Inställning av bakfjädring

  • Thread starter Thread starter G-L
  • Start date Start date
Nu har ju G-L gett klartecken till allmän fjädringsdiskussion i hans tråd, så fyller i lite med mina bekymmer.
(har fått en del bra tips i tråden jag skapade i ämnet av He rik och andra, men har upptäckt att det är rätt intressant det där med fjädring, så lika bra att försöka lära sig så mkt som möjligt) :)

Jag ska börja med att säga att jag tyvärr inte "hunnit" tänka/analysera det så jättemkt pg a verkstadsstrul så har det bara blivit någon sporadisk körning då och då, så det är säkert detaljer som jag borde känna till som jag inte tänkt på.

Jag jämför väldigt mkt med min förra R6:a (05:a) som jag tok-trivdes på. Den var generellt "mjukare", men den stora skillnaden är att jag kände mig otroligt mkt mer bekväm på att den gjorde som jag ville, eller framför att den hamnade där jag tänkt mig, egentligen utan någon "ansträngning".. det var bara att svänga.

Det jag upplever med den nya är att den känns "tungstyrd", i form av att den känns ha en egen vilja att gå rakt fram, den förra var mkt mer, ett tryck på styret så "dök" den in i kurvan och framförallt låg kvar där och sakta men säkert började räta ut när jag gasade.. Den nya känns lite som att den "tvekar" vid själva instyrningen.. och sen har den en känsla av att vilja gå rakt ut, så det känns lite som att jag måste brottas med den för att lyckas hålla spåret tight. Ordet jag skulle välja för att beskriva det är understyr.

Jag märker det i särklass mest i högfartsböjar, t ex snabbhögern efter S:et på Åsen, snabbvänstern efter hårnålen. Där har jag väldigt svårt att ändra riktning på den. Mitt i S:et känns den lite tung att flippa från höger till vänster. Så egentligen alla lägen när jag inte har broms när jag svänger så är den "tung".. Med broms är den okej. (t ex trösen, ejes och hårnålen går jag in i på lätt broms, och då är den okej, den tvekar lite mindre.. men fortf. inte det där riktiga "dyket" in mot apex.).

Är lite osäker på om det är när jag börjar ge gas som den vill utåt, eller om det är redan innan, jag har nog lite känsla av att problemet är att få den att svänga in och lixom ha rätt vinkel ut från apex, när jag väl får den att peka åt rätt håll så upplever jag inga jätteproblem när jag börjar gasa på, mer att den tvekar på vägen till att peka åt rätt håll :)

Jag har bett folk (som åker fort) kolla mina spår osv och fått tummen upp på dem, så de är nog hyfsade iaf. Och jag kunde åka fortare, och hålla spåren med den förra hojen, men med denna så spricker spåren så fort jag försöker dra upp farten.

Jag köper helt att det till viss del kan bero på skit bakom spakarna, men det är frustrerande att den förra var så otroligt lättstyrd, och denna känns nästan som min gamla R1:a i (o)smidighet.. Jag saknar den där känslan av att den verkligen "dyker" in i kurvan vid styrkommando.. (sorry, kan inte förklara bättre).

Inga problem alls vid full gas när den väl är rak, likaså vid inbromsning så märker jag inga problem.

edit: jag ska ta och mäta hänger igen så fort jag lyckas skramla ihop lite polare som kan hjälpa till med balans osv.

Av det du beskriver skulle jag säga att du kör en chopper. ;)

Alltså lång gaffel eller att han inte håller upp bakänden.

Testa dra på förspänningen bak, har du redan maxat så shimsa upp den istället, en 3-4mm(blir det dubbla på höjden ungefär), sen om det blir för högt så släpper du efter förspänningen eller höjer fram.
 
- Jag jämför väldigt mkt med min förra R6:a (05:a) som jag tok-trivdes på. Den var generellt "mjukare", men den stora skillnaden är att jag kände mig otroligt mkt mer bekväm på att den gjorde som jag ville, eller framför att den hamnade där jag tänkt mig, egentligen utan någon "ansträngning".. det var bara att svänga.

