Idag är jag förbannad därför att...

Sälja bil..

Hatar rent generellt att sälja saker men nuförtiden gapar varenda bilnasare om att dom köper bil vilket passar mig bra. Inte ute efter att göra storkovan utan mer att det ska vara snabbt o smidigt, tjena. Skickade in uppgifterna till 4st skojare, stora firmor.

3st gav 3 olika bud i ett spann om 30K, fjärde tackade nej för att den är privat/moms.

Ok åkte o testa den hos dom som bjöd mest, inga konstigheter och sen gick det inte att få tag på säljaren som även var platschef. Var förbi en gång o prata med en kollega som inte heller fick tag på karln, tillslut fick jag prata med begchefen på deras större anläggning som inte heller kunde få fram ett besked sen gav jag upp.

Nu hade det gått ett par veckor så jag kontakta näst bästa budare som fortfarande var intresserad. Han var bara tvungen att kolla om deras veckorgamla bud stod sig.

-Jag vet inte om du sett nyheterna men Tesla har sänkt nypriserna vilket kommer påverka marknaden.
-?

Jag har svårt o se kopplingen mellan Tesla och en skåpbil, fick ett bud på 30 000 pengar under det förra. Kollade annonser och t.o.m. deras egna låg ca 110 000:- över deras bud.. Nja det var lite snålt tyckte jag då.

Gjorde ett sista försök med begchefen istället men han våga inte ringa upp.

Fakkit nu bomba jag iväg formulärer hos handlare och tog en duktig sicksack väg hem för att fråga direkt hos några. En hade köpstopp, annan knorrade om momsen men skulle återkomma och en tredje tackade nej p.g.a. momsen. Ännu några kvar som inte hunnit återkoppla, visar sig.

Värdelös sysselsättning.
Det är nog bara att skrota.
 
Oki jag går emot strömmen här då. För mig har det funkat bra att jobba öppet i mer än 15 år nu. Jag har alltid haft lätt för att "stänga av" ljud jag inte vill höra men har så klart förståelse för att det inte fungerar för alla. Där jag är nu har vi flex inklusive enmansrum men jag väljer alltid att sitta i det öppna landskapet.
 
Oki jag går emot strömmen här då. För mig har det funkat bra att jobba öppet i mer än 15 år nu. Jag har alltid haft lätt för att "stänga av" ljud jag inte vill höra men har så klart förståelse för att det inte fungerar för alla. Där jag är nu har vi flex inklusive enmansrum men jag väljer alltid att sitta i det öppna landskapet.
För min del funkar det (ganska) bra tills någon av outgrundlig anledning tar ett gruppsamtal på högtalartelefon några skrivbord bort. Det finns inget som låter högre och är svårare att filtrera ut än en enstaka person på högtalare i ett öppet kontorslandskap. Till och med en livlig diskussion mellan kollegor vid skrivbordet intill är i princip möjlig att ignorera i jämförelse. Jag trodde lixom det var sånt man hade små telefonrum till, i anslutning till den hippa vägglösa ytan.
 
Oki jag går emot strömmen här då. För mig har det funkat bra att jobba öppet i mer än 15 år nu. Jag har alltid haft lätt för att "stänga av" ljud jag inte vill höra men har så klart förståelse för att det inte fungerar för alla. Där jag är nu har vi flex inklusive enmansrum men jag väljer alltid att sitta i det öppna landskapet.
Du har tur, för på andra arbetsplatser har säkert enmansrummen förvandlats till bönrum....
 
Du har tur, för på andra arbetsplatser har säkert enmansrummen förvandlats till bönrum....
Kan man inte vara religiös i omklädningsrummet eller på muggen en stund på rasten?

Tur att jag i rollen som arbetsmiljöombud inte fått ärendet på mitt bord än.
 
Kan man inte vara religiös i omklädningsrummet eller på muggen en stund på rasten?

Tur att jag i rollen som arbetsmiljöombud inte fått ärendet på mitt bord än.
Det kan man ju tycka, har själv beskådat bönestund på kontrollplanen i Helsingborg mitt i natten, så platsen är säkert mindre viktig. För ett antal år sedan fick jag höra att nya sjukhus skulle planeras med bönrum och det är klart att det ska finnas istället för rum till patienterna, och att ideer sprids till andra instanser är inget ovanligt.
 
Det kan man ju tycka, har själv beskådat bönestund på kontrollplanen i Helsingborg mitt i natten, så platsen är säkert mindre viktig. För ett antal år sedan fick jag höra att nya sjukhus skulle planeras med bönrum och det är klart att det ska finnas istället för rum till patienterna, och att ideer sprids till andra instanser är inget ovanligt.
Kapellet på mitt närmaste sjukhus är nu reflektionsrum. Präst i vissa verksamheter har bytt befattning till själavårdare.

