varför gör man såhär och hur?

[Nordman]

Hindrar inte att det är en andra klassens lösning

Personligen anser jag att det är en aldeles ypperlig uppfinning då det finns i varianter från väldigt svag gänglåsning till "kemisk svets". Men det är klart... det är ju snyggt med en riktigt utförd låsning! Å den på bilden är inte riktigt utförd.

 

[Lindén]

nån som var vaken på licenskursen =)

Till skillnad från andra
Men kaffet gjorde gott=)

 

[Axxexs]

Sverige var nog bland dom sista med att man skulle ha najade bultar på bromsarna till racing. Dom flesta andra länderna hade haft det i flera år innan det blev obligatoriskt här hemma.

Gissar att Catman körde race som ingick i Aprilia Challange, som var en serie som som Danska importören TMP höll i, och att där krävdes najade bromsar enligt det Danska reglementet då.

 

[elwe]

Jösses, är du på riktigt eller?

Jodå, och jag har genom åren konstruerat, använt, testat, utvärderat och felsökt skruvförband i en massa olika typer av fordon.
På senare tid har det mest blivit till X11, X31, X2000 och liknande fordon, men tunga vägfordon, bilar, flygplan och flygplats-tillämpningar har jag yrkesmässigt hållit på med i många, många år. Produktionsmaskiner är ett annat område som jag dimensionerat skruvförband till.
Motorcyklar har jag bara hållit på med privat, fast då sedan början på 60-talet och gjort en del lärorika misstag på dem.

Det var fel att kalla låsvätska "andra klassens lösning". Det är snarare 3:dje klassens.
Första klassen hittar du bl a i kärnkraftverk där man drar ut skruven med hydraulik, drar åt muttern för hand och sedan släpper man hydraultrycket och voila, skruven har rätt förspänning utan att ha varit beroende av friktionskoefficienten.

Dragning med momentnyckel är då andra klassens lösning, mest pga att slutresultatet (klämkraften) beror på friktionskoefficienten i gängor och mellan skruvskalle och gods. Friktionskoefficienten kan man inte mäta i ett specifikt fall, speciellt inte ute på fältet. Man kan göra prov i lab, men så fort en sådan banal grej som luftfuktigheten ändrar sig så följer friktionskoefficienten med. Därför är tester gjorda i ett lab sällan omsättningsbara i praktiken.
Friktionskoefficienter kan heller inte beräknas eftersom det är för många parametrar inblandade och dessa varierar från fall till fall.
Det finns bara ett sätt att bestämma friktionskoefficienter, man gör det på möten. Sedan använder man detta värde (eller intervall) som indata i sina beräkningar av åtdragningsmomentet. Ok?

Får man fel klämkraft så är inte bara risken att skruven skramlar loss. Det finns också en risk att skruven utmattas och går av. Det gäller både om den är för löst eller för hårt dragen. (Nej, jag tänker inte göra en längre utläggning om vad det beror på)

Låsvätska är en nödlösning! Det kan vara ett smidigt sätt att sätta ihop detaljer, t ex för att slippa kilar, men då talar vi om permanenta lösningar med exempelvis LocTite 638.
Att använda dem i skruvförband är inte bra.
Om man använder låsvätska som går att lossa så gör man sannolikt det för att skruvförbandet ifråga BEHÖVER lossas ibland. Ja, och låsvätskan har man satt där för att skruven ifråga inte ska trilla bort? Förmodligen.
Vad händer då när man tagit bort skruven och ska sätta dit den igen? Jo, man kluddar väl på ny låsvätska? Det är bara det att ny låsvätska fastnar (härdar) inte mot gammal, härdad låsvätska. Ok, skruven går kanske att byta ut, speciellt om det är en standardskruv, med godset då? Det blir att rensa med gängtapp och för varje gång man gör det så förstör man den ursprungliga gängan lite grann.
Som du säkert är medveten om Fredde så bär de första 4-5 gängorna mer än 90% av lasten i ett skruvförband. Det är just dessa första gängor som får mest stryk när man rensar gängorna. Skruven får då i praktiken en ny klämlängd, den får en annan klämkraft än vad förbandet var konstruerat för och återigen kan skruven utmattas.

Att man använder låsvätska för att skruva fast skyltar med M4-skruv och sådant, ok, men för ett RIKTIGT skruvförband finns inte låsvätska med som alternativ.

Så jodå Fredde Meck, jag finns, jag är på riktigt och t ex på vissa snabba tåg åker du tryggare tack vare mina konstruktionsändringar av skruvförband

God fortsättning på det nya året

 

[Fredde Meck]

...och du kan flyga på semester med mina fina jet-motorer!