- ...den känns "tungstyrd", i form av att den känns ha en egen vilja att gå rakt fram, den förra var mkt mer, ett tryck på styret så "dök" den in i kurvan och framförallt låg kvar där och sakta men säkert började räta ut när jag gasade.. Den nya känns lite som att den "tvekar" vid själva instyrningen.. och sen har den en känsla av att vilja gå rakt ut, så det känns lite som att jag måste brottas med den för att lyckas hålla spåret tight. Ordet jag skulle välja för att beskriva det är understyr.

Jag märker det i särklass mest i högfartsböjar, t ex snabbhögern efter S:et på Åsen, snabbvänstern efter hårnålen. Där har jag väldigt svårt att ändra riktning på den.

- Mitt i S:et känns den lite tung att flippa från höger till vänster. Så egentligen alla lägen när jag inte har broms när jag svänger så är den "tung"..

- Med broms är den okej. (t ex trösen, ejes och hårnålen går jag in i på lätt broms, och då är den okej, den tvekar lite mindre.. men fortf. inte det där riktiga "dyket" in mot apex.).

...jag har nog lite känsla av att problemet är att få den att svänga in och lixom ha rätt vinkel ut från apex, när jag väl får den att peka åt rätt håll så upplever jag inga jätteproblem när jag börjar gasa på, mer att den tvekar på vägen till att peka åt rätt håll :)

-...Och jag kunde åka fortare, och hålla spåren med den förra hojen, men med denna så spricker spåren så fort jag försöker dra upp farten.

-...Inga problem alls vid full gas när den väl är rak, likaså vid inbromsning så märker jag inga problem.

edit: jag ska ta och mäta hänger igen så fort jag lyckas skramla ihop lite polare som kan hjälpa till med balans osv.

Ptjaa, utifrån vad jag kan se har Du en hoj som är oerhört stabil, till priset av att den är trög. Som Henrik säger - en chopper. Har hojen gått på raceslicks tidigare? I så fall kan den vara injusterad för betydligt större skillnad i höjd mellan fram- och bakdäck, går Du sedan tillbaka till standardsulor (120/70 resp 180/55) får Du just en trögstyrd hoj.

Googlade snabbt och hittade en video där hänget på en R6 2009 justerades av Dave Moss, han snackar om 30-35 mm bak resp 35-40 mm fram för gata som en startpunkt (rätt normala värden). Det viktigaste i nuläget är att sikta på ca 5 mm mer förarhäng fram än bak, förslagsvis 30 bak, 35 fram som målvärde. Länk: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=mK3flKxf41U&noredirect=1#t=222

Kolla även hur mycket gaffelbenet sticker upp ovanför styrkronan, det måttet ska Du jämföra med det som finns i manualen. Enligt min erfarenhet är den vanligaste metoden att kompensera t ex högre däck bak att man sänker gaffelbenen i styrkronan för att höja fronten.

Metoden Dave använder för returen i senare delen av inslaget är lite vansklig, har Du en hoj med topoutfjäder kommer den att gå upp ovanför nollägget och sedan tillbaka oavsett hur mycket dämpning Du lägger på. Generellt sett vill Du ha upp hojen så snabbt som möjligt utan att det känns som att sitta på en pogo-stick och utan att det sker med sådan kraft att den gungar över nolläget. Däremot ska den vara balanserad fram och bak, dvs återgå till nolläget lika snabbt i bägge ändar (inom 0.5-1s brukar anges som riktvärde). Skriv upp de inställningar Du har idag innan Du börjar, Du vill kunna hitta tillbaka. Är kompression och returinställningar väldigt långt från rekommenderade enligt handboken skulle jag fundera på att ställa tillbaka dem till de rekommenderade och börja om, balansera returen vid behov och sedan provköra.

Så börja med att justera häng, kolla gaffelbenens uppstick och säkerställ att returen är balanserad fram/bak så kanske Du hittar något där. Lycka till :)
 
Last edited:
Det är just det som är grejen. Du ska inte välja din fjäder utifrån de värden du har på fritt häng respektive häng med förare. Jag vet att det finns självutnämnda gurus som hävdar att den optimala fjäderkonstanten kan beräknas ur fritt häng samt häng med förare. Min personliga åsikt är dock att denna metod är tveksam redan på fjädringsprodukter som saknar topoutfjäder och att den är direkt olämplig på fjädringsprodukter som innehåller topoutfjäder.

