Vad göra tappat arbetslusten, gnistan är borta.

[Goxx]

Vad gör man när man tappat allt vad arbetslust och gnista heter??
Vanligtvis så är inte arbetet min största glädje i livet, inte er heller misstänker jag.

Men nu har det gått så långt att jag verkligen inte ens kan se någon som helst anledning till att gå till jobbet.Inte lön (jag älskar pengar) inte sysselsättning (klarar inte av att vara sysslolös en längre stund ) , ingenting.


Jag har sjukt roliga arbetskamrater som jag trivs jättebra med. Vi har roligt hela dagarna, och det är ofta dem det hänger på om jag hittar den där lusten att gå och jobba.

Min arbetsgivare trivs jag med och har möjlighet att ta ledigt lite hur som helst vilket kanske bidrar lite till att jag gör just så de där mörka dagarna när man verkligen inte vill jobba.

Tidigare har jag haft väärldens arbetsmoral och gått till jobbet även fast jag spytt hela natten innan, varit sjukt bakfull eller bara otroligt osugen.
Jag gick till jobbet no matter what.

Vinterns mörka morgonstunder kommer bara att göra saken värre.

Vad har ni kära Sporthojare för tips??
ALLA idéer är välkomna

 

[Paser]

Jag känner nästan likadant.

Jag har sökt lite nya jobb och väntar just nu på besked från ett av dem.

Ibland kan det vara nyttigt att byta

 

[MikkE]

Trist det där. Jag fick samma känsla när jag jobbat på en högstadieskola sex terminer som elevassistent. När jag började fick jag lära mig massor och även in på fjärde terminen. Femte var lite av och an då jag inte kände mig lika behövd till mina få elever jag följde. Sjätte terminen var precis som du sagt ovan. Gnistan vart helt död och det beror mest på att jag aldrig kände mig behövd och då tyckte jag att jag gjorde ett dåligt arbete. Jag sa sedan upp mig två månader innan skolavslutningen och åkte iväg på en reseledarutbildning i Österrike, var skitkul.
Det var också vägen ut till att åka min första runda till Norge och få uppleva någonting helt annat. Ångrar ingenting!

Nu däremot är det tvärtom. Finns inga jobb och jag är arbetslös. Har fanemej ingenting att göra under dagarna. man tränar lite, ok. Efter det då? Polarna är på sina universitet och andra har något jobb. Dock blir det studier nu i halvfart och det hoppas jag ska kunna sysselsätta mig lite i alla fall. Jag som tycker om att jobba blir frustrerad över att inte få något.

 

[C.Barrow]

Jag tycker mest det låter som att du blivit lite för bekväm?

Finns nog inte så många som avgudar sitt jobb hela tiden.

Jag gör det defenitivt inte, men jag har bra jobbarkompisar så det är funkis även i svackorna Då har jag riktig mellanmjölkslön och inga speciella förmåner eller något heller.

 

[dn-L]

Kanske försöka förändra dina arbetsuppgifter? Vet inte va du jobbar med, men att nöta på med samma prylar hela tiden är totalt mördande för inspirationen. Hitta på nya sätt att jobba på, kanske kan byta position inom företaget?

Har märkt att när jag har mycke strul privat försvinner arbetsglädjen, kan ju vara något sådant med. Hade en period när jag mådde lite risigt, sov dåligt och var allmänt låg på energi. Började missköta jobbet och hålla mig borta så gott jag kunde. Tog itu med sömnen, började träna igen, åt ordentligt, efter ett tag så var man tebax på banan.

 

[Goxx]

Är elektriker så det är ju lite svårt att ändra sina arbetsuppgifter, kan ju inte direkt suga tag i en roller o börja måla istället, det vore nog inte så poppis

Privat så är det så bra det kan bli, har inget att klaga på faktiskt.
Så jag vet inte varför, men det kan ha något att göra med att man inte känner sig behövd. Killarna som leder arbetet har ingen koll och jobbet bara flyter på utan någon press eller några speciella krav på att prestera. Visst det kanske låter som en dröm för vissa. Men när det enda kravet man har på sig är att dyka upp och vara trevlig så dör man nog lite.
Har funderat på miljöombyte, någon nämnde norge och det är väl ett alternativ så man kan komma tillbaka och se hur bra man egentligen har det här hemma i sverige med sina 8h dagar..

 

[jesseboy]

Tror du träffat av en liten depression.
Nej, slå inte av dig innan du läst.
Depression verkar så himla otäckt att ta till sig av alla.
Denna definion av depression är att man kan bli totalknäckt av tex jobb, samgänge, eller likn.
Man kör och kör tills tänderna är nötta till tandköttet.
Sen... Känner man plötsligt ingen lust...?
Jag vet, går igenom sama, om det nu är det du går igenom.
Utbrändhet kallar vissa det, men vem fan vet vad man exakt känner?
OM du har möjlighet, vilket inte jag har, ta 2 lediga dagar och bara gå igenom lägenheten för att se vad som kan förbättras. Eller Fnula på hur tjejen skulle helst bli överraskad. Annars, bit i. Förjävligt, men ok.

