Min tur i biktstolen.
Har inte så många egentliga hemligheter, mer att man sträcker på sanningen lite för att (övertala sig själv?) / imponera lite på andra..
- när jag kör är det bra lutning i kurvorna och snart gnistrande knäskrap, när jag i verkligheten bara skrapar trisslotter...
- att jag höll på ge en taxichaufför ett trasigt näsben då han klippte dubbel heldragen vid Kungsgatan, Sthlm. jag skrek på honom, uppehöll trafiken i 10 minuter, lugnade ner mig, sparkade in hans förardörr och åkte därifrån.
- hastigheten - toppat 255 / 260, men berättade aldrig att jag kastade kalsongerna efteråt.
- sagt att jag aldrig kört och tränat själv, både konbana och buskörning utan den rosa i stan och ätit otaliga glassar och en 7-siffrig summa koppar kaffe..
- att man sagt till mor&far att 70 gäller på 70-väg och att jag anser att dessa "bakhjulsåkande tokstållar" är förenat med livsfara, när jag själv gråter mig själv till sömns om nätterna för jag inte kan slanga än....
- aldrig berättat att jag åkt förbi en poliskontroll med 2 polisradiobilar och 2 MC-poliser utan körkort i mitt närområde.. tack och lov va alla upptagna med bilister så jag smög lugnt förbi... även dom kalsongerna fick jag kasta...
Följande är inte nån hemlighet men kan bidra med lite skön fredags-läsning!
När jag berättade för mamma och pappa att jag tänkte börja ta hojkort så sa pappa att han tyckte de va tufft men att jag skulle vara försiktig.. han har hojkort sen länge och kört själv så han va mer förstående.
mamma sa bara: "men då tar du det lugnt och så kör med skallen ungjävel och hytte med näven i luften.."
Jag: "men hur ska jag kunna växla och se var jag åker om jag kör med huvudet?" skojjade jag och log.
Hon log inte tillbaka..
När jag rapade upp för tjejen att jag ska köpa en hoj fick jag: "Du är ju dum i huvudet" - det tackade jag för och log och hon menade nog bara väl.
Nu såhär i efterhand är man dum i huvudet om jag kör utan henne, hon fick väl mersmak för fart efter vi åkt in till stan i solskenet alla dom 4 dagarna under hela 2012 de va sol...
Jag berättade aldrig om uppkörningen, utan åkte direkt till mor och far efter uppkörningen och sa att jag va ute och övade lite själv inför min uppkörning utan min handledare (min kusin) varpå mamma höll på börja slåss på parkeringen!

sen släppte jag bomben och sa att jag faktiskt FICK köra och öva själv för jag grejade uppkörningen, och likt många tidigare kloka talare och deras mödrar, kläckte hon ut ett "Grattis gubben" men hon påtalade även igen att hon inte gillade det.
Farsan kom ut direkt och tog ett varv runt kvarteret iklädd i mjukisar, oknutna gubbskor och ingen hjälm.
Fler hemligheter kommer jag nog lägga till alltsom åren går..
ber om ursäkt för tokigt lång post!
Må bäst - snart får vi sadla våra 110hk igen!
