Nu ska jag igen komma med ett helt radikalt inlägg igen.
Jag skrev tidigare om kvinnor som tjänar bra och tar för sig på sina arbetsplatser som säkert håller uppe detta snitt endel jämfört med dom som har pissigt betalt.
Det flesta personer jag känner som inte är intresserade utav att sträva frammåt och få mer pengar, mer saker och bättre villkor är kvinnor. Vissa av dom har inget somhellst intresse utav att arbeta och lever på A-kassa och en är till och med halvtidspensionär(26år) pga avsaknad av arbetslust. Dessa personer har ju tillfälliga jobb som dom senare alltid får sparken ifrån pga olika konstiga skäl, bara för att få gå hemma igen på sin akassa eller sjukpenning. Det är bara kvinnor??? Varför? Är det slumpens skördar eller ligger det något i det.
Jämförelsen är att det flesta killar jag känner jobbar mer är 40h per vecka, någar av dessa tjänar ordentligt med kulor andra(jag) knappt så det går och leva på. Är åter igen inne på det där med längtan att sträva frammåt och avsaknaden av det. Konstigt nog så verkar mina teorier vara rena paralleller mot lönen jämfört med andra på samma arbetsplats.
Och som arbetsgivare så känns det kanske lättare att betala någon bra som strävar frammåt än någon som är nöjd med att lönen kommer in varje månad. I vilket fall resonerar jag så. Detta verkar även stämma mot dessa kvinnor jag känner som tjänar bra jämfört med dessa som tjänar sämmre(läs A-kassa). Och i det stora hela så verkar det stämma oavsettkön och utbildning.
Kanske där den stora frågan ligger. Varför saknar vissa förmågan att vilja sträva frammåt? Ligger det i olika uppfostran? Bilbana eller Barbie? Riddare med svärd, sköld eller lekahäst?
Slå varandra på käften eller sura och frysa ut?
Spela hockey eller rida vid stallet?
Listan kan fortsätta med egenvalda typiska olika kille tjej lekar som ger oss killar ett livslångt elitistiskt tänkande jämfört med tjejernas dela lika lekar. Så vi killar har tränat hela livet på att bli bäst eller åtminstånde försöka med det bästa, medans tjejerna leker lugnare och blir då chockade när hela arbetslivet går ut på att sälja sig bäst och tala om hur bra man är för att få fördelar och hög lön.