 

[YEEEAAAHHH]

Det låter som du inte har nån tjej som uppskattar dig.

 

[Goxx]

Som sagt privatlivet är så bra det kan bli, jag har en underbar tjej som VERKLIGEN uppskattar mig och stöder mig i alla väder.
Så henne är det inget fel på i promise

Aja jag får kolla runt lite, kanske blir det miljöombyte.
Tack för svaren iaf

 

[kiko]

Själv började jag plugga ett par år och bytte bransch helt ... det bästa val jag gjort på länge.

 

[Biltmore]

Tycker inte ett jävla dugg synd om dig, du ska vara glad att du HAR ett jobb i dagens läge....

 

[Goxx]

Biltmore, det är klart att jag är glad för att jag har ett jobb. Det var inte det som var grejen, och dessutom så var jag inte ute efter tycka synd poäng så det är bra att du inte tycker synd om mig.

 

[GSXR1100R]

Detta händer dom flesta förr eller senare, för min del oftast på hösten/vintern, man får bita ihop och försöka att göra roliga saker på fritiden eller vila sig i form, ibland är det skönt att kliva ur ekorrhjulet och fundera vad man vill med sitt liv.

 

[Lindén]

Hejsan trist du känner så!
Men i dagens samhälle skall du vara glad du har ett jobb.
Jag skulle vara det iaf.
Miljöombyte är inte dumt.
Jag har jobbat med olika saker kabeltillverkning, elektriker,cnc samt mc reparatör.
Nu idag skulle jag vara redigt glad om jag hade ett jobb.

 

[2fast4Hjo]

Tror du träffat av en liten depression.
.

Detta var min första tanke också.

Resa bort för att rensa tankarna är mitt förslag, behöver inte vara långt bara det är ombyte av miljö. Stanna kvar på ett och samma ställe kan (min högst personliga åsikt) aldrig vara bra.

/Lena ( angående jobb så söker "vi" med ljus och lykta efter kompetent personal till den privata vården, pm:a).

 

[Martein]

HAHA! När jag läste första texten tänkte jag: den här killen MÅSTE vara elektriker!

Jag förstår hur du känner dig! Kände likadant för nått år sen efter att ha knegat( elektriker) i 5 år. Det gick för fort! Så jag sa upp mig och sålde lyan och har drivit runt sen dess. Nu är paniken omvänd och jag MÅSTE ha ett jobb.

Trots min nuvarande sits ångrar jag mig inte för fem öre. Fy fan för att bara kötta på livet ut utan paus från ekorrhjulet.

 

[Two stroke man]

När jag känner arbetslusten krypa över mig så sätter jag mig i ett hörn och väntar tills det går över.

 

[Slowroller]

Ta tjänstledigt/semester i en månad. Känner du fortfarande att du inte vill tillbaks får du väl omskola dig eller nåt.
Jag var fruktansvärt trött på mitt jobb i våras, men det löste sig av sig själv när jag blev uppsagd p.g.a arbetsbrist. Efter att ha gått hemma sedan dess, och kommit på att en 36-åring utan någon vidare utbildning mer än teoretiskt gymnasium inte är värd ett piss på dagens arbetsmarknad, skulle jag mer än gärna gått tillbaks till det gamla skitjobbet.
Man får ett helt annat perspektiv efter att ha fått stå vid sidlinjen ett tag.

 

[Anders]

Förstår lite av den där känslan, själv är jag så rastlös så att jag blir galen på att göra samma saker hela tiden. Senaste "riktiga" jobbet blev jag kvar på i nästan 6 månader innan jag återgick till mitt gamla jobb.
Svårt att säga upp sig och göra ett miljöombyte också utan att ha något nytt direkt, och det kanske inte är det som är ditt problem heller för rätt som det är så känner du likadant på nya jobbet. Du har väl en gammal hederlig 30-årskris kanske?
Själv kör jag lite blandning av frilansande byggare som tar alla möjliga uppdrag, jobbar lite då och då på mitt gamla jobb samt lever på sparade pengar. Men plugga ligger nära till hands, risken finns väl dock att man tröttnar och då ser ju folk på en som en jävla avhoppare och det vill man ju inte

Hittar du en vettig lösning så berätta för oss andra, jag misstänker att detta är ett jävligt vanligt problem

 

[Nollvision]

För mig brukar det komma när man varit på samma ställe i 3-4 år. Det beror naturligtvis mycket på typ av arbete hur lång tid det tar, men det kommer en dag i alla jobb där allt bara blir upprepningar och vardag. Då får man försöka förnya sig, antingen genom nya arbetsuppgifter (helt ny tjänst) eller ännu hellre ett helt nytt jobb.