Utlandstjänst erfarenheter ?

[Blanco]

Det är en viss kategori människor som drar sig till det där. För att göra världen en tjänst? Nja... dom flesta tänker nog inte så. Det är mer för att få en hjälte-stämpel på sig, att dom varit såå modiga. När det väl hettar till om öronen så önskar nog dom flesta att dom stannat hemma...
Har ett par bekanta som vart nere. Den ena gillar att förklara händelser ordagrant med bra pang-pang-ljud med munnen som han tränat på sedan barnsben då han lekte krig. 100% inlevelse när han ska förklara heftiga situationer. Den andra är, eller var, på den tiden kanske jag ska säga, en riktig macho-typ så det stog härliga till. Har även vart på en fest med en av dom när han kom hem. En fest med fn-soldater. Jösses vilka heftiga bravader alla hade gjort, den ena skröt mer än den andra... Men, men.... Nån måste ju göra det... Fick en uppfattning att alla inte är riktigt mogna när dom åker ner. Nu drar jag inte alla över en kam. Finns säkert dom som är det...

 

[Kantian]

Första gången man åker iväg så har man andra förväntningar än de andra gångerna.

Sedan så kanske jag är ärlig och säger det.

Det beror väl på befattning förvisso.
Mina vänner är med i någon livvaktsstyrka modell fårinteprataomdet. Det jag vet är att de eskorterar finare människor och pangar towelheads med jättebössa. Typ.

 

[Eniac]

Min enda erfarenhet av utlandstjänst är att försvaret är dåliga på att besvara ens ansökningar.
Verkar som man inte längre finns kvar i deras databaser eller något.
Har ansökt 6 gånger plus sökt minst lika många vakanser. Fått svar en gång med 'tack för visat intresse', men aldrig någon motivation till varför inte. Vore bra att få veta vad som är fel så man kan ändra på det, men icke...

Trist tycker jag.

 

[Kantian]

Min enda erfarenhet av utlandstjänst är att försvaret är dåliga på att besvara ens ansökningar.
Verkar som man inte längre finns kvar i deras databaser eller något.
Har ansökt 6 gånger plus sökt minst lika många vakanser. Fått svar en gång med 'tack för visat intresse', men aldrig någon motivation till varför inte. Vore bra att få veta vad som är fel så man kan ändra på det, men icke...

Trist tycker jag.

Har du prövat att ringa?
Eller du kanske väntar dig att de skall ringa upp ALLA nekade och förklara exakt vad som saknades?

 

[Eniac]

Har du prövat att ringa?
Eller du kanske väntar dig att de skall ringa upp ALLA nekade och förklara exakt vad som saknades?

Har både ringt och skrivit och bett om förklaringar.
Enda gången jag lyckades få kontakt med någon var via mail, och då kom det två dagar senare ett brev på posten där det stod att jag tyvärr inte behövdes denna gång.

 

[Izah]

Det är en viss kategori människor som drar sig till det där. För att göra världen en tjänst? Nja... dom flesta tänker nog inte så. Det är mer för att få en hjälte-stämpel på sig, att dom varit såå modiga. När det väl hettar till om öronen så önskar nog dom flesta att dom stannat hemma...
Har ett par bekanta som vart nere. Den ena gillar att förklara händelser ordagrant med bra pang-pang-ljud med munnen som han tränat på sedan barnsben då han lekte krig. 100% inlevelse när han ska förklara heftiga situationer. Den andra är, eller var, på den tiden kanske jag ska säga, en riktig macho-typ så det stog härliga till. Har även vart på en fest med en av dom när han kom hem. En fest med fn-soldater. Jösses vilka heftiga bravader alla hade gjort, den ena skröt mer än den andra... Men, men.... Nån måste ju göra det... Fick en uppfattning att alla inte är riktigt mogna när dom åker ner. Nu drar jag inte alla över en kam. Finns säkert dom som är det...

Första gången man åker är det väl lite så man har i tanken - att göra någon nytta. Det tar inte många dar innan man inser att riktigt så kommer det inte att bli.

När man väl har gjort sin första mission så tänker vissa, ja, jag vill åka igen medans andra tänker jag vill aldrig åka igen.

Jag har upplevt att någon som har varit på mission skryter om sina bravader - men det finns säkert sådan oxå.

Jag har varit med om massor av saker som jag önskar att jag aldrig hade upplevt, men är det så och något jag får lära mig att leva med.