Mer eller mindre alla moderna fjädringsprodukter innehåller relativt starka topoutfjädrar som automatiskt skapar stora siffror på det fria hänget utan att påverka hänget med förare överhuvudtaget. Om man då vill få till de gamla klassiska värdena både för fritt häng och häng med förare så indikerar denna så kallade beräkningsmetod allt som oftast att man har för styv fjäder och att man således bör byta till en mjukare fjäder. Vilket alltså inte är sant då denna så kallade beräkningsmetod inte har någon som helst aning om man har topoutfjäder eller inte.

Mitt råd är därför att strunta i fritt häng, att endast fokusera på häng med förare och att välja fjäderkonstant utifrån körningen, det vill säga utifrån det som händer i den del av fjädringens slag som ligger nedanför häng med förare.

Det finns en mängd kriterier för val av fjäder och Roffe nämner den mest grundläggande i ett av inläggen ovan - fjädern ska kunna bära motorcykelns vikt utan att bottna. Utöver denna finns ett antal praktiska kriterier (grepp, komfort, "bump absorption", feedback, beteende vid långsamma respektive snabba belastningar, beteende vid långvariga respektive kortvariga belastningar) såväl som teoretiska kriterier (egensvängningsfrekvens hos olika hjul, "spring rate center" hos chassit, med mera), allt beroende på om man tänker vara så väl förberedd som möjligt för att vinna MotoGP eller bara ha en hyfsat bra hoj på nästa bandag.

Om jag betraktar mig själv för 20 år sedan så skulle jag aldrig ha klarat att välja fjäder på det där viset, jag kände knappt när jag bottnade fjädringen...
Hur ska en orutinerad/ointresserad förare klara av allt det? Eller hur ska man guida en noob? Tumstocken känns ganska bekväm att kunna luta sig tillbaka mot då.

Men det var skönt att läsa det där för jag har med tiden börjat lita mer och mer på min egen känsla och mindre på tumstocken när det gäller fjädrarna och det där var liksom en bekräftelse på att jag med fördel kan lita på den känslan. Tackar!
 
Känns som att ni kan så mycket svåra ord... :)

Jag upplever min hoj som för hård i bakfjädringen, alltså tjälskott i vägen gör färden stötig och inte rolig. Den är också lite "gungig".

Inspirerad av de första inläggen i denna tråd samt en öl, gick jag igårkväll ut i garaget och spände förspänningen till max och hoppas med det att hojen ska jobba i den högre sfären i fjädringsvägen och därigenom upplevas mjukare och bekvämare.

Vad gäller gungigheten sätter jag mitt hopp till en liten ratt som sitter längst ner under fjädern. Efter förspänningsprovtur i em kanske jag ger mig på den.

Min fundering är om jag är någorlunda på rätt spår...?
Jag väger 85 kg och gillar kurvor, fast tourar också.

Jag har växt upp med 80-talshojar så framfjädringen har jag inga som helst förväntningar på...
 
Känns som att ni kan så mycket svåra ord... :)

Jag upplever min hoj som för hård i bakfjädringen, alltså tjälskott i vägen gör färden stötig och inte rolig. Den är också lite "gungig".

Inspirerad av de första inläggen i denna tråd samt en öl, gick jag igårkväll ut i garaget och spände förspänningen till max och hoppas med det att hojen ska jobba i den högre sfären i fjädringsvägen och därigenom upplevas mjukare och bekvämare.

Vad gäller gungigheten sätter jag mitt hopp till en liten ratt som sitter längst ner under fjädern. Efter förspänningsprovtur i em kanske jag ger mig på den.

Min fundering är om jag är någorlunda på rätt spår...?
Jag väger 85 kg och gillar kurvor, fast tourar också.

Jag har växt upp med 80-talshojar så framfjädringen har jag inga som helst förväntningar på...

Du tänkte alldeles rätt förutom en detalj; att "överspänna" fjädern hjälper inte - det viktiga är att skruva tills du är uppe i korrekt arbetsområde då du sitter på cykeln (du ska ha ett litet häng då, en process som jag tycker beskrivs bra på Öhlins hemsida).

För övrigt har jag exakt samma problem som du: Okänslig vid snabba/hårda gupp och aningen svajig vid lååånga svackor. Delvis hänger det säkert på alltför hård dämpning i det snabba registret men mer förspänning och returdämpning förbättrar i båda områdena.
 