 

[stranglefoot]

Jodå, och jag har genom åren konstruerat, använt, testat, utvärderat och felsökt skruvförband i en massa olika typer av fordon.
På senare tid har det mest blivit till X11, X31, X2000 och liknande fordon, men tunga vägfordon, bilar, flygplan och flygplats-tillämpningar har jag yrkesmässigt hållit på med i många, många år. Produktionsmaskiner är ett annat område som jag dimensionerat skruvförband till.
Motorcyklar har jag bara hållit på med privat, fast då sedan början på 60-talet och gjort en del lärorika misstag på dem.

Det var fel att kalla låsvätska "andra klassens lösning". Det är snarare 3:dje klassens.
Första klassen hittar du bl a i kärnkraftverk där man drar ut skruven med hydraulik, drar åt muttern för hand och sedan släpper man hydraultrycket och voila, skruven har rätt förspänning utan att ha varit beroende av friktionskoefficienten.

Dragning med momentnyckel är då andra klassens lösning, mest pga att slutresultatet (klämkraften) beror på friktionskoefficienten i gängor och mellan skruvskalle och gods. Friktionskoefficienten kan man inte mäta i ett specifikt fall, speciellt inte ute på fältet. Man kan göra prov i lab, men så fort en sådan banal grej som luftfuktigheten ändrar sig så följer friktionskoefficienten med. Därför är tester gjorda i ett lab sällan omsättningsbara i praktiken.
Friktionskoefficienter kan heller inte beräknas eftersom det är för många parametrar inblandade och dessa varierar från fall till fall.
Det finns bara ett sätt att bestämma friktionskoefficienter, man gör det på möten. Sedan använder man detta värde (eller intervall) som indata i sina beräkningar av åtdragningsmomentet. Ok?

Får man fel klämkraft så är inte bara risken att skruven skramlar loss. Det finns också en risk att skruven utmattas och går av. Det gäller både om den är för löst eller för hårt dragen. (Nej, jag tänker inte göra en längre utläggning om vad det beror på)

Låsvätska är en nödlösning! Det kan vara ett smidigt sätt att sätta ihop detaljer, t ex för att slippa kilar, men då talar vi om permanenta lösningar med exempelvis LocTite 638.
Att använda dem i skruvförband är inte bra.
Om man använder låsvätska som går att lossa så gör man sannolikt det för att skruvförbandet ifråga BEHÖVER lossas ibland. Ja, och låsvätskan har man satt där för att skruven ifråga inte ska trilla bort? Förmodligen.
Vad händer då när man tagit bort skruven och ska sätta dit den igen? Jo, man kluddar väl på ny låsvätska? Det är bara det att ny låsvätska fastnar (härdar) inte mot gammal, härdad låsvätska. Ok, skruven går kanske att byta ut, speciellt om det är en standardskruv, med godset då? Det blir att rensa med gängtapp och för varje gång man gör det så förstör man den ursprungliga gängan lite grann.
Som du säkert är medveten om Fredde så bär de första 4-5 gängorna mer än 90% av lasten i ett skruvförband. Det är just dessa första gängor som får mest stryk när man rensar gängorna. Skruven får då i praktiken en ny klämlängd, den får en annan klämkraft än vad förbandet var konstruerat för och återigen kan skruven utmattas.

Att man använder låsvätska för att skruva fast skyltar med M4-skruv och sådant, ok, men för ett RIKTIGT skruvförband finns inte låsvätska med som alternativ.

Så jodå Fredde Meck, jag finns, jag är på riktigt och t ex på vissa snabba tåg åker du tryggare tack vare mina konstruktionsändringar av skruvförband

God fortsättning på det nya året

Man blir lite impad av kunskaperna som det hör forumet besitter, trots allt!

 

[Avarage]

regeln fanns innan Watz gjorde sin flygtur -00
Jag började race -97 och då fanns regeln....

Och jag rejsade 89-94 då fanns den också. Regeln är gammal, exakt hur gammal vet jag dock inte!

Mvh!
// Niklas

 

[Olof Eriksson]

Jag kan intyga att låsvätska även används inom flygindustrin.... Sparsamt, men det används.
-och ja, det krävs utbildning för hur en momentnyckel används. Även hur man trådlåser.

Jag är lite nyfiken, vad lär man sig på denna utbildning? Hur kan man göra fel med en momentnyckel?

 

[Neutral]

Jag är lite nyfiken, vad lär man sig på denna utbildning? Hur kan man göra fel med en momentnyckel?

Läs elwes post ovan så förstår du mer om problemet med momentnyckel som är betydligt större än om du har en bra eller dålig momentnyckel.

Man blir lite impad av kunskaperna som det hör forumet besitter, trots allt!