Vad jag tycker om det kräver eftertanke innan svar men det är vad det är.
 
Alltså svensk sjukvård. Hur svårt kan det vara att bara lyssna och ta ett ansvar, som vårdgivare (vilket är ett ord jag är arg på med)?
Sökt vård som iofs inte är akut så jag behöver inte åka till akuten. Idag orkade jag ringa igen, till den femte enheten jag blivit hänvisad till av vårdenhet nr 4 osv bakåt.
Ja vad är svaret... "Det är inte till oss du ska, det är vårdgivare nr 1".
Till saken hör att alla jag pratat med har på vårdguiden skrivit att de jobbar med det jag söker för.
Så jag är förbannad för att man måste va så jävla frisk att man orkar söka vård på så här många olika ställen, ingen vill ta i det, alla bara pekar på nån annan som ansvarig. Men det är väl effekten av underbemanning kanske. Skicka runt i ring tills patienten ger upp eller dör. Så det är jag också arg på, politikerna alltså.
Apotekspersonalen var väldigt upprörd när jag frågade om det fanns någon hjälp i nått receptfritt. Hon hävdade att jag måste fortsätta tjata mig till ett besök och få receptbelagd medicin för jag kommer behöva det. Jaaa. Absolut. Men ingen vill ju ta emot mig så va faan.
Sen är attityden hos alla jag ringt eller kontaktat på mail via 1177 rätt dryga, en hänvisade till att det var väl inget direkt problem, jag är ju kvinna.... nähä, vilken överaskning. Det är jag också förbannad på. Diskriminerande 2023. Rösträtt men faan inte nått mer.
 
Husläkare - Remiss - Klart

Fung. för mina kvinnliga besvär.
Fint när det fungerar. Min sambo blir idiotförklarad varje gång hon försöker få en läkartid och om hon i undantagsfall hon lyckas få en tid så lyssnar inte läkaren på vad hon har att säga. Han verkar tycka att det är bättre att slösa bort tiden på att ifrågasätta allt min sambo säger och prata om andra diagnoser, som min sambo inte har.

Bland annat har han ifrågasatt när hon haft dåliga njurvärden, trots att han haft tillgång till resultaten och instansen som utförde provtagningen gjorde om proverna flera gånger för att de såg problematiska ut.
Han har även ifrågasatt varför hon inte står kvar på Smärt/Rehabkliniken om det nu är så att hon inte är fri från sin kroniska smärta. Att själva definitionen av diagnosen säger att man aldrig blir fri från problemen verkar vara helt främmande.

Härom veckan ringde hon för att hon haft magvärk varje dag sedan i september (troligtvis ett resultat av flera år av smärtlindrande preparat) och fick då höra av sköterskan i luren att hon inte behövde oroa sig, för det är ju åtminstone inte cancer. Sedan var samtalet över, och någon läkartid fick hon såklart inte. Det måste vara världens bästa sjukskötersnka som kan ställa en diagnos över telefon. Var hon ens fick tankarna om "cancer" ifrån är oklart, men det var inget min sambo ens nämnt.
 
Husläkare - Remiss - Klart

Fung. för mina kvinnliga besvär.
Du kan ju få boka åt mig då.
Och för ordningens skull så är det ett problem som gäller alla könsidentiteter, men vi kvinnor kan väl stå ut med det bättre då tydligen enl vården.

Min husläkare (och det ordet blir jag också arg på, vadå HUS) kunde inte ens säga ordet bröst när vi hade samtal om mammografi. Ja han är en ung man men är det så svårt att ens våga säga ordet bröst då? En klumpig utväxt på övre delen av framsida torso (som också benämns med ordet bröst). Jag fick själv fylla i ordet varje mening han behövde hänvisa till det.

Och vårdcentralen var de jag ringde först...
 
Last edited:
Fint när det fungerar. Min sambo blir idiotförklarad varje gång hon försöker få en läkartid och om hon i undantagsfall hon lyckas få en tid så lyssnar inte läkaren på vad hon har att säga. Han verkar tycka att det är bättre att slösa bort tiden på att ifrågasätta allt min sambo säger och prata om andra diagnoser, som min sambo inte har.

Bland annat har han ifrågasatt när hon haft dåliga njurvärden, trots att han haft tillgång till resultaten och instansen som utförde provtagningen gjorde om proverna flera gånger för att de såg problematiska ut.
Han har även ifrågasatt varför hon inte står kvar på Smärt/Rehabkliniken om det nu är så att hon inte är fri från sin kroniska smärta. Att själva definitionen av diagnosen säger att man aldrig blir fri från problemen verkar vara helt främmande.

