Palme


Driver företag i konkurs t.ex. för att de vägrar låta sig hunsas av facket,

Vilka företag? Vilket fack?


och ser det som en seger när de tvingat en företagare att slå igen och hans anställda blir arbetslösa?

Vilken fackförening? Vilken företagare? Vilka anställda?


Kör maffiastilen för att tvinga på folk avtal de inte vill ha. Sist jag kollade, har vi avtalsfrihet i Sverige. Fast det gäller visst bara när man dansar efter fackets pipa, alla andra ska förgöras.

Vilka är det som ska förgöras? Var har du fått de uppgifterna ifrån?


Ja, facken har alldeles för stor makt i Sverige. De fyllde en funktion på 30-talet, men facken i sin nuvarande form är blasé, en kvarleva från hedenhös. Självklart vill de tvinga alla att skriva på sina kollektivavtal oavsett vad de anställda vill.

Är det fel att Svenskt Näringsliv har en organiserad motpart?


Då kan de nämligen kräva 1.5% (eller vad det är) av arbetsgivaren i granskningsavgift.

Gäller det inte bara byggfack?


Arbetsmarknaden I Sverige är ruskigt stel, pga facken. Som väl är har det skett en del förändringar, exempelvis i a-kassan, som luckrar upp arbetsmarknaden. Synd bara att Littorin är så jävla feg där han sitter i knät på fackföreningarna och kliar dem under hakan.

Så Littorin "gör allt för att förstöra Sverige"?


Var detta svaret på frågan om VARFÖR "LO och de andra fuckföreningarna ...
gör allt för att förstöra Sverige"? I så fall förstod jag det inte.
 
Och om man inte ville det så slapp man. Som Bingo säger, det är knappast något bra, men man behöver inte framställa det som värre än det var, sanningen räcker gott.
Du verkar inte ha någon vidare koll på hur det verkligen fungerade i arbetslivet på den tiden, av förklarliga skäl...

Jobbade man tex på ett bygge så var man med i facket, det fanns inga alternativ. Byggnads tillhörde LO som i sin tur stöttade sossarna.
 
Du verkar inte ha någon vidare koll på hur det verkligen fungerade i arbetslivet på den tiden, av förklarliga skäl...

Jobbade man tex på ett bygge så var man med i facket, det fanns inga alternativ. Byggnads tillhörde LO som i sin tur stöttade sossarna.

Det fanns ingen tvångsanslutning, punkt. Att de flesta byggnadsarbetare var med i facket pga facklig propaganda och grupptryck är en annan sak. Det är de för övrigt fortfarande. Även om det är mer accepterat att inte vara med idag.
 
Driver företag i konkurs t.ex. för att de vägrar låta sig hunsas av facket, och ser det som en seger när de tvingat en företagare att slå igen och hans anställda blir arbetslösa? Kör maffiastilen för att tvinga på folk avtal de inte vill ha. Sist jag kollade, har vi avtalsfrihet i Sverige. Fast det gäller visst bara när man dansar efter fackets pipa, alla andra ska förgöras.

Ja, facken har alldeles för stor makt i Sverige. De fyllde en funktion på 30-talet, men facken i sin nuvarande form är blasé, en kvarleva från hedenhös. Självklart vill de tvinga alla att skriva på sina kollektivavtal oavsett vad de anställda vill. Då kan de nämligen kräva 1.5% (eller vad det är) av arbetsgivaren i granskningsavgift. Arbetsmarknaden I Sverige är ruskigt stel, pga facken. Som väl är har det skett en del förändringar, exempelvis i a-kassan, som luckrar upp arbetsmarknaden. Synd bara att Littorin är så jävla feg där han sitter i knät på fackföreningarna och kliar dem under hakan.

Du hade hellre velat att Svenskt Näringsliv (fd SAF) skulle få all makt ensamma? Det finns ett flertal arbetsgivarorganisationer och som motvikt finns facken.

