MOTOGP hojarna 07 pics!

Gustav O skrev:
2405238 ALDRIG! :mad: ;)

För övrigt så har Motoczysz ram i kolfiber, byggd av BST som gör fälgar i kolfiber.

helt riktigt, och om ni då tycker att jag motsäger mitt förra inlägg så betänkt att Czysz löser sitt flex på annat sätt.
ram som inte når svingen, som är i alu, och gaffel med "styrt" flex.
 
wdac skrev:
2405306 ...Arton Senna dog av en fibernål i skallen när han smällde med väggen i början på 90talet.
Han dog väl snarare av att han fick sitt eget hjul i skallen. Att säga att dödsorsaken var en fibernål är väl som att säga att han dog av näsblod (vilket han säkerligen hade också).
 
Neutral skrev:
2408688 Han dog väl snarare av att han fick sitt eget hjul i skallen. Att säga att dödsorsaken var en fibernål är väl som att säga att han dog av näsblod (vilket han säkerligen hade också).


http://www.ayrton-senna.com/s-files/picsf03.html

Där står lite info angående mysteriet med de piercade visiret/hjälmen.
Tror inte Sennas dödsorsak är klarlagd och kommer nog aldrig bli heller :(


Sorry för off-topic
 
elwe skrev:
2404889 Kolfiber har utmärkta dragegenskaper men tål inte tryck.
Därför måste dessa armeras med t ex aramidfibrer (Kevlar) för att inte smälla av vid kompression.
Sedan är det inte så trivialt att foga ihop delar i kolfiber. Skarvarna blir alltid den svagaste länken, speciellt om man viktoptimerar konstruktionen.

Detaljer som huvudsakligen byggs som skal är dock perfekta att göra i kolfiber.

Det jag lärde mig på den väldigt korta kolfiberkurs som jag gick på i Risösforskningscenter var att fibern har cirka 60% av styvheten i tryck jämfört med i drag (om man håller sig inom 5 graders vinkel från fiberriktningen, dvs späningen är nästan parrallell med fiberriktningen). Så att kalla det dåliga dragegenskaper beror ju på vad man menar, belastar man kolfiber i en annan riktning än fiberriktningen så ter sig materialet allmänt dåligt (oavsett spänningsriktning)(det är ju inget isotropt material). Det är väl där skon klämmer, man måste känna spänningsriktningarna (dyrt och jobbigt att räkna fram) för alla lastfall och de skall helst sammafalla för att man skall kunna få ut de bästa egenskaperna hos kolfibern.
 
bean305 skrev:
2408773 Det jag lärde mig på den väldigt korta kolfiberkurs som jag gick på i Risösforskningscenter var att fibern har cirka 60% av styvheten i tryck jämfört med i drag (om man håller sig inom 5 graders vinkel från fiberriktningen, dvs späningen är nästan parrallell med fiberriktningen). Så att kalla det dåliga dragegenskaper beror ju på vad man menar, belastar man kolfiber i en annan riktning än fiberriktningen så ter sig materialet allmänt dåligt (oavsett spänningsriktning)(det är ju inget isotropt material). Det är väl där skon klämmer, man måste känna spänningsriktningarna (dyrt och jobbigt att räkna fram) för alla lastfall och de skall helst sammafalla för att man skall kunna få ut de bästa egenskaperna hos kolfibern.

:klappar
 
bean305 skrev:
2408773 Det jag lärde mig på den väldigt korta kolfiberkurs som jag gick på i Risösforskningscenter var att fibern har cirka 60% av styvheten i tryck jämfört med i drag (om man håller sig inom 5 graders vinkel från fiberriktningen, dvs späningen är nästan parrallell med fiberriktningen). Så att kalla det dåliga dragegenskaper beror ju på vad man menar, belastar man kolfiber i en annan riktning än fiberriktningen så ter sig materialet allmänt dåligt (oavsett spänningsriktning)(det är ju inget isotropt material). Det är väl där skon klämmer, man måste känna spänningsriktningarna (dyrt och jobbigt att räkna fram) för alla lastfall och de skall helst sammafalla för att man skall kunna få ut de bästa egenskaperna hos kolfibern.
Alldeles riktigt. Det är synnerligen anisotropt och det var TRYCKegenskaperna som inte är bra.
Se det så här. Stål har E ca 2.1*10^5 MPa och en töjningsgräns på ett par promille.
Kolfiber har E ca 1.7*10^5 MPa men pallar en töjningsgräns på 1.5%!
Det innebär att fibern tål enorma dragkrafter.
Men, sedan hänger det på matrismaterialet om man kan få fibern att verka i sin optimala riktning.
Siffran 60% har jag aldrig hört och min erfarenhet säger mig att den i praktiken är betydligt lägre. Att fånga upp ett knippe som ska utsättas för hög tryckkraft inom en steradian på 5° torde vara tämligen svårt om man inte använder stål som matrismaterial.
Visst, tryckegenskaperna för en enskild fiber är teoretiskt ok, men i praktiken är det hopplöst att kunna applicera kraften.
 