Det är en sammanhålling och kamratskap som är svårt att förklara för dem som inte har varit i väg på mission, både på gott och ont.

Eller som en missionspolare från Finland sa - "We all have this disease, called Undisease." Det är svårt att förklara, men vissa drabbas av den.

Min enda erfarenhet av utlandstjänst är att försvaret är dåliga på att besvara ens ansökningar.
Verkar som man inte längre finns kvar i deras databaser eller något.
Har ansökt 6 gånger plus sökt minst lika många vakanser. Fått svar en gång med 'tack för visat intresse', men aldrig någon motivation till varför inte. Vore bra att få veta vad som är fel så man kan ändra på det, men icke...

Trist tycker jag.

Tyvärr så är det ofta så att har du varit på en mission så har du skapat dig ett kontaktnät och genom detta får du nya tjänster.

 

[KGK]

Har både ringt och skrivit och bett om förklaringar.

Se det som att du besparar dig en massa problem, ibland får man hjälp med att undvika problem utan att man vet om det.

 

[Agent Apelsin]

Jag var en sväng i kosovo som förare/skytt på sisu och det är bland det bästa jag gjort. Erfarenhetsmässigt var det kanon för mig och jag utvecklades mycket.
Sen var det ju tillfällen när allt var piss och bedrövligt men totalt sett var det bra.

Sen var jag glad att jag var 24 när jag åkte och inte 20, det gjorde stor skillnad.
Jag är glad att jag åkte och åker gärna igen om det passar. Men jag skulle ta mig en ordentlig funderar på om jag skulle åka till afganistan som skyttesoldat, där är riskerna betydligt större. Inte för att dom skickar hem svenska soldater i liksäckar ofta men man ska nog inte bli förvånad om man blir påskjuten.

 

[Lotek]

Det är en viss kategori människor som drar sig till det där. För att göra världen en tjänst? Nja... dom flesta tänker nog inte så. Det är mer för att få en hjälte-stämpel på sig, att dom varit såå modiga. När det väl hettar till om öronen så önskar nog dom flesta att dom stannat hemma...

Massa mer txt av allehanda karaktär..​

Min enda erfarenhet av utlandstjänst är att försvaret är dåliga på att besvara ens ansökningar.
Verkar som man inte längre finns kvar i deras databaser eller något.
Har ansökt 6 gånger plus sökt minst lika många vakanser. Fått svar en gång med 'tack för visat intresse', men aldrig någon motivation till varför inte. Vore bra att få veta vad som är fel så man kan ändra på det, men icke...

Trist tycker jag.

Första gången man åker är det väl lite så man har i tanken - att göra någon nytta. Det tar inte många dar innan man inser att riktigt så kommer det inte att bli.

Massa mycket text här..​

@Blanco..
Den som inte ångrar sig eller blir rädd när det börjar smälla, är nog inte helt frisk.
Idèn är att ändå kunna lösa den uppgift man har, även om man är rädd.
Bevare mig väl för Macho-typer..det är det sista jag skulle vilja ha med mig. Oftast skapar det fler konflikter än det löser.

@Eniac
Antingen söker du en befattning som är för vanlig och har mediokra/normala betyg(det är inte bara du som söker, utan rätt många), eller så har du en specialbefattming där det finns gamlingar som redan kan det och då tar man hellre ett känt kort. (Se Izahs inlägg)

@Izah
Ack så sant. Man kan bara hoppas att man gör en liten skillnad..man kan inte förvänta sig mer. Men lite är mer än inget.

Sen apropå pengarna. Man kan ju inte sticka under stol med att pengarna är intressanta, men de är ju egentligen till för de där hemma att använda som plåster på såren. Alltså tröst för att man själv är borta hemifrån.
Fast som en högre chef nyligen sade..man väljer inte yrket för att bli rik på pengar utan erfarenheter..och det har han j*vligt rätt i

 

[KGK]

man väljer inte yrket för att bli rik på pengar utan
erfarenheter..och det har han j*vligt rätt i

vad är det för erfarenheter man får då?, förutom erfarenheten att bli jagad av en A-10:a

 

[Lotek]

vad är det för erfarenheter man får då?, förutom erfarenheten att bli jagad av en A-10:a

Blir man jagad av en A-10 och kommer undan har man ju något att berätta, alltså en erfarenhet..
Annars skulle jag säga att man har valt ehh.."mindre bra" sida att vara på :turbankrigare