Inte för att nervärdera elwe, tvärtom, men det han skriver är ungefär gymnasienivå hos samtliga maskiningenjörer. Det tråkiga är när han skriver på ett lättfattligt sätt för intresserade att lära sig av så dissas han av förstå-sig-påare som Fredde Meck.

 

[elwe]

Jag är lite nyfiken, vad lär man sig på denna utbildning? Hur kan man göra fel med en momentnyckel?

Det kan bli fel på en massa olika sätt.
Det är framför allt medvetenheten om hur friktionsförlusterna fördelar sig som man bör känna till.
När man drar åt en skruv går ca 40% av momentet åt för att övervinna friktionen i gängorna, ca 50% till friktion mellan skruv och underlag och bara 10% till klämkraften, den som egentligen är den viktiga delen.
Med effektiva och väl kontrollerade smörjmetoder kan man öka andelen från klämkraften, men näppeligen över 20%.

Friktionen, som är den största delen av motståndet, varierar med glidhastigheten.
Därför har åtdragningshastigheten mycket stor betydelse för slutresultatet.
En högkvalitativ momentnyckel har en spridning på +/- 5%. Med varierande friktion blir spridningen strax över 15%, men sedan kommer operatören in!
Man får t ex aldrig avsluta ett drag strax innan man uppnått rätt moment för när man börjar om med nytt tag så bara klickar momentnyckeln eftersom vilofriktionen är större än glidfriktionen.
Drar man väldigt fort utlöser nyckeln för tidigt (för lågt moment) för sakta så segar den på och man får för hög klämkraft.
Det är först när man dragit i maskiner som samtidigt registrerar moment och klämkraft som man blir medveten om hur mycket det kan variera

Smörjer man för mycket (i gängor och under skruvskallen) så finns det risk att man passerar skruvens sträckgräns, skruven plasticeras och man tappar förspänningen.

Det finns massor att säga om detta, men det är faktiskt så att man måste lära sig använda en momentnyckel och förstå vilka parametrar som påverkar innan man har full nytta av den.

Företag som ligger runt +/- 15% i noggranhet på sina dragna skruvförband har kommit långt i sin kvalitetsstyrning.

 

[Fredde Meck]

Det tråkiga är när han skriver på ett lättfattligt sätt för intresserade att lära sig av så dissas han av förstå-sig-påare som Fredde Meck.

Tack för den!

Skitsamma,

att påstå att skruvlåsning på kemiskväg endast handlar om fel konstruktion anser jag är fel, tror att flera konstruktörer håller med.

Vi drar också en del med hydraulik, men det behövs såklart inte göras överallt.
Vi använder låshelicoil, trådlåsning, vikbrickor, låsmutter, stukning, kem etc.
Den metod som passar bäst (för det mesta) används. Att påstå att dom konstruktörerna har fel?

Du kallar mej "förstå-sig-påare " för att jag inte orkar skriva långa utlägg om att "allt annat än mitt sätt är skit"?

Du är välkommen till firman för en rundtur, så får vi se.

//Fredrik


elwe's svar om momentdragning är en bra beskrivning ( bara så att du inte tror att jag dissar dej)

 

[ulf_lundin]

Jag brukar naja oljepluggar på mina (std)hojar. Bl.a. för att då minskar risken att man behöver fixa helicoil.
Och det är ju inte alltför ovanligt med sönderdragna gängor i tråget, ser man dåodå på forum som detta m.fl.
/u

 

[Dr.Bike]

Det har ingen sagt Fredde! Du är stingslig och prestigefylld, och har "valt" att inte lyssna/läsa vad ANDEMENINGEN är i de andras (främst Elwes) inlägg handlar om.

Du är jätteduktig, och ingen här kan lära dig nåt, men de som har nytta av allt detta och som trots allt uppskattar det som skrivs, kan inte de få ha det då?

Att "saker skrivs på gymnasieniovå" är ju det fina: ALLA föstår!

Att som du sätta dig på höga hästar och sprätta fackmannakunskap på ett sätt som ingen förstår/kan ta till sig med mindre än att ha samma utbildning som du är arrogant mot läsaren.

Jag tycker tvärtom: Att kunna förklara saker på ett begripligt sätt, gärna bildlikt och på ett för användaren konstruktivt sätt så att kunskapen inte bara blir en faktatrem-baserad ordström som drar förbi, DET är en konst som kräver långt mycket större kunskaper!
Både i pedagogik och ffa i tekniken som skall förklaras.

Men vad vet jag? Jag har ju bara jobbat med mekanik/elekronik samt utbildat i snart 20 år så...
Men erfarenheter genom åren är att de som gömmer sig bakom arrogans och fackyttryck är dåliga förebilder och klarar inte att förmedla sitt budskap, hur rätt det än må vara.
Primadonnor kallar vi dem för här på jobbet. Onåbara - men otroligt duktiga på det de gör. Ofta oumbärliga.
Men outhärdliga.

