Laddningsregulatorn överreagerar

[HayabusaMan]

Tänkte på en sak som nämndes i denna tråden och i en annan.
En soppapump jobbar väl inte hårdare ju mer man varvar, den ska ju prestera tillräckligt på låga varvtal/låg last och bränslemängden som går åt styrs helt av bränsletrycksregulatorn som INTE jobbar med ström från elsystemet utan helt mekaniskt?

Däremot jobbar ju spridare efter varvtalet vilket måste påverka strömförsörjningen.

 

[iceice]

Du har såklart provat att byta batteriet?...

Nej, jag har inte sett något som indikerar att det skulle vara dåligt.

 

[iceice]

...Har du mätt vilken spänning du får ut från statorn med regulatorn bortkopplad?...

18/18/18V@Idle
30/30/30V@2.3krpm

 

[Comeback]

Tänkte på en sak som nämndes i denna tråden och i en annan.
En soppapump jobbar väl inte hårdare ju mer man varvar, den ska ju prestera tillräckligt på låga varvtal/låg last och bränslemängden som går åt styrs helt av bränsletrycksregulatorn som INTE jobbar med ström från elsystemet utan helt mekaniskt?

Däremot jobbar ju spridare efter varvtalet vilket måste påverka strömförsörjningen.

Det skulle vara intressant se strömförbrukningen till olika delar i elsystemet. I Servicemanualen GSX1300R står på sida 0A-11 säkringar Main 30A + 15 15 15 10 10 10 10
Servicemanualen GSX1300R står på sida 0C-6 säkringar
Strålkastare Helljus 10A
Strålkastare ½-ljus 10A
Tuta 10A
Tändning 15A
Bränsle 10A
Fläktar 15A (båda fläktarna går på samma säkring)
Main 30A
På denna sidan saknas alltså en 15 A säkring som fanns på sida 0A-11 men trykfelsnissse kan varit framme på sida 0A-11.
För få reda på hur mycket ström som går åt vid olika belastning när man är ute och kör behövs alltså att två "shuntar" med säkring (det är lätt det blir fel vid mätningar, därför säkring i shunten) alternativt en shunt med säkring och så mäter man först spänningen över shunten inkopplad i Tändningssäkringsuttaget och sedan över Bränslesäkringsuttaget.
Bäst är väl att ha en kamera som filmar hastighet, varvtal och Multimetern när man kör.

Enligt en calkulator på internet ska avståndet vara 1462 mm mellan uttagen för Multimeter på en 2,5 mm2 kopplingsledning och det lär väl duga för få en uppfattning om strömförbrukning till Tändsystem och Bränsle.

 

[Comeback]

18/18/18V@Idle
30/30/30V@2.3krpm

Det ser ju rimligt ut om det är så att spänningen är proportionell mot varvtalet så är Idle ca 1400 RPM och vid 4000RPM ca 52 Volt och vid 12000 RPM ca 156 Volt.
Verkar rimligt för en Triumph Daytona 650.
Klarar den isolationstest (ej brända statorlindningar) dvs mer än 100 kOhm gärna mer än 1 MOhm mellan L1 och Minus på batteriet. Så är det som på min SV650S, det behövs ny Regulator-Likriktare.

 

[iceice]

...Klarar den isolationstest (ej brända statorlindningar) dvs mer än 100 kOhm gärna mer än 1 MOhm...

Varför detta höga krav? 100 kOhm motsvarar cirka 0.5 mA, nog kan vi tillåtas att slarva bort mycket mer ström än så.

 

[isbjornen3]

Använd gärna en true RMS multimeter när du mäter spänning vid olika frekvenser. En del billiga kan visa mätfel när man inte mäter vid 50Hz.

 

[Comeback]

Varför detta höga krav? 100 kOhm motsvarar cirka 0.5 mA, nog kan vi tillåtas att slarva bort mycket mer ström än så.