Jag tycker inte facken gör rätt alltid, men jag har själv varit i situationer där jag behövt ta fackets hjälp emot arbetsgivare som inte velat betala ut semesterersättning och andra saker. Att däremot skydda arbetstagare som gjort uppenbara fel, så som stölder på arbetsplatsen, tycker jag är helt fel. Samtidigt så anses vi väl vara fria från misstanke tills vi blivit dömda. Känner inte till något fall där facket tagit parti för någon som blivit dömd för brott, än en gång exemplet stöld, i samband med sitt arbete, men det finns kanske sådana fall?

Efter att ha hört min morfar berätta, att de fick stå med mössan i hand, aldrig säga emot trots att arbetsgivaren hade fel och kanske skulle utsätta dem för onödiga risker, att de inte visste om de hade jobb dagen efter beroende på arbetsgivarens nycker, så behövs facket. Som motvikt behövs arbetsgivarorganisatiorna. Så som det var på 30-talet, så skulle det bli igen så fort arbetsgivarna fick chansen. Kanske inte för kvalificerade arbeten, men de som har enklare arbeten och kan bli utbytta från en dag till en annan, de hade inte haft det lätt. Människor som driver företag gör det inte för att vara snälla, att ge människor jobb. Tjänar de en tusenlapp mer om året genom att effektivisera och sparka tio stycken, då gör de flesta det.

Kollektivavtalen finns väl delvis för att alla ska spela efter samma förutsättningar på arbetsmarknaden?
 
Vilka företag? Vilket fack?
Vilken fackförening? Vilken företagare? Vilka anställda?
Vilka är det som ska förgöras? Var har du fått de uppgifterna ifrån?
Är det fel att Svenskt Näringsliv har en organiserad motpart?
Gäller det inte bara byggfack?
Så Littorin "gör allt för att förstöra Sverige"?
Så var detta svaret på frågan om VARFÖR "LO och de andra fuckföreningarna ...
gör allt för att förstöra Sverige"? I så fall förstod jag det inte.

Du läser inte så mycket nyheter eller?

Hur var det nu med den där salladsbaren i Göteborg där facken drog fram sina bästa maffiametoder? Eller de baltiska byggarbetarna som hade kollektivavtal, men se nej det dög inte, det ska vara SVENSKA kollektivavtal? Hur var det med byggföretagaren i Linköping som kursade pga byggnads felaktiga blockad?

Facken är maktfullkomliga. En följd av deras maktutövning är att de förstör Sverige.
 
(1) Du hade hellre velat att Svenskt Näringsliv (fd SAF) skulle få all makt ensamma? Det finns ett flertal arbetsgivarorganisationer och som motvikt finns facken.

(2) Efter att ha hört min morfar berätta, att de fick stå med mössan i hand, aldrig säga emot trots att arbetsgivaren hade fel och kanske skulle utsätta dem för onödiga risker, att de inte visste om de hade jobb dagen efter beroende på arbetsgivarens nycker, så behövs facket. Som motvikt behövs arbetsgivarorganisatiorna. Så som det var på 30-talet, så skulle det bli igen så fort arbetsgivarna fick chansen. Kanske inte för kvalificerade arbeten, men de som har enklare arbeten och kan bli utbytta från en dag till en annan, de hade inte haft det lätt. Människor som driver företag gör det inte för att vara snälla, att ge människor jobb. Tjänar de en tusenlapp mer om året genom att effektivisera och sparka tio stycken, då gör de flesta det.

(3) Kollektivavtalen finns väl delvis för att alla ska spela efter samma förutsättningar på arbetsmarknaden?

(1) Sa jag det? Direkt eller indirekt? Nej, just det. Jämvikt? SN är en fis i rymden jämfört med facken.

