Redan på nittiotalet hade vi ju feminister som sprang runt i Sverige och satte kläder på nakna kvinnostatyer. Personligen tycker jag att vi ska sluta importera amerikansk moral gällande nakenhet.Självklart är det bara kvinnor som anses kunna vara sexuellt exploaterade.
Jämlikhet ska vi bara ha om det gynnar kvinnor och missgynnar män.
Eller så får vi strunta i att vara så jäkla LÄTTKRÄNKTA!!!
Är ju för tusan bara konst...
Sverige idag..
- Thread starter MickeZX7R
- Start date
Kratoz
Gudomlig sporthojare
Undrar vad som skulle hända om en skock svenska feminister skulle ta sig in på vatikanmuseet och börja klä på statyerna?
Comeback
Gudomlig sporthojare
- Gick med
- 25 Jul 2010
- Ort
- Göteborg
- Hoj
- Suzuki SV650S -00 såld TriumphSprintRS-01 såld Suzuki GSX1300R -08
Tänkvärt tycker jag. Men den här vårdcentralen tyckte att några år får det allt gå innan det finns skäl börja fundera. Hur är det med Din Vårdcentral ?
Och hur "tappar man bort" journal idag om det inte är genom byte av journalsystem ?????
www.gp.se
Och hur "tappar man bort" journal idag om det inte är genom byte av journalsystem ?????
Närhälsan missade cancer i stortån – spred sig till hjärnan
En patient besökte vårdcentralen för samma stortånagel minst fem gånger på två år. Ändå missade sjukvårdspersonalen cancern, som under tiden hann sprida sig till hjärnan. Nu har Närhälsan gjort en lex Maria-anmälan, där de menar att det handlar om en allvarlig vårdskada.
www.gp.se
Two stroke man
Gudomlig sporthojare
Förvisso Danmark men jag kan nog tänka mig samma storm i vattenglaset här.
”Pornografisk” sjöjungfru tas bort
”Den store havfrue” – Den stora sjöjungfrun – ska efter en ilsken debatt tas bort från offentlig plats. Foto: Jiri Vondrous/TT
Debatten om hur kvinnokroppar porträtteras har gått varm i Danmark, i samband med att en sjöjungfrustaty ska tas bort från offentlig plats, rapporterar The Guardian.
Kristoffer Viita/TT
Publicerad 16:27
”Den store havfrue” – Den stora sjöjungfrun – restes 2006 vid Langeliniepiren i Köpenhamn, nära ”Den lilla sjöjungfrun” – inspirerad av HC Andersens saga.
Men 2018 fördömde lokalbefolkningen den 14 ton tunga skulpturen på 4 x 6 meter. Den kallades ”den falska och vulgära sjöjungfrun” och flyttades till Dragørs fästning. I mars krävde den danska slotts- och kulturstyrelsen att den skulle tas bort från offentlig plats, då den inte anses stämma överens med det kulturarv som det historiska landmärket från 1910 representerar.
Konstkritikern Mathias Kryger på Politiken har kallat statyn ”ful och pornografisk”. Sorine Gotfredsen, präst och journalist, skrev i tidningen Berlingske: ”Att resa en staty över en mans heta dröm om hur en kvinna borde se ut främjar knappast kvinnors acceptans av sina egna kroppar.”
Aminata Corr Thrane, debattredaktör på Berlingske, menar däremot att reaktionerna är jämförbara med kroppshån.
”Måste nakna kvinnobröst ha en specifik akademisk form och storlek för att få synas offentligt?” skrev hon.
Hon noterade att ”Den stora sjöjungfrun” är ”möjligen lite mindre naken” än sin berömda motsvarighet. Corr Thrane tillade: ”Å andra sidan har hon större bröst, och det är förmodligen där problemet ligger.”