Därför att om lindningarna inte är skadade så har dom ett så högt motstånd till jord (Minus) och något som är väldigt bra jordat på en hoj är Minus på batteriet.
Här går ju returströmmen från startmotorn till batteriet.
(Eller om man vill se det på annat sätt, här går ju elektronerna från Minus på batteriet till Startmotorn men det har ju blivit så att man fastnade för länge sedan att Strömmen går från Plus till Minus och det var senare man upptäckte att elektronerna som rör sig går från Minus till Plus. Men då var det försent ändra sig. Gissar jag.)
Vilket motstånd har du mätt mellan lindningarna och Minus på batteriet ?
På vilken av hojarna ?
Jag undrar beroende på att i en annan tråd skrev TS att innan en Europa hojresa hade han bytt statorn på Hondan Modell? för det var vanligt statorn brann vid ca 5000 mil på den modellen om jag minns rätt !?
Och så har du startat en annan tråd med om man kan byta statorn utan tappa ur oljan.
Vilket man såklart kan, bara luta hojen mot tex en madrass.

 

[Randonörd]

I 9 fall av 10 å är det spänningsregulatorn som är felet.
I 1 fall av 100 så är det statorn.
Kolla för säkerhets skull spänningen som går till regulatorn enl. tidigare inlägg.
När du gjort det så byt regulator.
Elsystemen på motorcyklar är ganska enkla och regulatorerna bruka gå sönder ibland.( gäller alla märken)
Jag har haft både för hög och för låg spänning ....

 

[Ulvhamne]

Min Triumph Sprint RS generator gav konstant 14,3 Volt oavsett varvtal, 13,8 Volt över batteriet med tänd belysning (klena kablar) 14,3 Volt oavsett varvtal med släckt belysning.
Likaså min GSX1300R konstant 14,3 Volt över batteriet med tänd belysning från tomgång och uppåt. Kör en timme med din Triumph , sedan gissar jag batterispänningen är lägre.
Det finns risk den stannar ....
Intressant hoj förresten, jag visste inte triumph gjort 4r. !

TRIUMPH DAYTONA 650 (2003-2005) Review, Specs & Prices

Daytona 650 är en trevlig hoj som är mer gatvänlig än en vanlig 600 sportis.
Att de sedans er ut som hyperglada aliens framifrån gör en ju bara gladare när man ser dem.

 

[iceice]

Två tyristorfrågor:
1. Om man ökar grindströmmen gradvis, går det då att få tyristorn att leda litegrann, eller kommer den alltid att gå från noll till fullt?
2. När tyristorn börjar leda, vad händer då med grindströmmen, påverkas den?

 

[Comeback]

Två tyristorfrågor:
1. Om man ökar grindströmmen gradvis, går det då att få tyristorn att leda litegrann, eller kommer den alltid att gå från noll till fullt?
2. När tyristorn börjar leda, vad händer då med grindströmmen, påverkas den?

En tyristor består som en enkel förklaring av två transistor, en PNP och en NPN transistor.
Dom är ihopkopplade så Basströmmen på den ena transistorn blir kollektorström på den andra transistorn. Och en transistor börjar leda ström mellan Emitter och Kollektor när Basen ansluts till kollektorn. Se skiss