(2) Som jag redan sa, facken fyllde en funktion på 30-talet. Du tycker inte världen/samhället förändrats ens lite den senaste 75 åren? Vad är det som säger att det skulle bli en tillbakagång till 30-talet genom att facken för minskad makt? Funkar exempelvis utmärkt i Danmark där facken inte är alls lika maktfullkomliga (det kan de inte), som har en mycket mer rörlig arbetsmarknad. Lättare att sparka folk, visst. Men också mycket enklare att få ett nytt jobb.
F.ö. sa jag inte att facken skulle avskaffas. Men i deras nuvarande form är det de som förstör Sverige, möjligen en bieffekt av deras maktutövande.

(3) Kollektivavtal ska vara just AVTAL, det hörs ju t.o.m. på ordet. Så funkar det inte idag. Idag TVINGAR facken företagarna att skriva på, annars drar de fram sina maffiametoder. Om de anställda inte är anslutna eller inte intresseradem, det skiter de i, facken anser alltså att de vet bättre än den anställde. Om det innebär att företaget kursar det skiter de i, bara de kan TVINGA fram en underskrift. Vari ligger "avtals"-delen? Ett avtal är inte ett avtal när det endast är en part som med tvångsmetoder driver frågan. "I will make him an offer he can't resist" passar väldigt väl in.
 
Eller de baltiska byggarbetarna som hade kollektivavtal, men se nej det dög inte, det ska vara SVENSKA kollektivavtal?

Om du tänker på skolbygget i Vaxholm så har du fel.
De hade svenska kollektivavtal, inkl minimilön, men den lönen var inte lika hög som stockholmssnittet, där av jagade man bort de arbetssamma balterna och ställde några gödsvin i flanellskjortor och neonvästar utanför skolbygget tills vidare.
 
Om du tänker på skolbygget i Vaxholm så har du fel.
De hade svenska kollektivavtal, inkl minimilön, men den lönen var inte lika hög som stockholmssnittet, där av jagade man bort de arbetssamma balterna och ställde några gödsvin i flanellskjortor och neonvästar utanför skolbygget tills vidare.

ok, sorry. Hade för mig att det var baltiskt kollektivavtal. Ett kollektivavtal var det i alla fall, som inte dög.
 
(1) Sa jag det? Direkt eller indirekt? Nej, just det. Jämvikt? SN är en fis i rymden jämfört med facken.

(2) Som jag redan sa, facken fyllde en funktion på 30-talet. Du tycker inte världen/samhället förändrats ens lite den senaste 75 åren? Vad är det som säger att det skulle bli en tillbakagång till 30-talet genom att facken för minskad makt? Funkar exempelvis utmärkt i Danmark där facken inte är alls lika maktfullkomliga (det kan de inte), som har en mycket mer rörlig arbetsmarknad. Lättare att sparka folk, visst. Men också mycket enklare att få ett nytt jobb.
F.ö. sa jag inte att facken skulle avskaffas. Men i deras nuvarande form är det de som förstör Sverige, möjligen en bieffekt av deras maktutövande.

(3) Kollektivavtal ska vara just AVTAL, det hörs ju t.o.m. på ordet. Så funkar det inte idag. Idag TVINGAR facken företagarna att skriva på, annars drar de fram sina maffiametoder. Om de anställda inte är anslutna eller inte intresseradem, det skiter de i, facken anser alltså att de vet bättre än den anställde. Om det innebär att företaget kursar det skiter de i, bara de kan TVINGA fram en underskrift. Vari ligger "avtals"-delen? Ett avtal är inte ett avtal när det endast är en part som med tvångsmetoder driver frågan. "I will make him an offer he can't resist" passar väldigt väl in.

(1) Svenskt Näringsliv är en paraplyorganisation åt allehanda arbetsgivarorganisationer. Det finns många. Och så ska det väl vara, så att de kan förhandla gentemot ett fack utifrån ett visst områdes förutsättningar?

