Så här skall den ju se ut:
View attachment 510243
Ja, den modellen ser ut så.
Jag hade sista modellen i serien, kan den ha hetat "J"?
81 års-modell hade lite stadigare sving/bakbur till centralfjädringen:
Fortfarande stål, men beefigare profil och silverlack gjorde mycket för utseende.
Dom här tokreades ut 1982 när nästa modell stod i farstun. Flera kompisar köpte att ha som "träningshoj" för att slippa slita på "riktiga" tävlingsmaskinen.
Även jag köpte en - vill minnas Hallman Eneqvist hade satt ner priset till 7.100 och det fanns inte en spänn att pruta på det.
Typ halva priset mot en Husqvarna 250 WR.
En no-brainer, som man inte sade då.
Tjööp! Kort sagt.
Fanns annat som var typ hälften mot Husky också. Fjädringsvägen, till exempel. Den nämns inte i broschyren ovan, men låg kring 220mm fram och bak. Kanske inte genomuselt, men funktionen var värdelös. Speciellt när vi bakstöten gick varm. Där uppe under tanken. Parallellt med expansionskammaren...
Skit samma, den var kul och prisvärd.
Jag hade så roligt att jag började tävla igen - först på ITn, och sedan gick jag och köpte en ny 240 WR 1983. Bara för att det var så kul.
Och att jag glömt hur ont det gjorde...
Efterföljaren till den gamla IT 175an var något helt annat:
Riktig progressiv fjädring bak, 270 mm både fram och bak - men också ett helt annat pris. Yenkursen och svenska seriedevalveringar började ta ut sin rätt.
Mycket bättre maskin än "J" , men trots att "J" var typ värdelös i svenskenduro så var den mycket bättre efterföljaren "K" ändå inte prisvärd.
Så kan det gå.