Om inte verkstäderna planerat och vidareutbildat personalen har de knappast gjort sitt jobb speciellt bra. Det kan ju knappast vara rimligt att ha mängder av oljebytare anställda när de inte behövs. Det vore lika dumt som att ha kvar en varvsindustri som ingen frågar efter eller en bilfabrik som gör bilar ingen vill köpa.
Din parallell med varvsindustrin är intressant, och jag hör fler som inte förstått felgreppen som gjordes vid den svenska varvsnedläggelsen.
Varken Finland, Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna eller för den sakens skull Japan är några låglöneländer. Ändå har dessa länder en stolt varvsindustri, högt specialiserad och mycket lönsam. Varför har inte Sverige det...?
Men, det är Schnee vom gestern och utanför trådens ämne.
Vad man kan läsa mellan raderna i det jag länkade till är att verkstäderna har svårt att få ekonomi i sitt arbete eftersom man inte säljer speciellt mycket servicerelaterade delar till elbilar jämfört med fordon med förbränningsmotorer.
Vidare kan man förstå att det inte är många som vill utbilda sig till elbilsmekaniker. Varför kan man undra?
Är det tråkigt jämfört med traditionell bilmekaniker? Betalar det sig sämre?
Är det inte intressant nog till samma timpenning?
Tvingas man öka betalningen ytterligare för yrket? Hur slår då det mot problemen man redan har med lönsamhet i segmentet...?
Vad jag vill gå sagt är att "elektrifieringen" inte är så förbannat enkel som somliga trodde. Om man inte tjänar pengar på eftermarknad/service, och heller inte tjänar några pengar på nybilsförsäljningen dels på grund av att marknaden står stilla och dels för att hela hela elbileriet håller på att dras in i ett brutalt priskrig - var skall man då tjäna pengar?
Hur länge kan branschen härda ut?