En liten parentes: Något som jag tycker är väldigt lustigt vad gäller SN är deras uttalande om VD-löner. När de jämför VD-löner gör de det gentemot länder som har mycket högre sådana jämfört med i Sverige. När de däremot jämför arbetstagarnas löner, då jämför de gärna med låglöneländer och tycker att de svenska arbetstagarna har alltför höga. :)

(2) Organisationskulturen i Danmark är ganska annorlunda gentemot Sverige. Företag är inga välgörenhetsinstitutioner, så kan de tjäna ett korvöre mer genom att sparka någon, då gör de det. Kan de spara lite pengar outsourcar de arbete till något land med lägre löner. Resultatet blir att folk här blir arbetslösa och trots att produkterna blir billigare så har de färre kapitalstarka kunder i Sverige som kan köpa dem. Ett mindre problem för företagen idag än för hundra år sedan i och för sig eftersom marknaden blivit mer global. Och för att lämna min andra parentes och svara på din fråga om fackets vara eller inte vara: Håller med dig, att facken måste utvecklas i takt med omvärldens förändringar, men det innebär inte att de ska ta fokus från deras egentliga uppgift, att föra arbetstagarnas talan då det uppstår konflikter. Det uppstår trots allt inte mindre konflikter idag än på 30-talet. Har som sagt själv haft nytta av facket någon enstaka gång.

(3) Har för mig att EU ville lagstifta avtalen, så att de inte blev avtal mer, utan en lag. Däremot tyckte Sverige att det fungerade bättre om staten inte lade sig i det, så att det skulle fortsätta vara avtal. Eller så var det en lag om lägstalön. Kan ha fel som sagt, men har för mig jag läst det någonstans. Ett avtal mellan många inblandade har bara reell nytta ifall alla följer dem och i avtalet står inskrivet bland annat en lägstalön. Att ha högre löner än avtalet säger finns det inget hinder för. Om man då väljer att inte följa avtalet om alla andra gör det, då kan man få konkurrensfördelar genom att ha ännu lägre löner än avtalet. Det i sin tur innebär att alla skulle lämna avtalet för att konkurrera på lika villkor. På grund av det strider ju facket med näbbar och klor för avtalet, som trots allt gynnar arbetstagarna då det följs, vilket är fackets primära uppgift. Ett företag som inte överlever, bara för att de följer avtalet, har tydligen inget berättigande på en marknad eftersom andra företag klarar sig trots de följer avtalet.

Strejker är fackets vapen, medan företagens vapen heter blockad.

Men visst, jag håller med, att det är många gånger man läst om att facket gjort helt tokiga saker. Samtidigt har man ju inte hela bakgrunden så det är ju svårt att veta bakomliggande orsaker.
 
(1) Organisationskulturen i Danmark är ganska annorlunda gentemot Sverige.

(2) Har för mig att EU ville lagstifta avtalen, så att de inte blev avtal mer, utan en lag. Däremot tyckte Sverige att det fungerade bättre om staten inte lade sig i det, så att det skulle fortsätta vara avtal. Eller så var det en lag om lägstalön.

(3) Ett företag som inte överlever, bara för att de följer avtalet, har tydligen inget berättigande på en marknad eftersom andra företag klarar sig trots de följer avtalet.

(4) Strejker är fackets vapen, medan företagens vapen heter blockad.

(1) Jag ser gärna att Sverige förändrar sig i riktning mot Danmark - rörligare arbetsmarknad stimulerar till jobb/miljöbyte, för att inte tala om att dom tjänar en helsickes massa mer deg i Danmark. "Den svenska modellen" är förlegad, en kvarleva från 30-talet då den behövdes. Världen förändras, facken lever kvar i hedenhös.

(2) Jag har för mig att det gällde att lagstifta om minimilön, vilket Sverige motsatte sig av någon anledning. "Vi vet bäst"-mentaliteten?

