har grunnat ganska länge på fenomenet gång'sport' och det just i sportkretsar. förstår verkligen inte hur det kommer sig att gång klassas som sport, det är en onaturlig företeelse.
nåväl. har just mejlat de rätta människorna och hoppas de svarar. jag skrev detta:
Hej Kansliet för Svenska Gång-och Vandrarförbundet!
Jag är en nyfiken (dock ej gul) person som ofta och gärna vill ha svar på frågor som dyker upp i mitt huvud, eller när jag grubblar som mest över saker och tings existens och jag har nu både funderat men också grubblat över en fråga som har gnagt i mitt huvud likt en gnagare och börjar dessutom bli irriterad på mig själv eftersom jag inte kan komma på ett bra svar och då slog mig tanken att jag skulle vända mig till Er med denna fråga.
Och min fråga lyder kort och gott:
Hur kommer det sig att gång klassas som sport och då t.o.m som en OS-gren?
Missförstå mig väl;
i mer eller mindre (om inte just och precist ALLA) sporter, så gäller det att springa snabbast, hoppa längst och högst, lyfta mest, skaffa flest poäng etc etc och det för att vi av naturen är just en av naturens underbara kreationer och hur bra man är på respektive 'gren' är också viktigt med tanke på sin egen överlevnad. Faktiskt hela artens överlevnad. Exempel: en gepard skulle ju inte få för sig att lunka sådär lite lagom för att försöka sätta tänderna i en saftig antilop, en kanin tar inga små trudeluttskutt för att komma undan vargen osv osv. Man ger 200% och det i en naturlig form av sin utövning.
Gångsport, som jag ser, är ju inte gång (tex när du tar en promenad med din tjej), men inte heller springa (tex när du försöker springa så fort som möjligt från din tjej av diverse orsaker) - det är något mittemellan och sålunda 'onaturlig'. Som att hoppa längdhopp fast kortast längd vinner om ni förstår vad jag menar.
Därav min fråga - hur kommer det sig att gång klassas som sport?
Jag hoppas ni tar Er tid för att svara på min fråga, för jag vill verkligen ha ett svar på en fråga jag grunnat på väldigt väldigt länge.
Mvh,
...
fortsättning följer. förhoppningsvis.
nåväl. har just mejlat de rätta människorna och hoppas de svarar. jag skrev detta:
Hej Kansliet för Svenska Gång-och Vandrarförbundet!
Jag är en nyfiken (dock ej gul) person som ofta och gärna vill ha svar på frågor som dyker upp i mitt huvud, eller när jag grubblar som mest över saker och tings existens och jag har nu både funderat men också grubblat över en fråga som har gnagt i mitt huvud likt en gnagare och börjar dessutom bli irriterad på mig själv eftersom jag inte kan komma på ett bra svar och då slog mig tanken att jag skulle vända mig till Er med denna fråga.
Och min fråga lyder kort och gott:
Hur kommer det sig att gång klassas som sport och då t.o.m som en OS-gren?
Missförstå mig väl;
i mer eller mindre (om inte just och precist ALLA) sporter, så gäller det att springa snabbast, hoppa längst och högst, lyfta mest, skaffa flest poäng etc etc och det för att vi av naturen är just en av naturens underbara kreationer och hur bra man är på respektive 'gren' är också viktigt med tanke på sin egen överlevnad. Faktiskt hela artens överlevnad. Exempel: en gepard skulle ju inte få för sig att lunka sådär lite lagom för att försöka sätta tänderna i en saftig antilop, en kanin tar inga små trudeluttskutt för att komma undan vargen osv osv. Man ger 200% och det i en naturlig form av sin utövning.
Gångsport, som jag ser, är ju inte gång (tex när du tar en promenad med din tjej), men inte heller springa (tex när du försöker springa så fort som möjligt från din tjej av diverse orsaker) - det är något mittemellan och sålunda 'onaturlig'. Som att hoppa längdhopp fast kortast längd vinner om ni förstår vad jag menar.
Därav min fråga - hur kommer det sig att gång klassas som sport?
Jag hoppas ni tar Er tid för att svara på min fråga, för jag vill verkligen ha ett svar på en fråga jag grunnat på väldigt väldigt länge.
Mvh,
...
fortsättning följer. förhoppningsvis.