Kawasaki/Nils
Gammal nybörjare
Kapitel 132
Boken on den envise novisen och hans Kawasaki 650 SR från stenåldern.
Det hela började för mer ett år sedan. Annons i Blocket, skambud, lyckan att få hämta den första egna ”hojen”. Diverse motgångar under den undersökande (ca 10 månader) fasen, se tidigare inlägg av Kawasaki/Nils.
Årets vår anländer sent om sider och den första stapplade (??) körningen äger rum utan andra intermetso än fart ränder i kallingarna..
Nå väl, cykeln går ju…. motorn låter som en hel kastanjett orkester men den rullar. Ännu ler ”bra” frågor på SH. Och mycket bra svar. (STORT TACK!)
Så isär med motor, inköp av nytt (begagnat) cylinderblock. Behöll mina gamla kolvar eftersom dom bara gått 1700 mil.
Ut på en onsdags tur med Ucklums gänget. Nya fina stället på, cykeln ren och fin och nytankad. Jag ska erkänna att nerverna var något spända men jag skyller det på den halvtimmes väntan och på den hetta som infann sig i mina underkläder.
När vi lämnar parkeringsplatsen, efter allt goddagande (jag som tredje man) hör jag hur flera testar sina tutor så jag gör det samma. Knäppa idéer en del har, varför testa just nu???? Tut sa båten...
Vid första rökpausen efter ca 5 mil kommer en gentleman fram och ber om ursäkt för att han kört om mig. Visserligen ”får” vi inte göra det men OK, mig störde det inte.
Men resten av meningen kunde han ha behållit för sig själv.
”Har Kawasaki tillverkat tvåtaktsmotorer?”.
Jävla typ…. Det vet han väl att dom inte har….
”Jag kunde inte ligga kvar bakom dig för du luktar så…..”.
Jag som har så fin farsdag present under armarna och inte har jag några ”fartränder” heller vad jag vet. Märklig typ....
Helt plötsligt har min mc blivit föremål för allmän dyrkan.
Runt cykeln ligger det fem vuxna karlar på knä och alla har olika teorier om vad det är för fel.
Så det var bara att smyga iväg hem utan sällskap.
I backspegeln inser jag att det inte hänger en SAAB 96 efter mig även om Lytzen dimman indikerar annat.
Isär med motorn igen.
För fjärde gången denna sommar och så här såg det ut:
se nedan eftersom jag inte fattar hur jag ska få in bilderna här....
Efter tio dagar i garaget har följande hänt:
- slipat in ventilerna med "fin" pastan så att det blev fina, rena ytor på båda sidorna. Verkligen blankt. Riktigt stolt om jag får säga det själv.
- Kontrollerat att kolvringarna inte ligger i linje.
- Bytt ut dom små märkliga vetilstångpackningarna. De är verkligen små ”underverk” dom små sakerna. Undrar vem som sitter och petar på spiralerna?
- Nya packningar
- Momentdrag av alla muttrar
- Mätt in ventilspelet. Jag ogillar starkt dom små J***la shimsen. Sicket skruvade för så lite.
- Kompprovat.
- Tättestat med bensin.
Under inkörningen igår kunde jag inte låta bli att garva.
Undrar vad bilisterna som hamnade bakom mig tänkte.
I med trean, från 3000 varv upp till 6 – 7000 varv för att sedan motorbromsa.
Detta gjorde jag säkert tio gånger och varje gång försvann jag i ett rökmoln för att sedan återuppstå i ett annat.
Nu står hon snällt i garaget igen och undrar om jag överhuvudtaget ens kommer att titta på henne.
Och det undrar jag med. Om jag nu inte kan får hjälp av er alla.
Varför denna tunna men myckna blårök?
Boken on den envise novisen och hans Kawasaki 650 SR från stenåldern.
Det hela började för mer ett år sedan. Annons i Blocket, skambud, lyckan att få hämta den första egna ”hojen”. Diverse motgångar under den undersökande (ca 10 månader) fasen, se tidigare inlägg av Kawasaki/Nils.
Årets vår anländer sent om sider och den första stapplade (??) körningen äger rum utan andra intermetso än fart ränder i kallingarna..
Nå väl, cykeln går ju…. motorn låter som en hel kastanjett orkester men den rullar. Ännu ler ”bra” frågor på SH. Och mycket bra svar. (STORT TACK!)
Så isär med motor, inköp av nytt (begagnat) cylinderblock. Behöll mina gamla kolvar eftersom dom bara gått 1700 mil.
Ut på en onsdags tur med Ucklums gänget. Nya fina stället på, cykeln ren och fin och nytankad. Jag ska erkänna att nerverna var något spända men jag skyller det på den halvtimmes väntan och på den hetta som infann sig i mina underkläder.
När vi lämnar parkeringsplatsen, efter allt goddagande (jag som tredje man) hör jag hur flera testar sina tutor så jag gör det samma. Knäppa idéer en del har, varför testa just nu???? Tut sa båten...
Vid första rökpausen efter ca 5 mil kommer en gentleman fram och ber om ursäkt för att han kört om mig. Visserligen ”får” vi inte göra det men OK, mig störde det inte.
Men resten av meningen kunde han ha behållit för sig själv.
”Har Kawasaki tillverkat tvåtaktsmotorer?”.
Jävla typ…. Det vet han väl att dom inte har….
”Jag kunde inte ligga kvar bakom dig för du luktar så…..”.
Jag som har så fin farsdag present under armarna och inte har jag några ”fartränder” heller vad jag vet. Märklig typ....
Helt plötsligt har min mc blivit föremål för allmän dyrkan.
Runt cykeln ligger det fem vuxna karlar på knä och alla har olika teorier om vad det är för fel.
Så det var bara att smyga iväg hem utan sällskap.
I backspegeln inser jag att det inte hänger en SAAB 96 efter mig även om Lytzen dimman indikerar annat.
Isär med motorn igen.
För fjärde gången denna sommar och så här såg det ut:
se nedan eftersom jag inte fattar hur jag ska få in bilderna här....
Efter tio dagar i garaget har följande hänt:
- slipat in ventilerna med "fin" pastan så att det blev fina, rena ytor på båda sidorna. Verkligen blankt. Riktigt stolt om jag får säga det själv.
- Kontrollerat att kolvringarna inte ligger i linje.
- Bytt ut dom små märkliga vetilstångpackningarna. De är verkligen små ”underverk” dom små sakerna. Undrar vem som sitter och petar på spiralerna?
- Nya packningar
- Momentdrag av alla muttrar
- Mätt in ventilspelet. Jag ogillar starkt dom små J***la shimsen. Sicket skruvade för så lite.
- Kompprovat.
- Tättestat med bensin.
Under inkörningen igår kunde jag inte låta bli att garva.
Undrar vad bilisterna som hamnade bakom mig tänkte.
I med trean, från 3000 varv upp till 6 – 7000 varv för att sedan motorbromsa.
Detta gjorde jag säkert tio gånger och varje gång försvann jag i ett rökmoln för att sedan återuppstå i ett annat.
Nu står hon snällt i garaget igen och undrar om jag överhuvudtaget ens kommer att titta på henne.
Och det undrar jag med. Om jag nu inte kan får hjälp av er alla.
Varför denna tunna men myckna blårök?