 

[Agent Apelsin]

vad är det för erfarenheter man får då?, förutom erfarenheten att bli jagad av en A-10:a

Tja, erfarenheten av att jobba tätt i en grupp utan att ha någonstans att gå och gömma sig. Man åker inte hem på helgerna. Det är nyttigt för det uppstår konflikter och då får man lösa dom.
Sen är det ju intressant att lära sig hur man fungerar under stress, hur reagerar man första gången man skall ut och sätta stopp för en eldstrid och sitter bakom kulsprutan på sisun.. Det var en erfarenhet. Det var första veckan efter rotationen och då hade inte jag lärt mig hur det fungerade där nere: först skjuter de och sen drar de snabbt innan KFOR är på plats.

Att lära sig växla om från att stoppa kravaller till att sparka boll med barn.

Det är en trevlig erfarenhet att åka ut med ett överblivet elverk till ett strömlöst barnhem. Eller alla människorna man träffat och alla historier jag hörde när vi satt och prata med lokalborna när de bjöd på kaffe i sina trädgårdar.

Det finns hur mycket som helst, sånt man inte gör i sverige. Man vet att en del har det mycket sämre än vad vi har i det sverige och då tycker iallafall jag det är lättare att hantera låtsasproblemen man har i sverige. Bilen startar när man ska till jobbet osv...

 

[KGK]

Tja, erfarenheten av att jobba tätt i en grupp utan att ha någonstans att gå och gömma sig.

krig kanske är en drog också som en krigsreporter menar.

war is a drug.” These words, as quoted from journalist Chris Hedges

http://en.wikipedia.org/wiki/Chris_Hedges

då tycker iallafall jag det är lättare att hantera låtsasproblemen man har i sverige. Bilen startar när man ska till jobbet osv...

i en bättre del av världen så är det ett riktigt problem.....

 

[Bus-Bo]

Tycker det är kul att läsa alla de inlägg från folk som "vet" vad de pratar om för de har hört eller bara läst lite någonstans. Ni får mig att skratta. (Känn dig inte träffad KGK ) Mil.se har inte en förskönande attityd till det hela, däremot kan jag tycka att Expressen och Aftonbladet med fler ger en skev bild när de rapporterar ofta till alltid. Men vem blir förvånad över det? De är ju inte mer träffsäkra i dessa nyheter än i andra.

Själv sitter jag i sanden här nere, och gör min tredje resa. Man gör nog inte det här för att bli hjälte, om man inte är ung och dum. Eller bara dum kanske. Det är inga filmatiska eldstrider som jag utkämpar, och jag blir inte heller jagad av plan. Jag har inte innan fått några bestående men vare sig fysiskt eller psykiskt, och jag tror inte risken är särskilt stor nu heller.

Varför gör man det då? Om man nu inte blir en nationalsymbol för sina insatser hemma?
Jag gör det för att jag trivs med det här livet. Jag får pengar på banken, jag slipper göra exakt samma sak varje dag som jag skulle få hemma på mitt vanliga jobb, man träffar roliga människor från hela landet Sverige som man inte hade träffat annars. Man får även se en annan del av världen, även om den kanske inte ger fullt lika muntra minnen som fyllan på stranden i Thailand, men iaf.

Jag känner glädje när jag stannar längs vägen någonstans och handlar morötter av en lokal bonde för en dollar styck. Javisst, han blåser mig på priset.. Men vad gör det? Han får lite extra cash iaf. Det räddar inte världen, jag vet, men det gör säkert hans liv lite ljusare den kommande månaden. Man kan ju hoppas iaf. Att ge en fotboll till en skolklass och se alla glada barn, det värmer det med.

Dessutom tror jag att man utvecklas som person på ett sätt som är svårt att göra hemma, och även snabbare. Man får testa sina gränser inom flera områden. Konflikthantering både utanför och innanför murarna, samarbetsförmåga, problemlösning, tempoväxling med mera. Att bo på en yta som är 250x250m stor som man ska dela med 450 andra ställer sina krav. Min bostadsbarrack är 2,5x6m, som vi delar på tre. Det är ingen luxuös solsemester men man gör det bästa av det. Som Herr Apelsin var inne på innan här så får man en annan syn på livet hemma, på små vardagsproblem som Svensson tycker raserar hela livet. Det är säkert svårt att förstå om man inte vill, men det hade nog underlättat för många hemvändare om fler hade försökt lite.