Härom veckan ringde hon för att hon haft magvärk varje dag sedan i september (troligtvis ett resultat av flera år av smärtlindrande preparat) och fick då höra av sköterskan i luren att hon inte behövde oroa sig, för det är ju åtminstone inte cancer. Sedan var samtalet över, och någon läkartid fick hon såklart inte. Det måste vara världens bästa sjukskötersnka som kan ställa en diagnos över telefon. Var hon ens fick tankarna om "cancer" ifrån är oklart, men det var inget min sambo ens nämnt.
Trist.
Sköterskan jag pratade sist med frågade om jag har cancer med, vilket inte alls har med problemet jag söker för så jag frågade varför hon frågade. Fick svaret att ja då skulle jag få vård. Jamen det har ju inte med det att göra så va? Och nej det är inte en enhet för cancerbehandling.

Fått rådet att ta med någon som kan föra min talan, men inte hittat nån som orkat. Och rådet att skriva ner allt, då blir jag avbruten o så "ska jag till nån annan".
 
Alltså svensk sjukvård. Hur svårt kan det vara att bara lyssna och ta ett ansvar, som vårdgivare (vilket är ett ord jag är arg på med)?
Sökt vård som iofs inte är akut så jag behöver inte åka till akuten. Idag orkade jag ringa igen, till den femte enheten jag blivit hänvisad till av vårdenhet nr 4 osv bakåt.
Ja vad är svaret... "Det är inte till oss du ska, det är vårdgivare nr 1".
Till saken hör att alla jag pratat med har på vårdguiden skrivit att de jobbar med det jag söker för.
Så jag är förbannad för att man måste va så jävla frisk att man orkar söka vård på så här många olika ställen, ingen vill ta i det, alla bara pekar på nån annan som ansvarig. Men det är väl effekten av underbemanning kanske. Skicka runt i ring tills patienten ger upp eller dör. Så det är jag också arg på, politikerna alltså.
Apotekspersonalen var väldigt upprörd när jag frågade om det fanns någon hjälp i nått receptfritt. Hon hävdade att jag måste fortsätta tjata mig till ett besök och få receptbelagd medicin för jag kommer behöva det. Jaaa. Absolut. Men ingen vill ju ta emot mig så va faan.
Sen är attityden hos alla jag ringt eller kontaktat på mail via 1177 rätt dryga, en hänvisade till att det var väl inget direkt problem, jag är ju kvinna.... nähä, vilken överaskning. Det är jag också förbannad på. Diskriminerande 2023. Rösträtt men faan inte nått mer.
Ja, det verkar stämma tyvärr.
Jag har försökt hålla lite räkning på hur många som faktiskt får hjälp när dom kontaktar vården.
Det ligger fn på hissnande 15%. :3freak
De andra kastas, om de får komma in alls(!), runt på diverse olika ställen där de inte får hjälp.
Dom flesta ska först gå till en fysioterapeut som ger små käcka övningar så "kommer det nog bli bättre ska du se!".
INGEN har blivit hjälpt av det.
Dom som har fått hjälp är en med benbrott, en med armbrott och en med hjärtfel som opererades ganska snabbt.
Alla med krämpor som inte går att se eller exakt utröna behandlas som skit.
Som om ingen orkar ta tag i saken och gå till botten med det.
Och, precis som du, är man sjuk orkar man inte hålla på och bråka om det.

Men jag håller med din kontakt på apoteket: STÅ PÅ DIG!
Du har fan rätt till en vettig vård!
 
Blir både arg och ledsen. Man är försvarslös på något sätt.

Har upplevt det själv också. Man står i princip helt handfallen. Ena sekunden är man inne i snurran(tror man) sedan är man ute igen och inget händer.
Det är som att dom tror att radiotystnad och att en patients hemgång är det som botar.

- Kom hit och vänd i dörren så blir det bättre, Tack och hej!
 
Jag hat fått både Capio Vårdcentral och akuten på SöS "fällda" hos Inspektionen för vård och omsorg. Brukar bli fart under galoscherna på vårdgivare när dom får det klart för sig. Vilket gör mig ännu mer förbannad, när det visar sig att det är det som krävs och inte orsaken till att man söker vård, för att man ska få ett bra bemötande. Sensmoral: anmäl allt.
 
Jag hat fått både Capio Vårdcentral och akuten på SöS "fällda" hos Inspektionen för vård och omsorg. Brukar bli fart under galoscherna på vårdgivare när dom får det klart för sig. Vilket gör mig ännu mer förbannad, när det visar sig att det är det som krävs och inte orsaken till att man söker vård, för att man ska få ett bra bemötande. Sensmoral: anmäl allt.
Tvärtom-upplevelse, har goda erfarenheter av lokala vårdcentralen, kommer in snabbt, inga problem att skicka remisser och bra på att lyssna (förutom ett par omogna AT-läkare, men de brukar vara hanterbara - jag är ganska påläst)
Problemet man kan uppleva är att tiden mellan remiss till specialistläkare är lite seg.