(3) Det är inte det som är problemet. Problemet är att företagen TVINGAS på avtalen, med en massa bihang som de inte vill ha (granskningsavgifter t.ex.). Om ett företag och dess anställda redan har ett löneavtal som de är nöjda med och som sammantaget är BÄTTRE än kollektivavtalets minimikrav, varför ska de då tvingas in med hjälp av maffiametoder? Det är inte avtalen som gör att företagen tvingas slå igen eller säljas, det är maffiametoderna som facken använder när de inte vill rätta sig in i ledet som facket bestämt är den rätta (enda) vägen. Facken använder ju sina maffiametoder oavsett om de anställda är med i facket eller ej. Varför anser sig facket veta bättre än den anställde?
Är det rimligt att en företagare ska tvingas i konkurs för att han vägrar skriva på kollektivavtal, när hans anställda är nöjda? När sen facken raljerar och tycker de gjort ett bra jobb, då vill man bara spy.

(4) Blockad är en av fackens viktigaste maffiametod. Företagens vapen heter lockout.
 
Last edited:
(1) Jag ser gärna att Sverige förändrar sig i riktning mot Danmark - rörligare arbetsmarknad stimulerar till jobb/miljöbyte, för att inte tala om att dom tjänar en helsickes massa mer deg i Danmark. "Den svenska modellen" är förlegad, en kvarleva från 30-talet då den behövdes. Världen förändras, facken lever kvar i hedenhös.

(2) Jag har för mig att det gällde att lagstifta om minimilön, vilket Sverige motsatte sig av någon anledning. "Vi vet bäst"-mentaliteten?

(3) Det är inte det som är problemet. Problemet är att företagen TVINGAS på avtalen, med en massa bihang som de inte vill ha (granskningsavgifter t.ex.). Om ett företag och dess anställda redan har ett löneavtal som de är nöjda med och som sammantaget är BÄTTRE än kollektivavtalets minimikrav, varför ska de då tvingas in med hjälp av maffiametoder? Det är inte avtalen som gör att företagen tvingas slå igen eller säljas, det är maffiametoderna som facken använder när de inte vill rätta sig in i ledet som facket bestämt är den rätta (enda) vägen. Facken använder ju sina maffiametoder oavsett om de anställda är med i facket eller ej. Varför anser sig facket veta bättre än den anställde?

(4) Blockad är en av fackens viktigaste maffiametod. Företagens vapen heter lockout.

(1) Arbetsmarknadskulturen är möjligtvis bättre eller sämre i Danmark. Jag själv gillar att jag troligtvis inte kommer bli utsparkad i morgon, på grund av att arbetsgivaren känner för det, eftersom det innebär att jag vågar konsumera och inte behöver lägga pengarna på hög ifall att. Organisationskulturen i Danmark är däremot hierarkisk och mer av nordamerikanskt snitt, där chefen är Gud och de anställda är... Ja, i alla fall inte Gud. :) Bra eller dåligt? Vad vet jag? Kort, eftersom jag strax ska iväg. En tjej från Sverige öppnade ett barnvagnsföretag i USA och använde sig av den svenska modellen, där de anställda kunde prata rätt så fritt med henne, utan att riskera bli sparkade om de hade en annan åsikt. I början var de väldigt misstänksamma, trodde hon skojade med dem och gillrade en fälla för att bli av med dem som var frispråkiga, så de sade inte ett ljud. Men efter ett tag så förstod de att de inte skulle få sparken ifall de inte höll med henne i allt. Företaget gick hur bra som helst och det var många som ville börja där på grund av den öppna företagskulturen, men eftersom ingen slutade var det bara nyanställningar som kom på tal. Sverige är inte så himla dåligt på allt, men inte heller bäst på allt. Vi är lite annorlunda bara. :)

(2) Är lagar bättre än överenskommelser?

(3) Kollektivavtal ger en lägsta tröskel. Om du som arbetsgivare skulle vilja ge högre lön, mer semester, mer bonusar, mer förmåner är det ingen som hindrar dig. Dock så vet alla förutsättningar för det värsta fallet om avtalen finns och arbetstagarna vet vad de har att vänta sig. Likaså arbetsgivarna.