Konstnären Peter Bech som ligger bakom skulpturen förstår inte kritiken och menar att stenfigurens bröst är ”proportionerliga till dess skala”. Bech skapade statyn som svar på turisters kommentarer om att Den lilla sjöjungfrun var för liten. Han hoppas nu hitta ett sätt att behålla ”Den store havfrue” i staden.
Kristoffer Viita/TT
https://www.svd.se/a/3M2kp9/pornografisk-sjojungfru-tas-bort
Med tanke på att sägnen sa att sjömännen blev förförda och kära i halvfisken så är det väl ändå en rimlig gissning att överdelen på en sjöjungfru bör vara extraordinärt vacker som kompensation för hur nedre delen ser ut?
Och andra sidan så påverkar ju det där attributen strömlinjeformningen under vattnet så man skulle ju kunna tänka sig att evolutionen reducerat dem till att bli väldigt små.
Men med det resonemanget så skulle påfåglar inte se ut som de gör så jag tror nog mer på den första teorin.
Efter några månader till sjöss så sjunker nog kraven lite?
Dom kanske använda för att lagra extra syre för långa undervattensvistelser, ungefär som en rebreather.
Eller så agerar dom flytelement för att kunna avväga på önskat djup.
Eller så är det bara ögonfägnad...
Comeback
Gudomlig sporthojare
- Gick med
- 25 Jul 2010
- Ort
- Göteborg
- Hoj
- Suzuki SV650S -00 såld TriumphSprintRS-01 såld Suzuki GSX1300R -08
Då får vi se om dom lyckas få till fungerande Lithium-Svavel batterier.
Inom X år ?
GWh/år ?
Lithium–sulfur battery - Wikipedia
Last edited:
Kratoz
Gudomlig sporthojare
Det jag funderar på (synisk som jag är) är hur många som är med i uppköpet nu som var med och körde skiten i grunden?Då får vi se om dom lyckas få till fungerande Lithium-Svavel batterier.
Inom X år ?
GWh/år ?
Lithium–sulfur battery - Wikipedia
en.wikipedia.org
Two stroke man
Gudomlig sporthojare
Vilka invandrare syftar han på? Ska vi överlämna oss till Ryssland?
Comeback
Gudomlig sporthojare
- Gick med
- 25 Jul 2010
- Ort
- Göteborg
- Hoj
- Suzuki SV650S -00 såld TriumphSprintRS-01 såld Suzuki GSX1300R -08
Det jag tror Lyten upptäckt är att det är mycket lättare driva företag i Sverige än USA.
Jämför Jan Stenbeck, trots han hade sedan 1970-talet sin huvudsakliga hemvist i USA.
Valde han att satsa på att driva företag i Sverige.
Jan Stenbeck – Wikipedia
Jag gissar loppet är slut för Lyten i USA, att ta fram fungerande långlivade LI-S batterier
(=klarar många laddningscykler) har Lyten inte klarat av.
Men engångsbatterier till självmordsdrönare kanske det finns efterfrågan på i sydöst Europa ?
Det intressanta med Li-S idag är ju den höga energitätheten/kg vilket kan ge drönare lång flygtid. Det tråkiga är bildningen av dendriter som ger kortslutning när batteriet åter laddas.
Dvs mer begränsat antal laddningar innan batteriet kortsluts, = nått sin livslängd.
Jämfört med andra Litiumbatterier.
Här nedan finns Li-S inte med. Det används inte som dom andra typerna pga kort livslängd.
A Guide To The 6 Main Types Of Lithium Batteries
Your guide for understanding the six main types of lithium batteries, their pros and cons, and the best applications for each.
dragonflyenergy.com
Det blir nog mest lyteskomik av alltihop.
steffe
"Mannen som talar med whisky"
Nu har en förståsigpåare lagt in en synpunkt på betalningsansvar angående vägunderhåll. Förmodligen så ser vederbörande inte att fordonsskatten (förr benämnd som vägskatt) betalas av ägaren till fordon.