Last edited:
Känns som att ni kan så mycket svåra ord... :)

Inspirerad av de första inläggen i denna tråd samt en öl, gick jag igårkväll ut i garaget och spände förspänningen till max och hoppas med det att hojen ska jobba i den högre sfären i fjädringsvägen och därigenom upplevas mjukare och bekvämare.

Vad gäller gungigheten sätter jag mitt hopp till en liten ratt som sitter längst ner under fjädern. Efter förspänningsprovtur i em kanske jag ger mig på den.

Min fundering är om jag är någorlunda på rätt spår...?
Jag väger 85 kg...

Två rätt:
1 - Du vågar prova. Det är rätt.
2 - Du ändrar en sak i taget. Det är ännu mera rätt:tummenupp

Men - min gamle professor T Grennberg brukade säga "- Att meata e att veata!" (jorå, han var från Stockholm) och som G-L säger kan det nog vara klokt att leta rätt häng. Ju mer förspänning desto mer kraft behövs för att fjädern ska börja röra sig, Du får därför en stummare känsla när Du passerar en lätt ojämn yta. Vissa gillar mycket feedback, andra tycker det blir obehagligt. Det är precis det Du beskriver som Alatalo kallar "bump absorption", vi har hyggliga teststräckor för den vägtypen uppe vid våra breddgrader...;)

Den skruven Du hittat är returdämpningen, d v s hur snabbt dämparen går tillbaka efter den varit komprimerad. Jag kan slå mig i backen på att Du har en skruv i övre delen av dämparen också, det är kompressionsdämpningen som styr hur snabbt dämparen trycks ihop när Du passerar ett gupp.

Hur Du mäter och en instruktion med förklaring (inkl ordlista) togs fram av en tyvärr nu avliden instruktör - Spiff. Hans blankett hittar Du här: http://www.svmc.se/upload/Distrikt/Stockholm/Dokument/Mätblankett häng 3 3 (2).pdf

Välj den enkla metoden och mät förarhäng, d v s skillnaden mellan fritt häng och häng när Du sitter på. Sedan justerar Du förspänning fram och bak till dess att Du har det häng Du önskar.

Alternativt läser Du den Öhlinstext som bifogades i en av de första posterna i tråden. Lycka till :)
 
Last edited:
Mätblanketten som du nämner Roffe är kanon, tycker att den är väldigt enkel att förstå när det kommer till hänget, ska använda den när jag börjar skruva.

Däremot har jag en fråga om komp/retur.
Jag fattar vad syftet med kompression och returdämpning är.

Men så vitt jag förstått är det viktiga att bakänden och framänden är "lika".. dvs lika hårda/mjuka att trycka ner, och att de fjädrar tillbaka med samma hastighet (utan att gunga).

Men frågan jag ställer mig är om man kan ha t ex väldigt lite kompression (med matchande retur) om man vill ha en "mjuk" hoj, eller tvärtom väldigt hög kompression (med matchande retur) om man vill ha en "hård" hoj?
(förutsatt att framänden och bakänden är lika).

Svårt att få till en förståelig poäng, men jag undrar väl egentligen om man kan ställa dem helt efter hur hård/mjuk hoj man vill ha, eller påverkar det t ex greppet på ett sätt som gör att man inte vill ha för hård eller för mjuk?
 
Peter1980:
Har inte ork att svara noggrant på din fråga och dessutom finns andra som är duktigare på detta än jag är.
Men - Det vanligaste sättet att förstöra väghållning på såväl bilar som bågar är alltför hård inställning! Om "hårdast möjligt" skulle vara grejen, då skulle vi åka stelbent allihop.
Hoppas du hittar en grundsetup som du blir nöjd med och som du sedan kan variera efter förutsättningarna - lycka till!
 
Mätblanketten som du nämner Roffe är kanon, tycker att den är väldigt enkel att förstå när det kommer till hänget, ska använda den när jag börjar skruva.

Däremot har jag en fråga om komp/retur.
Jag fattar vad syftet med kompression och returdämpning är.

Men så vitt jag förstått är det viktiga att bakänden och framänden är "lika".. dvs lika hårda/mjuka att trycka ner, och att de fjädrar tillbaka med samma hastighet (utan att gunga).

