Optimalt väder för en motor?

Varför är det bättre med högre luftfuktighet? Jag trodde att vattenångan minskade andelen syre, d.v.s. att trycket är summan av alla gasers partialtryck?

Utan att räkna så tror jag inte syreandelen påverkas nämnvärt eftersom volymen vatten även vid 100% fuktighet i 35 graders hetta är ganska försumbar?

Hänger nog mest ihop med termiska effekter i motorn. Vatten kyler under under kompressionstakten vilket minkar kompressionsarbete, temperaturen blir lägre vilket sänker de termiska förlusterna. Är lite osäker för det är ju inte helt jämförbart med vatteninsprutning eftersom det mesta av vattnet ju redan är förångat.
Fuktig luft kyler ju även motorn bättre utvändigt.
Finns det vatten att förånga så kommer detta kyla insugsluften i cylindern som vill värmas av cylinderväggarna. Vilket ju påverkar hur stor luftmassa som får plats i cylindern.

Missade säkert en hel del nu men det var i alla fall några aspekter men jag tror att det är den första punkten som har störst påverkan effektmässigt. Och vatten har eg ganska liten betydelse på alla motorer utom överladdade utan laddluftkylare och det blir även med bra mätutrustning rent svårt att mäta någon skillnad på en sugmotor eller en överladdad motor med laddluftkylare.
 
Tror alla här minns när man körde iväg på dagen med mopeden och sen körde hem på natten i 5-10 minusgrader och hur man lätt la till 10km/h på mätaren... The good old days :fyllisar
 
Extremt högtryck JAS kan/kunde inte starta 1050mbar
Extremt lågtryck Gudrun 960mbar
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/gudrun-januaristormen-2005-1.5300
Normaltryck 1013mbar
Enligt SMHI mellan 950mbar (=hPascal) och 1050mbar.
sidan 4
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6387!nyaste_havsvattenstånd.pdf

1050/960 = 9.4 % är ju ganska mycket faktiskt om nu någon vågar sig på toppfartstester vid stormar som Gudrun.

Om man tänker sig speedweek i Orsa så kan väl tempen där vara neråt -30 grader på vintern och kanske uppåt +30 på sommaren.

(273+30)/(273-30) = 25 %

Men om vi håller oss till Solna så kanske

(273+30)/(273-20) = 20 %
 
Utan att räkna så tror jag inte syreandelen påverkas nämnvärt eftersom volymen vatten även vid 100% fuktighet i 35 graders hetta är ganska försumbar?

Hänger nog mest ihop med termiska effekter i motorn. Vatten kyler under under kompressionstakten vilket minkar kompressionsarbete, temperaturen blir lägre vilket sänker de termiska förlusterna. Är lite osäker för det är ju inte helt jämförbart med vatteninsprutning eftersom det mesta av vattnet ju redan är förångat.
Fuktig luft kyler ju även motorn bättre utvändigt.
Finns det vatten att förånga så kommer detta kyla insugsluften i cylindern som vill värmas av cylinderväggarna. Vilket ju påverkar hur stor luftmassa som får plats i cylindern.

Missade säkert en hel del nu men det var i alla fall några aspekter men jag tror att det är den första punkten som har störst påverkan effektmässigt. Och vatten har eg ganska liten betydelse på alla motorer utom överladdade utan laddluftkylare och det blir även med bra mätutrustning rent svårt att mäta någon skillnad på en sugmotor eller en överladdad motor med laddluftkylare.

Jo jag håller med om att vatten som sprutas in och förångas medför en tempsänkning (densitetshöjning) som överskrider effekten av den plats vattenångan sedan tar (gäller nog mest vid överladdning) . Däremot, om motorn suger in redan förångat vatten så kommer man att få effektbortfall pga mindre mängd syre. Jag hittade en liten länk om detta och som jag gillade http://wahiduddin.net/calc/calc_hp_dp.htm. Jag håller ju på en del med gasturbiner på jobbet och bland stationära maskiner (och även i sällsynta fall flygande gasturbiner) så är det ett beprövat "trick" att höja effekten med vatteninsprutning. Detta kyler då så att man kan elda mer men ändå hålla sig till maximalt tillåten turbininloppstemp + att värmecapacitiviteten på gasen höjs innan den når turbinen + att kompressionsarbetet minskar i de fall då insprutningen sker någonstans i kompressionsprocessen. I många fall sprutas vattnet in efter kompressorn och då får man ingen nytta av minskat kompressorarbete. Dock skall man komma ihåg att normala gasturbiner går med stora luftöverskott.
 
Vad jag har märkt på enbart ren känsla är att när luften är hög och sval, dvs mer syrerik så går också en förbränningsmotor som t ex bensinare klart bättre. :crash
Nja, det där beror lite på motorn. Jag har kört en hoj som gick som bäst om det var +20 eller varmare. Var det kallare så hade den ett lite eget humör och kunde gå som en påse nötter. Men där var det nog bestyckningen som spökade.
 
Bra tråd!
Det skulle vara väldigt intressant om någon bromsbänk-ägare, t.ex. Kamikase Kid, ville ge ett utlåtande.
Jag ställde en liknande fråga i den här tråden, men det blev mest en massa tyckande.

http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?243809-Syrerik-vs-syrefattig-luft&highlight=

Vad är det egentligen du vill veta? När man kör i bänk så spelar vädret en viss roll det vet alla som lagt några timmar i en bänk. Men där finns en uppsjö av faktorer som avgör hur mycket temp/lufttryck påverkar därför är det inte lätt att svara i allmänna termer.