Till Izah: Välkommen ner sedan Jag har iaf två leaveperioder om två respektive tre veckor, jag vet inte hur ni på 19 kommer ha det men jag tycker nog att det nästan är lite mycket.

Till TS: Ta chansen, det är en upplevelse. Läs på lite innan bara så du har en någorlunda träffsäker bild av vad det innebär men jag tycker inte att man behöver skrämma upp sig mer än nödvändigt.

 

[Ziarro]

Jag har inte gjort utlandstjänst men har förhoppningar om att få åka på en eller flera rundor, börjar i Januari min utbildning till Specialistofficer. Dock lär det inte bli tal om Afghanistan då jag kommer att utbildas i marinen, ont om vatten där nere. Men under testerna och intervjuerna så var det mycket tal om att hamna i Somalia och vad man skulle tycka om det. Så jag hoppas på att jag kommer få åka ned dit och göra en insats någon gång under min karriär.

 

[KGK]

Tycker det är kul att läsa alla de inlägg från folk som "vet" vad de pratar om för de har hört eller bara läst lite någonstans.

Vi har sett film också

:hurtlocker

edit: höll på glömma den här filmen som är ifrån närheten av er

[YOUTUBE-ID]xyLHGlUN9rM[/YOUTUBE-ID]

 

[stoffer]

Ni pratar om pengar.. Har jag missat något?

Funderar lite på att åka som Brandman / Rökdykare, men enligt sidan så är lönen 26300kr.. det låter inte särskilt mycket i mina ögon, men det kanske finns några tillägg?

Har aldrig åkt med försvaret, men jag har åkt med andra och hade då över dubbelt så mycket i lön.

 

[Lotek]

Ni pratar om pengar.. Har jag missat något?

Funderar lite på att åka som Brandman / Rökdykare, men enligt sidan så är lönen 26300kr.. det låter inte särskilt mycket i mina ögon, men det kanske finns några tillägg?

Har aldrig åkt med försvaret, men jag har åkt med andra och hade då över dubbelt så mycket i lön.

Förlåt..har inte tänkt på att nämna att för de som inte jobbar i försvaret räcker lönen kanske bara till kaffekassan. Vi är inte vana vid att få varken pengar eller uppskattning nämligen..så vi tycker att det är fantastiskt mycket.

Jo, om du läser ordentligt så kommer du att se att det tillkommer vissa tillägg såsom traktamente och liknande..men glöm inte att det dras från traktamentet för att du får mat eller rättare sagt, du tilldelas något att stoppa i munnen som kan vara ätbart..ibland.
Jag rekommenderar dessutom att läsa en blogg som faktiskt visar de intressanta förhållanden man kan råka ut för, helt apropå maten...läs hela, den är värd det.

 

[stoffer]

Förlåt..har inte tänkt på att nämna att för de som inte jobbar i försvaret räcker lönen kanske bara till kaffekassan. Vi är inte vana vid att få varken pengar eller uppskattning nämligen..så vi tycker att det är fantastiskt mycket.

Jo, om du läser ordentligt så kommer du att se att det tillkommer vissa tillägg såsom traktamente och liknande..men glöm inte att det dras från traktamentet för att du får mat eller rättare sagt, du tilldelas något att stoppa i munnen som kan vara ätbart..ibland.
Jag rekommenderar dessutom att läsa en blogg som faktiskt visar de intressanta förhållanden man kan råka ut för, helt apropå maten...läs hela, den är värd det.

Jag ska kolla in bloggen, tack!

Sen om jag väljer att åka eller inte så har det ju inte med pengarna att göra, jag blev bara lite fundersam..

 

[Viktor L]

Ni pratar om pengar.. Har jag missat något?

Funderar lite på att åka som Brandman / Rökdykare, men enligt sidan så är lönen 26300kr.. det låter inte särskilt mycket i mina ögon, men det kanske finns några tillägg?

Har aldrig åkt med försvaret, men jag har åkt med andra och hade då över dubbelt så mycket i lön.

Har en kompis som ska åka ner i egenskap av plutonsbefäl och han sa att man har en grundlön på ca 25 000kr, men utöver det också risktillägg av alla möjliga slag + mycket mer som gör att lönen landar allt mellan 30 och 60 000kr.