Akuten är en annan sak, långa väntetider - varför man inte kan få åka hem o bli uppringd när det närmar sig min tur fattar jag inte. Istället skall väntrummet belamras med diverse smittsamma sjukdomar, känsliga äldre patienter och fyllos.
När man väl är "inne" så kan det vara orimligt segt eftersom "ingen" kan ta ett beslut utan att en överbelastad läkare varit inne o gjort en bedömning - eller att man skall röntgas och bilderna skall bedömas - och sedan samma (eller annan) läkare man först träffat skall ta beslut om vad som skall göras, det tar all j-la tid i världen.
 
Tvärtom-upplevelse, har goda erfarenheter av lokala vårdcentralen, kommer in snabbt, inga problem att skicka remisser och bra på att lyssna (förutom ett par omogna AT-läkare, men de brukar vara hanterbara - jag är ganska påläst)
Problemet man kan uppleva är att tiden mellan remiss till specialistläkare är lite seg.

Akuten är en annan sak, långa väntetider - varför man inte kan få åka hem o bli uppringd när det närmar sig min tur fattar jag inte. Istället skall väntrummet belamras med diverse smittsamma sjukdomar, känsliga äldre patienter och fyllos.
När man väl är "inne" så kan det vara orimligt segt eftersom "ingen" kan ta ett beslut utan att en överbelastad läkare varit inne o gjort en bedömning - eller att man skall röntgas och bilderna skall bedömas - och sedan samma (eller annan) läkare man först träffat skall ta beslut om vad som skall göras, det tar all j-la tid i världen.
Ligger något i det. Hör många som klagar på att det bara snackas och undersöks men inget görs. Jag förstår att man undviker behandlingar med stora biverkningar om man inte är säker men många gånger vågar ingen göra något innan de är helt säkra. Konsekvensen blir att patienterna får lida i onödan.

Vården i Sverige behöver inte mer folk eller pengar - den behöver effektiviseras. Tyvärr är incitamenten inte där.
 
Ligger något i det. Hör många som klagar på att det bara snackas och undersöks men inget görs. Jag förstår att man undviker behandlingar med stora biverkningar om man inte är säker men många gånger vågar ingen göra något innan de är helt säkra. Konsekvensen blir att patienterna får lida i onödan.

Vården i Sverige behöver inte mer folk eller pengar - den behöver effektiviseras. Tyvärr är incitamenten inte där.
Något ligger det i det också.
Sedan pysslar den offentliga vården med mycket skit den kanske inte ska göra också.

Och sedan finns det ju tyvärr även inom den branchen besvärliga kunder. Hypokondriker är på riktigt.
Har en sommarjobbare här på kneget som var och blev av med svendomen.
I full panik så spenderade han timmar med arbetstid på att ringa till varje klinik/mottagning/akuten/etc han kunde googla sig fram till och skulle testas för allt under solen, med hjärtklappning och kallsvettningar så hade han minsann både aids, gonnorre, och cancer och diabetes, med mera, med mera.
Vad fan han knullat om han fått de senare två av ett ligg förtäljer inte historien.
 
Ligger något i det. Hör många som klagar på att det bara snackas och undersöks men inget görs. Jag förstår att man undviker behandlingar med stora biverkningar om man inte är säker men många gånger vågar ingen göra något innan de är helt säkra. Konsekvensen blir att patienterna får lida i onödan.

Vården i Sverige behöver inte mer folk eller pengar - den behöver effektiviseras. Tyvärr är incitamenten inte där.
Vårdpersonalen är generellt mycket bra men oftast rätt stressade. Närmaste sjukhus med tre nybyggda vårdsektioner där står en sektion tom pga att sköterskor slutar och nya inte kommer till. Läkare slutar pga att administrationen ökat sedan sammanslagning med tre andra sjukhus i området. Fattar att sköterskorna inte står ut - arbetstiderna är helt hål i huvudet, de får ju f-n ingen vettig tid ihop med familjen.
 
Nyheter
Premiär för Östgöta Dundret

Under 1940 talet var Finspå...

Ny 500-kubiks retro från Honda

Efter rykten om en ny retro...

Ny 500-kubiks retro från Honda

Efter rykten om en ny retro...

Ny 500-kubiks retro från Honda

Efter rykten om en ny retro...

Nya BMW S 1000 RR tar form

Redan i maj 2025 gav BMW me...

Helsvarta Deadwood – Ny cruiser från H-D

H-D presenterar nya Deadwoo...

Sommarauktion hos Antiqueweb

Svenska Antiqueweb avslutar...

HJC stärker kundrelationen

Pressrelease från HJC Helme...

Sportsterbygge i nästa nummer

I Allt om MC nummer 8 komme...

Dags för gräsgasa hos Hydet

Den 1 augusti kör Hydet MC ...

Back
Top