Familjen ägde en Mondeo -94 för många år sen, och jag har själv ägt en Escort -94.
Samma skrot och korn, skillnaden är väl att Escorten är mindre och billigare.
Känner den som äger min gamla Escort, den har precis passerat 20 000 mil och är dömd till graven. Det mesta är i risigt skick på den. Växellådan har förintat sig själv för andra gången trots att denna är köpt från skrot med garanti, och har gått 12k mil.
Drar inte mindre än 1L/mil trots att den är slö som ett helvete med sina trötta, vridlösa 90 hästar.
Sätena håller noll klass, stötdämpningen snarare förstärker stötar och tar de i repris eftersom bilen gungar som ett badkar på öppet hav om man exempelvis kör ner från en trottoarkant med en sida i taget.
Servot håller inte emot ojämnheter i vägen för fem öre, ratten svänger vilt hit och dit, det är båda händerna på ratten som gäller.
De går inte att meka med, man får känslan av att de avsikligen byggt bilen för att göra en förbannad. Vänt bulthuvuden åt skumma håll så man inte kommer åt med verktyg, oljefiltret sitter så att man måste palla upp bilen, skruva av ena hjulet, krypa långt in under bilen, leta efter det med ficklampa för att sedan svära "Vad fan! Varför sitter det där inne!?" och sen fundera ut hur i helsike du ska få loss det. Bytte som sagt växellåda på den. Det tog cirkus sex veckors bråk varje kväll efter skolan.
Jag kan fortsätta, och jag tänker fortsätta, tills du har gått med på att inte mentalt ta livet av dig genom att köpa en...
Edit: Såg att du redan var övertygad
Edit2: Men den var i alla fall rolig att köra strax innan den klappade ihop helt. Växellådan lät som ett rymdskepp. Uiiiiiiiihuuuuiihuuuiihuuuuihiiiihiiiiuuuiiiiiih!