(4) Tack! :huvet Den här dagens största hjärnsläpp för min del. Jag hoppas det var dagens enda. :)
 

En liten parentes: Något som jag tycker är väldigt lustigt vad gäller SN är deras uttalande om VD-löner. När de jämför VD-löner gör de det gentemot länder som har mycket högre sådana jämfört med i Sverige. När de däremot jämför arbetstagarnas löner, då jämför de gärna med låglöneländer och tycker att de svenska arbetstagarna har alltför höga. :)

Jag tycker inte det är särskilt lustigt om man tänker på mer än det filosofiska planet, jag upplever Svenskt Näringsliv, och arbetsgivare i synnerhet, som pragmatiker medan facket känns som visionärer eller filosofer, ofta med inslag av naivitet.
Fakta vad gäller löner är att svenskar är inte beredda att betala för kollektivavtal, där av är t.ex. H&M, IKEA och Ericsson många gånger större företag än Siljan Hemslöjd KB, Stolab och Neonode. Det är egentligen den stora massan av snåla socialdemokrater som tvingar ut jobben ur Sverige, paradoxalt och lite kul. :) Folk vill kort och gott inte betala mycket när man kan betala litet.

Vad gäller VD-löner så är ofts knutna till prestation vilket i alla fall inte de LO-anslutnas löner är generellt sätt. En otroligt duktig och effektiv fabriksarbetare har inte nämnvärt mer betalt än en odugnling, medan en duktig och effektiv företagsledare så klart har mer betalt än sin oduglige, och sannolikt arbetslöse, kollega.

Huruvida svenska VD generellt sätt är så pass bra att de skulle dra direkct om de inte fick ditt och datt i ersättning tåls kanske att diskutera, men då är man inne på filosofi igen eftersom VD-löner inte påverkar samhällsekonomin i stort, eventuellt i positiv riktning, medan kollektivanslutnas löner måste hållas dämpade, detta är moderater och socialdemokrater båda medvetna om, skillnaden är väl främst att moderater insinuerar det medan socialdemokrater förnekar det men likväl tillämpar de synsättet.

ok, sorry. Hade för mig att det var baltiskt kollektivavtal. Ett kollektivavtal var det i alla fall, som inte dög.

Någon frågade om facket nu skulle kräva t.ex. indisk lönenivå när svenskar åker dit och arbetar i svenska företag men det var lite oklart hur de såg på det. :hihi Jag menar, byggbolaget i Vaxholm var inte svenskt och ABB är inte indiskt.
 
Last edited:
Är det en överenskommelse när den ena parten säger att "gör du inte som jag säger ska jag göra livet surt för dig, och se till så att du går i konkurs"?

Det låter som att du pratar om en lag? :va "Kör du inte i rätt hastighet kommer jag göra livet surt för dig och se till att du får betala böter". :D

Jag tycker inte det är särskilt lustigt om man tänker på mer än det filosofiska planet, jag upplever Svenskt Näringsliv, och arbetsgivare i synnerhet, som pragmatiker medan facket känns som visionärer eller filosofer, ofta med inslag av naivitet.
Fakta vad gäller löner är att svenskar är inte beredda att betala för kollektivavtal, där av är t.ex. H&M, IKEA och Ericsson många gånger större företag än Siljan Hemslöjd KB, Stolab och Neonode. Det är egentligen den stora massan av snåla socialdemokrater som tvingar ut jobben ur Sverige, paradoxalt och lite kul. :) Folk vill kort och gott inte betala mycket när man kan betala litet.

Vad gäller VD-löner så är ofts knutna till prestation vilket i alla fall inte de LO-anslutnas löner är generellt sätt. En otroligt duktig och effektiv fabriksarbetare har inte nämnvärt mer betalt än en odugnling, medan en duktig och effektiv företagsledare så klart har mer betalt än sin oduglige, och sannolikt arbetslöse, kollega.