Last edited:
stämmer det verkligen att stål har en töjningsgräns på ett par promille bara. jag har fått för mej att kolfiber är det som kan töjas/böjas minst av allt. vet att en del stålsorter kan man böja 90grader o dom återgår till ursprungsform. (intagningsprov för amerikanska knivsmeder bla, måste klara 90grader)

4130 stål (till ramar bla) http://www.matweb.com/search/SpecificMaterial.asp?bassnum=M4130I

http://www.matweb.com/search/search.asp skriv carbon fiber o kolla runt lite , finns för övrigt info om dom flesta material där. jävligt användbar sida, obs man får bara kolla upp ett visst antal material per dag

dessuton så spricker sällan alu o stål rakt av som kolfiber gör
 
elwe skrev:
2409220 Alldeles riktigt. Det är synnerligen anisotropt och det var TRYCKegenskaperna som inte är bra.
Se det så här. Stål har E ca 2.1*10^5 MPa och en töjningsgräns på ett par promille.
Kolfiber har E ca 1.7*10^5 MPa men pallar en töjningsgräns på 1.5%!
Det innebär att fibern tål enorma dragkrafter.
Men, sedan hänger det på matrismaterialet om man kan få fibern att verka i sin optimala riktning.
Siffran 60% har jag aldrig hört och min erfarenhet säger mig att den i praktiken är betydligt lägre. Att fånga upp ett knippe som ska utsättas för hög tryckkraft inom en steradian på 5° torde vara tämligen svårt om man inte använder stål som matrismaterial.
Visst, tryckegenskaperna för en enskild fiber är teoretiskt ok, men i praktiken är det hopplöst att kunna applicera kraften.

Ett stål som bara klarar ett par promilles töjning ser jag som ett mycket sprött stål. Normalt sätt så definieras ju sträckgränsen till 0,2% töjning plastiskt och då har de flesta stålen bara avverkat en liten del av dess duktilitet.

Kompressionsstyrkan i kolfiber kan ses i tillexempelvis en vingbalk där fibern är lagd i längdsriktningen, där den ena sidan av balken utsätts för drag och den andra för tryckspänningar och kompressionssidan visar en deflektion motsvarande att styvheten i tryck är 60% jmfr med drag, så visst går det att ta upp kompression i fiberriktningen med epoxy som matris. Vingbalken är ett klockrent exempel på en perfekt applikation för kolfiber i praktiken, där det går att belasta fibern både teoretiskt och praktiskt i fiberriktningen(tryck resp drag). Eller i A-armarna på en bilhjulupphängning där det går att få belastningen ganska nära den axiella riktningen på rören i A-armarna.

Att använda stål som matrismaterial för fibrer är inget jag har hört talas om :confused: .
 
bean305 skrev:
2409297 Ett stål som bara klarar ett par promilles töjning ser jag som ett mycket sprött stål. Normalt sätt så definieras ju sträckgränsen till 0,2% töjning plastiskt och då har de flesta stålen bara avverkat en liten del av dess duktilitet.
Att använda stål som matrismaterial för fibrer är inget jag har hört talas om :confused: .
Ok, min definition av "töjning" var elasticitetsgränsen. Detta eftersom de flesta mekaniska konstruktioner har tappat sin fullvärdiga funktion när materialet gått in i det plastiska området.
Kolla http://www.sigmasport.co.uk/store/bikes/isaac05/faq.html t ex fråga 6.

Sedan hittar jag inte någon artikel just nu om fiberförstärkt stål, men förr eller senare snubblar jag över den igen. Kan ha sett det i Machine Design :)

Homo. När det gäller att böja stål så är radien och den böjda detaljens tjocklek viktigare än vinkeln man böjer den.
Inte desto mindre så tål vissa stålsorter böjning bättre än andra och det beror på att de har högre sträckgräns.
Ditt knivexempel är intressant, men är det inte så att man smider ut materialet, viker det och väller ihop det, hamrar ut det igen, viker, hamrar, osv. Det ger ju lite odefinierade korngränser som kan göra att knivbladet böjs som flera tunna skikt istället för som ett homogent gitter. Skit samma :)
Dock är det så att material med mycket höga sträckgränser tappar i andra änden, dvs de är inte svetsbara, de kan vara skårsköra, utmattningsgränsen blir låg, kilopriset högt, osv så dessa högpresterande material är svåra/olämpliga att integrera i komplexa konstruktioner mer än som slitytor och liknande.

Snart kommer nanotekniken och frälser oss alla från allt :)
Läs t ex om mattan på sid 47 http://cordis.europa.eu/documents/documentlibrary/ADS0004603SV.pdf
 
Gillar Yaman. Det ser ut som de snott ramen av en oljegixxer från -92:tummenupp
 
elwe skrev:
2410591 Intressant!
ja, kommersiell site, visst
men slår ju nästan ut kol, aramid ( zylon också) och nomex på en gång..
 
Last edited:
Nyheter
Mälaren Runt #40 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti kör...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP

För att fira den trefaldige...

Dragracing-EM på Tierp Arena 7-10 augusti

Den 7–10 augusti 2025 förva...

Tierp Arena värd för EM i Dragracing

Den 7–10 augusti 2025 förva...

120 unga motocrosstalanger från hela världen möts i Uddevalla

Screenshot Den 16–17 aug...

En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP hyllar Rainey

För att fira den trefaldige...

Vi provkör Indian Sport Chief RT

I Allt om MC nummer 8 som k...

Ducati 996 SPS – fabriksny 99:a – såld för rekordsumma

När en hojfirma i Tombolo i...

Back
Top