Ett enkelt sätt att hindra att en transistor börjar leda ström på grund av en störning är att ha ett motstånd mellan Bas och Emitter. Ett sådant motstånd kan var på 100 - 1000 Ohm och eftersom spänningen över bas emitterdioden aldrig blir mer än ca 1 Volt blir strömmen aldrig större än ca 10 mA vid 100 Ohms motstånd (Effekt 0,01 W) och vid 1000 Ohm ca 1 mA. (Effekt 0,001 W)
Lägger man en spänning på Tyristorn leder den alltså INTE ström.
Men kopplar man Gaten till Anoden så kommer NPN transistorn få en Basström och Baströmmen gör att NPN transistorn får en kollektorström och kollektorströmmen på NPN är Baström på PNP transistorn så PNP också börjar leda och Kollektorströmmen på PNP transistorn blir Basström på NPN transistorn och nu behövs inte längre någon Gateström. Tyristorn leder ström och det kommer tyristorn göra så länge det finns någon ström att leda.
R Gatemotståndet behövs för att begränsa Gateströmmen innan tillslaget är klart för det tar några "ögonblick" innan Tyristorn leder, slagit till, och spänningen över Tyristorn är efter tillslaget mindre än 2 Volt.
Svar på 1) NEJ, Det går inte få en Tyristor att leda litegrann, när den börjat leda fungerar den som ett relä, "Kortis". Mindre än 2 Volt Spänningsfall.
Svar på 2) Grindströmmen blir mycket låg för spänningen över Grindmotståndet är ju mindre än spänningen över Tyristorn, spänningen som efter tyristorn slagit till är mindre än 2 Volt.
Effekt strömkurva för BTW67

Vid 10 A Effekt 12,5 Watt, dvs tyristor spänningsfall 1,25 Volt
Vid 20 A Effekt 28 Watt, dvs tyristor spänningsfall 1,4 Volt
Vid 30 A Effekt 48,75 Watt, dvs tyristor spänningsfall 1,625 Volt (Rättat 20250604)
Vid 32 A Effekt 53 Watt, dvs tyristor spänningsfall 1,65 Volt

 

[Comeback]

Två tyristorfrågor:
1. Om man ökar grindströmmen gradvis, går det då att få tyristorn att leda litegrann, eller kommer den alltid att gå från noll till fullt?
2. När tyristorn börjar leda, vad händer då med grindströmmen, påverkas den?

Med tyristor går det inte få den att leda lite grann, en tyristor är som en vanlig mekaniskt strömbrytare, det blir "kortis" efter tyristorn slagit till. Men med Zenerdiod går det
att leda bort precis så mycket som behövs. Problemet är att då måste Zenerdioderna kylas
mycket mer än Tyristorer. Ger "generatorn" på hojen 450W vid 14,3 Volt så är strömmen ca 30A. För ta det i "kortslutande" tyristorer som öppnar vid 15 Volt så blir effekten mindre 30 x 2 = 60W. För spänningsfallet i en tillslagen Tyristor är ju mindre än 2 Volt, se ovan inlägg.
Resten av effekten värmer statorlindningarna.
Med 15V Zenerdioder så blir effekten 30 x 15 = 450W. Fodrar mycket mer kylflänsar och dyr elektronik. Jag bortser här från den effekten hojen förbrukar av generatorns 450 W.
Principschema

 

[iceice]

...Det går inte få en Tyristor att leda litegrann, när den börjat leda fungerar den som ett relä...Mindre än 2 Volt Spänningsfall...

Ett relä med kraftigt oxiderade kontakter låter det som (om jag såg 2 V spänningsfall över ett relä, skulle jag slänga det).

 

[iceice]

...Problemet är att då måste Zenerdioderna kylas mycket mer än Tyristorer...450W...60W...

60W e' rätt mycket det också. Hur låg effektförlust kan man komma ner till om man använder FETar?

 

[Mr Woland]

Börja om från början med att mäta spänningen på batteriet när hojen inte är startad.

 

[Comeback]

Ett relä med kraftigt oxiderade kontakter låter det som (om jag såg 2 V spänningsfall över ett relä, skulle jag slänga det).

Du har rätt i det. Ett relä med kraftigt oxiderade kontakter. Men ett relä som på en timme klarat 3600x50=180000 tillslag vid 50Hz. Det gör inte ett mekaniskt relä. Och klarar ett mekaniskt relä 180000 tillslag så är det i varje fall kaputt efter en vecka.
Tyristorn bryter ju under ena halvperioden och kan bara slå till under den andra halvperioden.

 

[Comeback]

Börja om från början med att mäta spänningen på batteriet när hojen inte är startad.