Huruvida svenska VD generellt sätt är så pass bra att de skulle dra direkct om de inte fick ditt och datt i ersättning tåls kanske att diskutera, men då är man inne på filosofi igen eftersom VD-löner inte påverkar samhällsekonomin i stort, eventuellt i positiv riktning, medan kollektivanslutnas löner måste hållas dämpade, detta är moderater och socialdemokrater båda medvetna om, skillnaden är väl främst att moderater insinuerar det medan socialdemokrater förnekar det men likväl tillämpar de synsättet.

Det är ju en välutbredd sanning, att inflationen skulle öka vid alltför höga löneökningar för det stora kollektivet. Att ett fåtal tjänar ofantliga summor påverkar inte på samma sätt. Helt rätt. Det innebär också att allt prat, om att sänka arbetslösheten, är tomt prat. Enligt det synsättet får den inte vara 0%.

Om VD-löner alltid är knutna till prestation låter jag vara osagt. Det finns exempel på VD:ar som inte skött sitt jobb men ändå lämnar företaget med en stor fallskärm. Frågan är, om de skulle öka sin lön med 100%, innebär det att omsättningen skulle öka med 100% för att de utför 100% mer arbete? De ska tjäna mycket, men var går gränsen? Den gränsen finns kanske inte på något annat plan än det moraliska?
 
Last edited:
Det låter som att du pratar om en lag? :va "Kör du inte i rätt hastighet kommer jag göra livet surt för dig och se till att du får betala böter". :D

Det är just så facket agerar med sina "avtal". Det är facken som dikterar villkoren för företagen. Vill företaget inte rätta sig in i ledet så ska det klämmas åt, även om de icke fackanslutna anställda är mer än nöjda.
Någon överenskommelse är det inte tal om, en överenskommelse bygger på att båda parter samverkat för att få till stånd en lösning.
 
Det är just så facket agerar med sina "avtal". Det är facken som dikterar villkoren för företagen. Vill företaget inte rätta sig in i ledet så ska det klämmas åt, även om de icke fackanslutna anställda är mer än nöjda.
Någon överenskommelse är det inte tal om, en överenskommelse bygger på att båda parter samverkat för att få till stånd en lösning.

Nu måste jag sticka, så i svensk mellanmjölksanda säger jag att du har rätt! Och jag har också rätt! :D

Tack för en intressant diskussion, ha en fin dag och så får vi se om topic återgår till att diskutera Palmes fördelar och nackdelar för Sverige. :)
 
Det innebär också att allt prat, om att sänka arbetslösheten, är tomt prat. Enligt det synsättet får den inte vara 0%.

Nja, alltså arbetslösheten bör minska men inte till 0%.


Om VD-löner alltid är knutna till prestation låter jag vara osagt. Det finns exempel på VD:ar som inte skött sitt jobb men ändå lämnar företaget med en stor fallskärm. Frågan är, om de skulle öka sin lön med 100%, innebär det att omsättningen skulle öka med 100% för att de utför 100% mer arbete? De ska tjäna mycket, men var går gränsen? Den gränsen finns kanske inte på något annat plan än det moraliska?

Det är ju sådana små summor i sammanhangen, det är det som inte riktigt går hem. Om en VD lyfter resultatet med 100M till ägarna och får 20M i bonus så är det ju fortfarande bättre än att ha en VD som bara gjorde 79M resultatförbättring men jobbade ideellt.
Så ja, det är en moralisk/filosofisk diskussion tycker jag. Det bottnar i avundsjuka och det finns inga objektiva och underbyggda skäl till att ett fåtal personer inte skulle kunna tjäna hur mycket som helst.

Om man har gjort ett dåligt jobb, vad det nu innebär, skall man kanske inte ha bonus. Det beror väl i och för sig på vad de lovat styrelsen och vad de levererat, det är ju inte alltid VD's förtjänst och/eller fel när företagets resultat går i endera riktning.
 