Sprut eller förgasare?

Bestyckning/mappning väl inställt för aktuella förhållanden?

Begränsade av spikning eller ej?

Adaptiv tändning eller ej?

Korrigera för uppvärmning av bränslet eller ej?

Antingen får man håla resonemanget helt teoretiskt eller så får man ställa upp ett komplett scenario.
 
Exempel: Om man har förhållanden med låg densitet på luften gör detta exempelvis 2% lägre teoretisk effekt. Men när det är +30 så räcker inte din kylare riktigt till utan motorn går varmare än optimalt för effekten. Dessutom så blir soppan varm och förstör mappningen som inte är korrekt korrigerad för värmen osv osv.
 
Vad är det egentligen du vill veta? När man kör i bänk så spelar vädret en viss roll det vet alla som lagt några timmar i en bänk. Men där finns en uppsjö av faktorer som avgör hur mycket temp/lufttryck påverkar därför är det inte lätt att svara i allmänna termer.

Sprut eller förgasare?

Bestyckning/mappning väl inställt för aktuella förhållanden?

Begränsade av spikning eller ej?

Adaptiv tändning eller ej?

Korrigera för uppvärmning av bränslet eller ej?

Antingen får man håla resonemanget helt teoretiskt eller så får man ställa upp ett komplett scenario.

I den tråden jag länkade till ville jag nog bara ha reda på om skillnaden mellan 12 grader sval, fuktig morgonluft (med många syremolekyler/volymenhet) gav så mycket högre effekt än 25 grader varm eftermiddagsluft. Alltså om man verkligen känner det i gashandtaget.

Min uppfattning är ju att det ska vara rätt stor skillnad för att det verkligen ska kännas. Ett par % hit eller dit är nog bara mätbart, inte kännbart. Uppåt 5-10% är min gissning att det krävs.

Hojen det rörde var en orginal förgasar-R6.
 
Förmodad inbillning antar jag; men jag tycker hojen går som en moped när qvicksilvrer visar +25 eller högre.

Vätskekyld v-twin med fungerande fläkt, jag måste inbilla mig eller?
 
Förmodad inbillning antar jag; men jag tycker hojen går som en moped när qvicksilvrer visar +25 eller högre.

Vätskekyld v-twin med fungerande fläkt, jag måste inbilla mig eller?

Om den går på gränsen till fett i normala fall, så kan den bli lite bluddrig när det är varmt ute.
Be en kompis kolla om den ryker svart när du kör.
 
När man räknar prestanda för flygplan räknar man på tryckhöjd, som en funktion av lufttryck och temperatur. Det gör en jäkla skillnad. Naturligtvis mer där eftersom det även påverkar hur effektiva vingarna är, men även stigförmågan (=effektuttaget) påverkas markant.

Jag var ute och flaxade omkring när det var det extrema högtrycket, tror det var 1030 hPa och -15. Tryckhöjden var -5000 fot, d v s motsvarande 5000 fot under havsytan. Bortsett från att det inte riktigt gick att magra (d v s berika) blandningen för de förhållandena så blev det minsann drag i galoscherna på den trötta gamla sparken så nog märks det.

Hur mycket skall jag inte uttala mig om nu på resande fot utan böcker att slå i, men det ger väl trådstartaren lite mer att googla på om inte annat.
 
Det är välan så att veyron har 4 turboaggregat som ser till att fylla upp förbränningsrummet med "nog" syre även om luften är tunnare så att säga. Så allt är ju beroende på många faktorer, även motorkonstruktion spelar roll så klart. Regeln om att ju kallare och fuktigare är ju generell :tummenupp

Visst är det så, men även en överladdad motor har ju bättre förutsättningar med fuktig och kall luft, så det är väl snarare formen på bilen som avgör vid vilken fart man börjar vinna på att ha tunn varm luft.
 
Nån som har experimenterat med att injektera vattendimma?
Såg en dokumentär som hette Gashole, där var deten snubbe på 50talet som fick en bil att gå på 0,1l/mil med tillförd ånga.. enligt legenden mördad av oljebolag när han sökte patent.
Inte för att jag tror en motor skulle må nåt bra av att bli matad med vatten, men nån som provat?
 
Inte för att jag tror en motor skulle må nåt bra av att bli matad med vatten, men nån som provat?

Det är inte en särskilt ovanlig lösning. Redan under andra världskriget hade tyskarna vatteninsprut till deras flygmotorer (MW50). Används också inom dragracing och liknande.

Fast de motorer som använder det som jag sett är alla överladdade. Antar att effekten inte är lika bra på sugmotorer.
 
Nyheter
En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP hyllar Rainey

För att fira den trefaldige...

Vi provkör Indian Sport Chief RT

I Allt om MC nummer 8 som k...

Ducati 996 SPS – fabriksny 99:a – såld för rekordsumma

När en hojfirma i Tombolo i...

Äldre än en gentleman

Vi har fotograferat en 100 ...

MV Agusta återgår till 100% eget ägande

MV Agusta Motor S.p.A. till...

MV Agusta åter självständigt

MV Agusta Motor S.p.A. till...

Kurviger – Appen som hittar vägarna du inte visste att du ville köra

Att köra motorcykel handlar...

Richa blickar framåt mot 70 år i branschen

Bike var på plats på Richa ...

Back
Top