Råd tips ang att må dåligt psykiskt!

Alla skriver samma sak..för alla har vi varit i den sitsen. Känner igen varje ord du skriver och det är en vidrig känsla.

Att tycka om någon som inte känner samma sak är tärande. Så ju fortare hela processen du går igenom nu, kommer igång desto fortare kommer du att repa dig. För det är verkligen en process..om du skulle skriva ner exakt hur du kände och reagerade så är jag säker på att många här skulle erkänna att de kännt på samma sätt vid samma tidpunkt när deras förhållande pajade.

Man kan ju fortsätta och hålla på och trasa sönder sig själv genom att hoppas, försöka etc fast man innerst inne VET att det är ingen idé...men då kommer detta som du känner just nu iallafall ikapp en..bara att det kommer senare och värre.

Skickar tusen stora kramar till dig...det blir bättre :)
(jag kan äta halva portioner igen :))
 
Tack för alla inlägg och pm, verkligen jätteskönt!

Är ju som dom flesta säger dumt att hoppas men finns de än gnutta hopp om att saker ska kunna ändras så är de ju klart att man hoppas, ja vet om felet men gör det ändå:gnissla
 
Slappa skrev:
2606165 Tack för alla inlägg och pm, verkligen jätteskönt!

Är ju som dom flesta säger dumt att hoppas men finns de än gnutta hopp om att saker ska kunna ändras så är de ju klart att man hoppas, ja vet om felet men gör det ändå:gnissla

Det gör vi alla..:(
 
Been there done that (som alla andra)...

Det kommer att gå över, glöm inte att du har 75% av livet framför dig :) Mitt bästa tips är att utnyttja dina IRL polare till att göra något kul gemensamt, dom får ställa upp för dig, och det kommer de att göra också. Vad ni däremot INTE bör göra är att supa er knallfulla och gå ut på krogen.
Sprit är som en katalysator för svåra känslor, i början känns det bra att bedöva dem, men verkligheten kommer att komma ikapp under kvällen och då blir det inte bra (been there done that too...). En utekväll med polarna med mycket skratt men ingen sprit bör funka utmärkt dock.
 
FreddaGädda skrev:
2605828 "It's better to have loved and lost, than to never have loved att all"

/Kapten Järnhjärta

Jag känner igen mig i dig lite(eller helt), efter några psykiska krascher stängde jag mig inne helt och till slut i somras vågade jag öppna mig lite med resultatet att jag kraschade totalt igen.

"It´s better to be alone than to be abandoned" är mitt mantra, jag hoppas bara att jag till slut kan ta mig ur det.

Mvh
 
Hoj hoj där... trist att det inte funkade, (biltemabruden?) engagera dej så mycket du kan på hojen och gör det DU tycker är roligt så kommer du snart på fötter igen... dra iväg ett pm om du vill snacka av dej /peter
 
Slappa skrev:
2605800 Anledningen till att ja startar den här tråden är att ja har mått skit rent psykiskt sen tjejen gjorde slut i Tisdags och är nu rädd att ja måste söka "proffisionell" hjälp.

Första natten efteråt sov ja ingenting alls
Natt nr 2 sov ja knappt nåt alls heller
Natt nr 3 Drömde ja faktiskt om att ja fick träffa tjejen igen och allt blev bra, nig ända natten hitills ja sovit hyfsat
Natt nr 4 Somnade runt 5 och vaknade tidigt=lite sömn

På dom här snart 4 dygnen har ja knappt ätit nånting, ja får inte ner maten utan ja håller snarare på att få upp den istället.

Sedan Onsdag eftermiddag har ja ätit följande:
2 st halva hamburgare
3 Små mackor
1/6 av en lövbiff och lite lite klyftpotatis

Dricka är inget problem men när ja ska äta så tar det stopp och så är maten på väg upp igen.

Så ja har alltså problem med följande:
*Sova
*Äta
*Har även haft hjärtklappning det senaste dygnet
*Får även panikattacker ibland då ja bara faller ihop och gråter, allt känns så meningslöst!
*Behöver ja säga att ja redan rasar i vikt
*Har ingen motivation till nånting, vill göra saker men hittar inte motivationen
*Humöret är toppar och djupa dalar

Vet inte vad ja ska göra riktigt, nån som har tips?

Är rädd att ja håller på att kollapsa totalt snart!

Har en pv konsulent ja tidigare har pratat med men ja får inte tag på henne tyvärr.


hej vännen, det du går igenom låter som en helt normal sorge-process.... hur krasst det än är med den "diagnosen". Att göra slut går att jämföra med en förlust pga dödsfall och är alltid grymt smärtsamt... men du har säkert fått en hel del goda råd här om att hålla dig flytande, var rädd om dig och tillåt dig själv o sörja... gråt. Det blir lite lättare så småningom. jag lovar...

Hon var ändå inte värd dig om hon kunde gå ifrån dig. Rätt som det kommer du att träffa någon som gör det hela så värt det... hur mkt det än känns omöjligt just nu.

håll ut, du grejar det där! kram på dig.
 
Antingen såras du, sörjer, kommer tillbaka, såras, sörjer, kommer tillbaka...med risken att man kan hamna i ett oändligt sörjande.
Du blir den som såras.

eller

så bestämmer du dig för att livet är meningslöst och dödar ditt känsloliv med risken att du blir en psykopat.
Du blir den som sårar.

