Jag har nu läst igenom alla inlägg på denna mycket intressanta tråd.
Personligen började jag övningsköra som 16-åring och har kört ca 4000-7000 mil/år sedan jag tog körkort samma vecka jag fyllde 18. Har kört i ca 10 år. Utöver detta kan jag med full rätt påstå att jag är minst sagt kompetent tävlingsförare och har lika länge tävlat med bilar. Har nyligen tagit hojkort.
Se mig som ett exempel på hur någon som verkar vara kring den enda godkända åldern för bilister (hehe...SH är strikta med åldersbegränsningar för körkort). Jag är alert, har stor körvana i trafik samt körning "på gränsen" och varit med om det mesta i trafik och på bana. För varje "nära-incident" eller incident som varit mitt eller någon annans fel har jag lärt mig saker som förbättrat min kompetens. Jag har hittills, peppar peppar, inte varit involverad i något allvarligt.
I min erfarenhet:
Snack om STR-körkortsbok. Kanon. Alla borde läsa den någon gång då och då. Var bra att friska upp lite körskolegrejer när jag nu tog hojkort, kul också. Mitt självförtroende i trafiken sjönk avsevärt, även i bil, sedan jag tog hojkort. Dock, man måste improvisera, tänka på att många inte läser skyltar eller kan trafikreglar etc. Jag håller mig till trafikreglerna i största möjliga mån, men det goda omdömet går först.
Ju mer jag befinner mig i trafiken, desto mer konstigt skit är man med om. Ibland saker som man inte ens hade trott på om man sett på en sci-fi film som när en bil exploderade (jo, det kan tydligen hända i verkligenheten) efter att ha frontat med en före-detta mc-tjej när jag var på Dovreslätten i Norge. I princip varje 50+milsresa jag gör händer något som skulle kunna innebära en stor olycka, oftast händer det inte specifikt mig men saker som man ser i sin omgivning. Tjejen förresten, fick jag veta, hade fått vobbel vid en omkörning och det var det.
Många har sagt det redan, lita inte på någon..precis som vår 17-årige trådskapare säger. Många kör onyktra, trötta, med en telefon i örat, drogpåverkade, hög musik, gjort slut med tjejen/killen, på väg hem från att hälsa på sin bästis sista gången på sjukan etc. Folk är MER oförutsägbara än djur. Man vet aldrig vilka distrationer folk har. Faktum är, och detta vill jag hävda med bestämdhet, att INGEN människa är designad för att kunna hantera all den information hjärnan mottar i trafiken när vi samtidigt kör ett fordon "mot" andra. Det spelar faktiskt ingen roll vilka distrationer eller inte man har när man kör, skiter det sig så skiter det sig. Ju säkrare och bättre bilar blir, ju svårare är det att se ut ur fanskapet och ju fortare och mer oförsiktigt kör folk med sina säkra bilar. Hade t ex en bil från 70-talet där A-stolpen var som en tandpetare, den vill man inte rulla med men bra sikt var det. Moderna bilar har enorma balkar runt om och det ryms fan en hel bil i siktfältet bakom A-stolpen när man kommer fram till en rondell och det står inte i nån STR-bok. Första gången jag insåg detta var det sol och torrt (jag var även i koncentrerat tillstånd utan störmoment) som tur var annars hade jag blivit T-bonad i förardörren och det hade varit mitt fel. Nu vet jag detta och tittar runt polen mellan dörren och framrutan noga innan jag kör in. I slutändan är man bara en summa av sina erfarenheter.
På nästa punkt vill jag att folk ska säga emot mig så allt blir som det ska vara - Jag kör nog fan bättre när jag pratar i mobiltelefon! Automatiskt går min körning in i ett defensivt safe-mode. Jag håller avstånd, hastighetsbegränsningar osv. Detta gäller inte om jag måste navigera i en stad etc men på t ex motorväg. Den absolut största distrationen jag upplever är passagerare i bilen. Då kör jag riktigt dåligt och ofokuserat, till den milda grad att ifall mobiler ska förbjudas i bilen så borde det vara lika olagligt att ha passagerare i bilen eller åtminstonde att prata med dem.
Olyckor. Olyckor kan hända pga dåligt tolkade trafikregler, okunskap, hög hastighet, vild körning, oerfarna förare, för gamla förare etc. Nu kommer det jobbiga som man inte vill acceptera: Shit happens. När oturen/olyckan är framme spelar ålder/erfarenhet/döda vinkeln etc. ingen roll alls. Strax före olyckan gör det givetvis det, men bilar/mc och i princip alla andra fordon är helt enkelt för mycket för en människa (som är designad för en toppfart på 30 km/h till fots) att klara av i kombination med trafik, spöregn, mörker, dimma och framför allt en massa andra individer.
Summa? Vill man minska risken för olyckor, kör försiktigt inte fortare än att du alltid kan stanna för vad som helst (jobbigt men sant). Vill helt ta bort risken för olyckor så är det bara att parkera...
Man bör känna till att man inte kan rå för vad andra gör och därmed har man heller inte kontroll i trafiken eftersom man enbart kan kontrollera sina egna handlingar (och det på en bra dag). Vi är alla alltid bara ett ögonblick från en katastrof. Sök på mc-olyckor (i olika former) på youtube så får man lite skrämmande praktiska exempel alt. läs igenom minneslunden på SH. Själv är jag lite orolig att motorn på gamla fizzern ska skära. Då räcker den med 50 km/h i en sväng på 70 km/h-väg för en resa in i ett träd, eller varför inte klassikern olja/diesel/annan vätska på vägbanan i en kurva....rakt av vägen, sikta på nått mjukt.
Min far och mor var inblandad i en absurd trafikolycka för ett år sedan. Min far körde bilen. En kanonförare (betydligt säkrare än mig) som kör klokt och med marginaler utan att vara "gubbe". Med all hans erfarenhet kunde han inte undvika olyckan. Min mor omkom, han klarade sig precis som de övriga inblandade. Ibland är man, i brist på en bättre fras, bara herrelösa pjäser på ett schackbräde. Ifall mina föräldrar hade kört en gammal skitbil där hastighetsmätaren visat mer fel hade de inte varit inblandade i olyckan eftersom de inte befunnit sig på samma plats vid samma tid. Hur många gånger har man inte precis missat ett djur som sprungit över vägen "från ingenstans"? Å andra sidan, då hade de kanske hade varit inblandad i en annan olycka som krävt båda deras liv. Så här kan man hålla på att debattera ett bra tag. I slutändan får man linda in sig i bubbelplats och bomull och sätta sig i ett skyddsrum och oroa sig hela livet för att dö eller så får man köra på som vanligt...det har ju fungerat så här långt eller hur?