Den där tabellen gäller för ett kvalitetsbatteri. Så när mitt Biltema underhållsfria aldrig gick under 12,9 Volt vintern 2009-2010 så trodde jag det var lugnt. Inte startade SV650S på våren. Startmotorn drog runt men motorn gick inte igång. Några timmar senare efter hängt på en laddare startade motorn. Har lärt mig att det billigaste sättet få ett fungerande startbatteri är mer billig svavelsyra som höjer batterispänningen ända upp till 13,2 Volt* ett dygn efter laddning och mindre dyrt bly #. Allt går att beskriva i Nernst's ekvation.
# Nackdelen är kortare livslängd.
*Mätt på ett Biltema underhållsfritt med samma Multimeter som visade 12,7 till 12,8 Volt på Yuasa original från 2007 i GSX1300R.

 

[Comeback]

60W e' rätt mycket det också. Hur låg effektförlust kan man komma ner till om man använder FETar?

Det är en fråga om ekonomi. I motsats till tyristorer kan MOSFETs parallellkopplas. Här är en

Motståndet ligger vid Vgs = 10V på ca 0,1 Ohm, tål den här 30A så blir effekten 0,1*30*30=90Watt dvs mer än en BTW67 som i inlägg #32 på slutet vid 30A ger en effekt att kyla bort på 48,75 Watt. Men parallellkopplar man två av ovan MOSFET så blir motståndet 0,05 Ohm och effekten att kyla bort 0,05*30*30=45 W. Med 10 av ovan MOSFET blir motståndet 0,01 Ohm och effekten 9W. Det går alltså få mycket lågt motstånd med MOSFET, enda haken är att det kostar pengar. Dessutom vet jag inte hur man gör för undvika att Växelspänning skadar en MOSFET så det här med ovan MOSFET är bara exempel. Inte nått som kommer fungera i praktiken i en Regulator-Likriktare för Växelström.

https://www.allaboutcircuits.com/technical-articles/understanding-mosfet-on-state-drain-to-source-resistance/

 

[Comeback]

Här är en annan MOSFET, Rds=17,5 mOhm för kortsluta 30 A i en MC Shuntregulator blir effekten att kyla bort 17,5/1000*30*30=~16W.

https://www.elfa.se/sv/mosfet-kanal-55v-49a-to-220-infineon-irfz44npbf/p/30341384?ext_cid=shbngaqsesv-Smart-Shopping&gclid=4cda189508a41655e80170d4b8bb01ad&gclsrc=3p.ds&msclkid=4cda189508a41655e80170d4b8bb01ad&utm_source=bing&utm_medium=cpc&utm_campaign=SE%20-%20Bing%20-%20Shopping%20-%20All%20Products&utm_term=2331858004622829&utm_content=SE%20-%20Bing%20-%20Shopping

Här ett exempel på en regulator med MOSFET.

Motorcycle MOSFET voltage regulator.

Tired of the high costs and low performance of commercially available conventional regulators, I made a design from scratch with the aim of improving the performance of the electrical system in the…

fvfilippetti.wordpress.com

Här en MOSFET med max Rds=3,9mOhm med 30 A i Shuntregulator blir effekten kyla bort 3,9/1000*30*30=3,5W
I praktiken kommer effekten i MOSFET'n bli högre för när batterispänning är under börvärdet (tex 14,3 Volt) så är Rds mycket högt, det går ingen ström genom MOSFETn och när batterispänningen går över börvärdet så passerar MOSFET'ns Rds alla värden från mycket högt ner till 3,9mOhm och då utvecklas mycket högre effekt i omslagsögonblicket. Så omslaget ska ske "snabbt". Helst när fasspänningen är nära 0 Volt. Om detta räcker för önskad reglering av batterispänningen.

Infineon HEXFET N-Channel MOSFET, 120 A, 40 V D-PAK IRFR7446TRPBF | RS

uk.rs-online.com