Diskussionen om facken har vi haft tusen ggr förr. Nu tycker jag vi återgår till ämnet, och jag inleder återgången med en text av Valmers favoritskald, Björn Afzelius.:D

Pappa, hur var det förr?
Berätta hur allt var förr.
Det säjs ingenting, det skrivs ingenting;
Hur var det egentligen förr?
Då hade vi ett respekterad namn.
Då var jag stolt över mitt fosterland.
Man kände till oss vida omkring;
Snart vet man ingenting.
När Sverige talade så lyssna man,
för alla visste att det vi sa var sant.
Att säja ifrån var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Då var vi tredje världens store vän,
en ständig förkämpe för friheten.
Vi sände pengar vida omkring;
Snart ger vi ingenting.
Det vackra ordet solidaritet
fick då en innebörd som var konkret.
Att hjälpa till var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Då krävde folket av ministrarna
att hålla löftena til väljarna.
Att värna ordet demokrati;
Snart värnas ingenting.
Den gången såg man som en självklarhet
att ansvar förutsätter ärlighet.
Att hålla ord var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Den gången drog sej inte medierna
för att ta upp dom stora frågorna.
Dom ville vara ett med sin tid;
Snart vill dom ingenting.
Den gången tilläts journalisterna
gå ut och engagera männskorna.
En hög nivå var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Då blev man uppmanad att tänka stort,
och att förstå att allting hör ihop.
Att se att världen är som en ring;
Snart ser man ingenting.
Den gången eldades miljonerna
till att förverkliga visionerna.
Att ha en dröm var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Den nya tiden kom en kylig natt.
Ingen har nånsin sett en natt så svart.
En natt som alla människor minns;
Sen minns dom ingenting.
Så låt mej säja till dej, lilla vän:
En kula drev oss in i tystnaden.
Med det var aldrig filosofin
på mäster Olofs tid.
 
Du läser inte så mycket nyheter eller?

Hur var det nu med den där salladsbaren i Göteborg där facken drog fram sina bästa maffiametoder? Eller de baltiska byggarbetarna som hade kollektivavtal, men se nej det dög inte, det ska vara SVENSKA kollektivavtal? Hur var det med byggföretagaren i Linköping som kursade pga byggnads felaktiga blockad?

Facken är maktfullkomliga. En följd av deras maktutövning är att de förstör Sverige.

Min ursprungliga fråga var VARFÖR skulle svenska fackföreningar vilja göra
allt för att förstöra Sverige.

Om jag har tid och ork någon gång kanske jag skriver ett trots allt ganska
långt inlägg om det lilla jag vet om svensk arbetsmarknad, svenska modeller
samförståndsanda, konflikträtt, lagstiftning vs avtal osv. Men det kanske
täcks av andra inlägg här.

Just nu kostar jag bara på mig att påstå att som fackföreningsmedlem och
bekant till människor som är mer aktiva inom facket så har vi aldrig haft som
målsättning att göra allt för att förstöra för Sverige. Om det är fackens
målsättning så arbetar facken så vansinnigt ineffektivt att det knappast kan
vara något att bekymra sig för.

Det jag tror facken inriktar sig på är att skapa rimliga och rättvisa villkor för
alla anställda.

Jag har mest erfarenhet av större företag och där tror jag att facket ofta kan
vara till större nytta för företaget än vad många inser. Facket har i högsta
grad ett stort intresse av att företaget ska vara välmående. En väl
fungerande fackförening har inte sällan en bättre inblick i företagets
verksamhet än företagsledningen har via sin chefshierarki. Det är inte alltid
sanningen företagsledningen får höra från sina chefer och trots sin position
är det inte alltid alla chefer som alltid bara har företagets bästa för ögonen.
Jag tror fackföreningar är bra för Sverige och för svenska företag.
 
Back
Top