En av de allra bästa sakerna med Sverige är att man kan tilltala vilken företagsledare, professor eller välbergad person som helst med förnamnet. Det finns inga uttalade stämplar som placerar oss i olika socio-ekonomiska fack. Med vilja så kan man komma väldigt långt, oavsett bakgrund, och i allmänhet görs inte skillnad på folk och folk.
Jag tycker mig dock ana en utveckling där distansiering och titulerande är på väg tillbaka. I matkassan börjar folk att kallas för "ni", unga företagsledare fläskar till namnskylten på kontorsdörren, personalvetarstudenter bär kavaj osv. Är detta en effekt av utsuddade gränser mot övriga Europa? Håller kanske Sverige på att förborgligas? Alternativt; pratar jag i nattmössan?
Jag tycker mig dock ana en utveckling där distansiering och titulerande är på väg tillbaka. I matkassan börjar folk att kallas för "ni", unga företagsledare fläskar till namnskylten på kontorsdörren, personalvetarstudenter bär kavaj osv. Är detta en effekt av utsuddade gränser mot övriga Europa? Håller kanske Sverige på att förborgligas? Alternativt; pratar jag i nattmössan?