Detta vägskäl kommer och går i livet och då väljer du, vart vill du fortsätta.

Jag föreslår sörjandet den här gången, vill du bli psykopat får du fundera ut några klara mål först, t.ex. chefstjänst eller sadism i största allmänhet.

Förklaringen till detta är ju när det gäller parrelationer att vi alla känner till de känslokalla jävlarna eller de som är så dumma att de inte försår att skämmas för vissa saker och som "får alla brudarna". De är känslokalla ,MEN!, de kan framkalla starka känslor hos andra, t.ex. intresse hos täcka könet. Om man sedan vill bli sådan rekommenderas det att man saknar alla känslor så den dag man väl blir dumpad verkligen inte bryr sig ett skit, utan finner en ny utan att orda vidare om detta.
 
Last edited:
Känner tyvär igen det där allt för väll....har du tur så går det över på några månader har du riktigt otur så tar det flera år innan du mår riktigt bra igen. Det som jag kan tipsa om är att lysna mycket på musik... umgås mycket med dina vänner, familj m.m.

Love is pain...
 
Ett tips av många som redan inkommit är att asa dig ut med polarna och spela paintboll.
Finns inget som gör sluta på jobbigt tänkande som en riktigt jobbig paintboll match.
Och det kommer garanterat att få dig på andra tankar, det gör skit ont att få en kula på kroppen i denna kyla.
 
Mikael Cagiva skrev:
Jag föreslår sörjandet den här gången, vill du bli psykopat får du fundera ut några klara mål först, t.ex. chefstjänst eller sadism i största allmänhet.

Tack micke nu har ja nog fått mitt första riktigta skrattanfall på ett tag iaf även om det beror på tröttheten så är det skönt:tummenupp
 
du slappa mannen
det ordnar sig
räkna inte med att det blir nått igen
infact, räkna med att det tar slut varje gång du träffar en tjej.

följ de råd du fått här i tråden, och som nånn sa, du är en kanonkille, det där med tjejer ordnar sig..
(och nej, inte tänka att "ja jag är en kanonkille, så varför vill hon inte ha mig då?"
utan, "jag är en kanonkille och jag vill ha en tjej som fattar det" )

Lyssna inte för mycket på signaler från henne nu, hon är förvirrad själv nu och en blind leder inte en blind rätt.
 
R2 skrev:
2606848 du slappa mannen
det ordnar sig
räkna inte med att det blir nått igen
infact, räkna med att det tar slut varje gång du träffar en tjej.

följ de råd du fått här i tråden, och som nånn sa, du är en kanonkille, det där med tjejer ordnar sig..
(och nej, inte tänka att "ja jag är en kanonkille, så varför vill hon inte ha mig då?"
utan, "jag är en kanonkille och jag vill ha en tjej som fattar det" )

Lyssna inte för mycket på signaler från henne nu, hon är förvirrad själv nu och en blind leder inte en blind rätt.

:klappar
:fakta
 
Har också varit i din situation. Som tur är så hade jag underbara vänner och syster som tog hand om mig och som jag bodde hos större delen av den jobbigaste tiden. De "tvingade" mig att äta, även om det bara gick med väldigt lite åt gången och tröstade, tröstade och tröstade. Trodde aldrig att det skulle kännas bättre men man klarar mer än vad man tror. Hade tagit mycket längre tid om jag suttit ensam hemma så jag är tacksam för att de stod ut med mitt ältande, gråtande och min uppgivenhet! s
Så mitt råd är samma som många andras, umgås med dina kompisar. När du tappat hoppet och tron själv så är det bra att ha andra som har det åt dig :)

Det blir bättre! :krama
 
Mitt råd är att ta det ganska försiktigt i tanke på vilken hobby du har, Jag bekämpade min ångest med en vansinnesrepa med hojjen, Lyckligtvis gick det bra men om jag mår dåligt ligger det ibland nära till hands att göra sig illa,
 
Berätta om dina problem för dina föräldrar och vänner.

Se sen till att försöka umgås med nära och köra så mkt som möjligt. Att vara hemma ensam när man mår skit är hur jobbigt som helst. Så funkar iaf jag. Hemma=hemskt, ihop med nån man tycker om/litar på = lite mindre hemskt.
 
Måste nog ta tag i det här imorrn, fick en sån ångestattack förut att ja fick svårt o andas och de var inte kul nånstans.

Tyckte de kändes bättre idag på förmiddagen, kunde äta osv men nu är de ner i dalen igen och toppen på berget känns långt bort.
 
Nyheter
MC-mässan 2026

MC-Mässan är tillbaka 23–25...

Bike kör Stark Varg EX!

Under hösten kommer Bike gö...

Customhoj Bike Show 2026

Den 23 till 25 januari körs...

Racing på Kjula Dragway till helgen

Den kommande helgen (23-24 ...

Harley-Davidson och MotoGP lanserar Harley-Davidson Bagger World Cup

Harley-Davidson och MotoGP ...

BMW Motorrad International GS Trophy 2026 körs i Rumänien

Platsen för BMW Motorrad In...

Strängnäs Bike Show den 30/8

Sista lördagen i augusti är...

Mälaren Runt – Tillbaka till rötterna

Under lördagen kördes Mälar...

Fat Boy Gray Ghost – 35 år efter Terminator 2

2025-års Fat Boy Gray Ghost...

European Bike Week: 2-7 september 2025

Under veckan den 2 – ...

Back
Top