
Martin
Magnus
Jörgen
Jörgens mekare
Alla LMS funkisar
/ Jonatan #102 R600
Veckan började med att jag i nervositet spenderade en massa tid i garaget utan att göra nått. Fick inte något annat gjort för den delen heller. Varje dag jag kom hem förväntade jag mig att se papperna från LMS. Inte då. Ringde tre dagar i rad med löfte om att de skulle ligga hemma nästa dag. Dom kom på torsdagkväll. Jag var anmäld den början av juni. Men men. Efter att i nervositetspanik packat på torsdagskvällen så somnade jag utan ha nån koll på vad jag hade med mig.
Fredag
Efter att försovit mig som vanligt så handlade jag frukost på Statoil. Mycket gott och näringsrikt. Kände mig som Bamse. Efter tre mils resa så stöter jag på den första regnskuren. Blir lite ledsen men efter en hjältefrukost så lyckas jag ignorera vädret. Kommer fram till Sviesta och känner mig lite ball med en så stor buss(Sprinter). Blir tilldelad en plats på gokartbanan. Packar upp och känner mig otålig. Äntligen är det dags för första passet. Precis när jag är ombytt och klar kommer regnet. Hoppas att det bara är lite stänk och åker mot utsläppet. Stannar till vid Jörgen Andersson i SB som avråder mig från att köra. Tjurig som jag är så åker jag ut i alla fall. Dock törs jag aldrig stå på. Men får ett hum och hur nya drevningen funkar. Nästa pass hinner jag bort till utfarten innan regnet öser ner. Blir sur, ledsen, arg och lite grinig. Skäller lite på mina mekaniker som blir arga och skäller på mig. Tre mot en, jag får ge mig. Sista passet hinner jag runt tre varv innan jag ser stänkt på visiret. Hoppas att det inte blir mer än så och fortsätter. Nästa gång jag kommer upp till torparn så håller jag på att klota. Åker med en fot i backen för att inte välta. Nu är jag riktigt arg. För ett jävla liv i hjälmen för mig själv. Nu ser man även rikemansfolket med regndäck fara runt på banan. Tänk om det ska regna nån annan dag. Då är ju jag chanslös. Törs inte visa min ilska för mek-teamet. Så jag stänger inne allt. Och det brukar ju göra en harmonisk. Hojen och kläderna går igenom besiktningen och jag åker hem. Sover väldigt dåligt och vaknar halvt död.
Lördag.
Går ut på kval tokladdad. Slår personbästa med en sekund. Är nöjd när jag kommer in. Orkar dock inte köra hela passet. Armarna är så spända så man kan använda dem till bropelare. Mina mek/tränare/idoler/m.m säger åt mig att köra med harmoni. Enligt dem ska tiderna sjunka då. Nu kör jag ut avslppnad och hyffsat lugn. efter några varv ttttar jag på laptimern och blir vansinnig. Värsta sunktiderna. Lyckas inte heller förändra körstilen. Alla i min grupp förbättrar sig andra kvalet utom jag. Jag halkar ner till 24:de plats eller nått. Skäller på mina mek/tränare/idoler/m.m. Dom blir arga och skäller på mig. Dom åker hem. Jag och rickard (ende trofaste mek) stannar och skiftar däck. Vi lyckas även få mat hos kraschade Jörgen Andersson. Han övertalar mig även att köpa däckvärmare av Miniin. Nu sprack hela budgeten. Skulle leva på 4000 denna månad. Nu blev det 1000kr. Usch. Men nu behöver jag ju inte låna. (som om jag led av det) Åker hem.
Söndag
Vaknar precis lika död som igår. Statoil har stängt. Får ingen frukost. Inget kaffe. Kommer ner och lastar ut och kastar på nya däckvärmarna. Ganska bögiga med blå påsar så de ska värma fälgen. De funkar fint. Går ut på uppvärningen lugn. Nu har även Andersson och Miniin och Marcus i std600 sagt att jag ska köra med harmoni. Testar lite mer och det känns ganska bra. Men jag fattar inte hur man ska kunna vara rädd och harmonisk samtidigt. Men men. Sätter inga supertider men det var ju inte meningen heller. Känner mig jävligt laddad och blir nu tillsagd av en av mekarna att skita i harmoni och gå för att döda. Jag blir glad och lyder.
Tokmissar starten det klotas överallt runt mig ch jag tycker att det är väl trångt. Trillar ner till näst sista plats. Åker några varv och bara glider. Blir arg när jag får syn på min depågranne och bestämmer för att köra om några. Lyckas ta tre och slutar på 21:a eller 22:a plats. Inget att skryta över men det var min första tävling och jag har inte koltat en enda gång. Resten av dan njuter jag bara och tittar på rejsen från taket på bussen. Känns jävligt bra. Nu ska jag bara fixa fram mer cash så jag kan åka på åsen.
Vill tacka:
Rickard
Martin
Magnus
Jörgen
Jörgens mekare
Alla LMS funkisar
/ Jonatan #102 R600