________________________________________________________________________________________________
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.
Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.
Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
Foto: Timbro
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.
Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.
Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.
Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.
Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.
Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.
Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.
Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.
Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.
Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.
Av Adam Danieli
programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro
www.expressen.se
________________________________________________________________________________________________
DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen
Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.
Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.
Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
Foto: Timbro
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.
Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.
Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.
Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.
Vägavgifter är framför allt ett effektivt styrmedel. Den som utnyttjar en resurs – i detta fall vägar – får ett incitament att väga nyttan mot kostnaden. Kan man välja mellan olika färdsätt eller vägval, kommer slitaget att speglas i prislappen. De vägar som är mest värdefulla för användarna får störst finansiering – eftersom fler är beredda att betala för dem.
Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.
Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.
Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.
Finns redan i enstaka fall
System med vägavgifter finns redan i Sverige – men endast i enstaka fall. Ett aktuellt exempel är Skurubron utanför Stockholm, där en ny bro finansierats genom en avgift på fyra kronor per passage. Bron hade sannolikt inte blivit verklighet utan denna lösning. Sådana lösningar bör bli betydligt vanligare.Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.
Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.
Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.
Av Adam Danieli
programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro
DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
www.expressen.se
Vi har en betalväg. Bron till Danmark.Nu har en förståsigpåare lagt in en synpunkt på betalningsansvar angående vägunderhåll. Förmodligen så ser vederbörande inte att fordonsskatten (förr benämnd som vägskatt) betalas av ägaren till fordon.
________________________________________________________________________________________________
DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen
Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.
Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.
Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
View attachment 519535
Foto: Timbro
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.
Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.
Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.
Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.
Vägavgifter är framför allt ett effektivt styrmedel. Den som utnyttjar en resurs – i detta fall vägar – får ett incitament att väga nyttan mot kostnaden. Kan man välja mellan olika färdsätt eller vägval, kommer slitaget att speglas i prislappen. De vägar som är mest värdefulla för användarna får störst finansiering – eftersom fler är beredda att betala för dem.
Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.
Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.
Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.
Finns redan i enstaka fall
System med vägavgifter finns redan i Sverige – men endast i enstaka fall. Ett aktuellt exempel är Skurubron utanför Stockholm, där en ny bro finansierats genom en avgift på fyra kronor per passage. Bron hade sannolikt inte blivit verklighet utan denna lösning. Sådana lösningar bör bli betydligt vanligare.
Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.
Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.
Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.
Av Adam Danieli
programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro
DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
Minns jag rätt så är den världens dyraste betalbro.
Arlanda express är privat och svinhundsaktigt dyr.
Så förutom att fordonsägare redan betalar mer än vad som läggs på vägnätet så är det tydligt att Sverige inte alls förmår hantera betald infrastruktur.
Glöm inte skatten på trafikförsäkringen också.Nu har en förståsigpåare lagt in en synpunkt på betalningsansvar angående vägunderhåll. Förmodligen så ser vederbörande inte att fordonsskatten (förr benämnd som vägskatt) betalas av ägaren till fordon.
________________________________________________________________________________________________
DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen
Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.
Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.
Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
View attachment 519535
Foto: Timbro
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.
Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.
Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.
Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.
Vägavgifter är framför allt ett effektivt styrmedel. Den som utnyttjar en resurs – i detta fall vägar – får ett incitament att väga nyttan mot kostnaden. Kan man välja mellan olika färdsätt eller vägval, kommer slitaget att speglas i prislappen. De vägar som är mest värdefulla för användarna får störst finansiering – eftersom fler är beredda att betala för dem.
Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.
Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.
Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.
Finns redan i enstaka fall
System med vägavgifter finns redan i Sverige – men endast i enstaka fall. Ett aktuellt exempel är Skurubron utanför Stockholm, där en ny bro finansierats genom en avgift på fyra kronor per passage. Bron hade sannolikt inte blivit verklighet utan denna lösning. Sådana lösningar bör bli betydligt vanligare.
Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.
Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.
Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.
Av Adam Danieli
programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro
DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
Ironi:
Beskatta idrottsrörelsen hårdare! Kolla på akutmottagningar riket över, det är massor av idrottsrelaterade skador där. Det är dags att ta steget.
Two stroke man
Gudomlig sporthojare
Nu har en förståsigpåare lagt in en synpunkt på betalningsansvar angående vägunderhåll. Förmodligen så ser vederbörande inte att fordonsskatten (förr benämnd som vägskatt) betalas av ägaren till fordon.
________________________________________________________________________________________________
DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen
Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.
Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.
Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
View attachment 519535
Foto: Timbro
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.
Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.
Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.
Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.
Vägavgifter är framför allt ett effektivt styrmedel. Den som utnyttjar en resurs – i detta fall vägar – får ett incitament att väga nyttan mot kostnaden. Kan man välja mellan olika färdsätt eller vägval, kommer slitaget att speglas i prislappen. De vägar som är mest värdefulla för användarna får störst finansiering – eftersom fler är beredda att betala för dem.
Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.
Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.
Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.
Finns redan i enstaka fall
System med vägavgifter finns redan i Sverige – men endast i enstaka fall. Ett aktuellt exempel är Skurubron utanför Stockholm, där en ny bro finansierats genom en avgift på fyra kronor per passage. Bron hade sannolikt inte blivit verklighet utan denna lösning. Sådana lösningar bör bli betydligt vanligare.
Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.
Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.
Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.
Av Adam Danieli
programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro
DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.
Man trodde ju att Timbro bestod av människor som kan tänka men det där var det dummaste jag läst på jävligt länge.
Heaven
Gudomlig sporthojare
- Gick med
- 29 Oct 2023
- Hoj
- Snabb och naken, men oftast påklädd och behärskad
Timbro... det är märkligt att de har så stort inflytande över borgerligheten med tanke på att den intellektuella verkshöjden ständigt ligger på en nivå strax under tonåriga MUF:are som för första gången läst Ayn Rand och tror att det är en filosofisk gigant att ta på största allvar. Eller kanske är det just därför. Det är så att man får skämmas som borgerligt sinnad.
Debattartikeln var så full av dumheter så man knappt vet var man skall börja.
Han blandar ihop finansiering vid nybyggnation med löpande underhåll och tar gång på gång upp exemplet med avgiftsbelagda motorvägar i Europa med öronmärkta avgifter. Sveriges problem med bristande underhåll ligger knappast på E6 och E4 utan snarare på det mindre vägnätet, som knappast skulle gynnas av att avgiftsbelägga motorvägarna.
Kanske argumenterar han i själva verket för GPS-baserad kilometerskatt, men då kunde han ju skrivit ut det i såna fall.
Snarare lär det vara den vanliga Timbro-käpphästen som spökar, att med illa underbyggda argument verka för privatisering som råkar gynna just de näringslivsintressen som står en närmast.
Nyheter
|
Premiär för Östgöta Dundret
Under 1940 talet var Finspå... |
|
Ny 500-kubiks retro från Honda
Efter rykten om en ny retro... |
|
Ny 500-kubiks retro från Honda
Efter rykten om en ny retro... |
|
Ny 500-kubiks retro från Honda
Efter rykten om en ny retro... |
|
Nya BMW S 1000 RR tar form
Redan i maj 2025 gav BMW me... |
|
|
Helsvarta Deadwood – Ny cruiser från H-D
H-D presenterar nya Deadwoo... |
|
Sommarauktion hos Antiqueweb
Svenska Antiqueweb avslutar... |
|
HJC stärker kundrelationen
Pressrelease från HJC Helme... |
|
Sportsterbygge i nästa nummer
I Allt om MC nummer 8 komme... |
|
Dags för gräsgasa hos Hydet
Den 1 augusti kör Hydet MC ... |