Dålig stil!

KOm igen och bidra med dina enorma kunskaper på ett positivt sätt vettja - det vinner alla på!

 

[GSXR1100R]

Man får t ex aldrig avsluta ett drag strax innan man uppnått rätt moment för när man börjar om med nytt tag så bara klickar momentnyckeln eftersom vilofriktionen är större än glidfriktionen.
Drar man väldigt fort utlöser nyckeln för tidigt (för lågt moment) för sakta så segar den på och man får för hög klämkraft.
Det är först när man dragit i maskiner som samtidigt registrerar moment och klämkraft som man blir medveten om hur mycket det kan variera

Smörjer man för mycket (i gängor och under skruvskallen) så finns det risk att man passerar skruvens sträckgräns, skruven plasticeras och man tappar förspänningen.

Det finns massor att säga om detta, men det är faktiskt så att man måste lära sig använda en momentnyckel och förstå vilka parametrar som påverkar innan man har full nytta av den.

Företag som ligger runt +/- 15% i noggranhet på sina dragna skruvförband har kommit långt i sin kvalitetsstyrning.

Mycket intressant att läsa här, detta innebär att man måste ha "känsla" även med momentnyckel.

Jag utbildar servicetekniker i Lund, Var kan man få utbildning i detta?

 

[MC Doktorn]

Därför har åtdragningshastigheten mycket stor betydelse för slutresultatet.
En högkvalitativ momentnyckel har en spridning på +/- 5%. Med varierande friktion blir spridningen strax över 15%, men sedan kommer operatören in!
Man får t ex aldrig avsluta ett drag strax innan man uppnått rätt moment för när man börjar om med nytt tag så bara klickar momentnyckeln eftersom vilofriktionen är större än glidfriktionen.
Drar man väldigt fort utlöser nyckeln för tidigt (för lågt moment) för sakta så segar den på och man får för hög klämkraft.
Det är först när man dragit i maskiner som samtidigt registrerar moment och klämkraft som man blir medveten om hur mycket det kan variera

Du verkar ha koll på detta så ja passar på att fråga.
Men varför momentdrar man egentligen ? är det inte att få flera bultar att dra åt lika mycket eller för att hindra att den skruvar ut sig? tex bromsoken
Men det där med att efterdra har det någon betydelse? varför drar man just en M6 12Nm och inte 18Nm.
Olika material har olika flex i sig tex Titanskruvar är totalt rigida medan rostfritt flexar mer har det betydelse?
Vilken vetenskap eller emperi finns det kring detta.

 

[elwe]

Mycket intressant att läsa här, detta innebär att man måste ha "känsla" även med momentnyckel.

Jag utbildar servicetekniker i Lund, Var kan man få utbildning i detta?

T ex Brandt International AB i Solna.
De har färdiga kurser och utbildningsmaterial.

Även Colly Company har sin "Hur man skapar de starkaste och bästa skruvförbanden" som de iaf förr hade som underlag för sina kurser.

 

[Fredde Meck]

Dålig stil!

KOm igen och bidra med dina enorma kunskaper på ett positivt sätt vettja - det vinner alla på!

Nej mina kunskaper är inte enorma.

...och förklara är inte min starka sida, skruva jet-motorer är det däremot.

Jag försökte lite, använd det metod som är lämpligast för ändamålet när den gäller låsning. Alla metoder har sin fördel.


Sporthoj har lärt mej mycket, hur man skrapar knän, lurar snuten mm
men ibland känns det som att orkar man bara skriva ett jätte långt inlägg om något så är det tydligen bara det som gäller.

DrBike, jag ska jobba på min attityd!

 

[heggeli]

Det är bara det att ny låsvätska fastnar (härdar) inte mot gammal, härdad låsvätska.

Jag brukar alltid kladda på lite låsvätska (loctites)där mekhandboken föreskriver så, men är det då helt menigslöst om jag inte lyckas rengöra ordentligt.?

God fortsättning på er allihop.

 

[Fredde Meck]

Jag brukar alltid kladda på lite låsvätska (loctites)där mekhandboken föreskriver så, men är det då helt menigslöst om jag inte lyckas rengöra ordentligt.?

God fortsättning på er allihop.

Tvätta rent från fett/olja först, du får hyffsad funktion då.

 

[FlowerPower]

Andra ganska vanliga fel som görs när man använder en moment nyckel är att man inte drar i handtaget på momentnyckel utan håller en bit in på skaftet o gör man det blir det fel moment (för lågt om jag inte mins helt fel), och så ska man dra så rakt som möjligt.