Men frågan jag ställer mig är om man kan ha t ex väldigt lite kompression (med matchande retur) om man vill ha en "mjuk" hoj, eller tvärtom väldigt hög kompression (med matchande retur) om man vill ha en "hård" hoj?
(förutsatt att framänden och bakänden är lika).

Svårt att få till en förståelig poäng, men jag undrar väl egentligen om man kan ställa dem helt efter hur hård/mjuk hoj man vill ha, eller påverkar det t ex greppet på ett sätt som gör att man inte vill ha för hård eller för mjuk?
Rätt så, att hojen är "balanserad" innebär egentligen att den har samma attityd över ett gupp, dvs den svajar inte till eller byter riktning.

Generellt gäller styv hoj = stabil, dåligt väggrepp. Mjuk hoj = svajig, gungig, bra väggrepp.

Men som vanligt finns det gränslägen för alla justeringar och detta är någonting man med fördel bör prova själv, på en känd och säker sträcka och i måttlig fart (samma fart hela tiden):

Skruva ur all kompressionsdämpning och gör en repa. Vad som händer är att över ett gupp sätter sig dämparen snabbt och Du kommer in i den progressiva delen av länkaget. Alltså - det känns mjukt i början, sedant tvärstumt om än den inte bottnar. Ökar Du sedan kompressionsdämpningen ett halvvarv (eller några klick) i taget kommer den att bli bekvämare, till dess den stumnar igen, men denna gång utan svaj eller initiell rörelse. Låt sedan kompressionen stå mitt emellan de lägen där den kändes på gränsen till för mjuk resp för styv.

Därefter skruvar Du ut returen maximalt och upprepar processen ovan. Under första repan kommer den att kicka tillbaks så rumpan lättar från sadeln, sedan att bli på gränsen till bra, när den blir för dämpad kommer spåren att bli instabila och utgången bred för att den packar ihop och inte släpper upp hojen innan nästa kompression. Lämna den sedan ganska nära gränsläget till för studsig.

Då kommer vi till Din fråga och vid det laget har Du själv upplevt svaret: ja, vi vill ju ha mesta möjliga grepp, och de flesta ställer därför hojen så mjukt som farten medger, d v s använder hela fjädringsvägen. Men ökar farten ökar också påkänningarna eller accelerationen på rörelsen som fjädringen ska hantera och vi tvingas kanske öka kompressionen något. Ökar vi kompressionen något kan vi komma att uppleva att chassit kickar tillbaka lite för snabbt och därför ökar vi även returdämpningen. Motsatt gäller om jag t ex justerat hojen på Kemora och sedan ska åka på en Norgetripp, då minskar jag styvheten genom att kanske släppa på komp/retur (därav uttrycket "två klick ut/two klicks out") och får en mer följsam hoj över guppen.

Det är också därför som en superbikekittad hoj känns som en järnhäst till dess Du verkligen spöar den! Jag hade förmånen att prova Stenys exPSB R1-08 ett pass på Kemora, och först när jag lämnade stadiet av oerhörd rädsla bakom mig till förmån för ren och skär panik blev hojen körbar. Men sååå körbar...:)

Har jag premiumprylar (som på min hoj, Öhlinsgaffel+dämpare) vet jag att jag är på väg att skruva bort mig om jag t ex går åt ett håll på bakdämparen och ett annat med gaffeln, mina inställningar för komp och retur följs åt rätt väl, det gäller både fram och bak och ligger inom tre klick från tillverkarens rekommendationer. Med OEM får man lita lite mer på känsla, tyvärr är det inte ovanligt att enheterna inte reagerar på justeringarna förrän nära ändlägena. Så där kan man hamna lite längre ifrån med justeringarna.

Så när jag väl hittar en bra grundinställning brukar det bli så att vartefter farten ökar styvar jag upp hojen något. Men det är förhållandevis små justeringar åt gången. Och trots att jag trivs med mycket feedback från chassit ligger jag ändå på rätt mjuk sida av inställningarna, har jag nu väl betalt för fjädringsväg vore det ju dumt att inte nyttja den:)

Men det är mina personliga erfarenheter, jag uppmanar alla att testa själv! Lycka till:)
 
Last edited:
Oohhhh..... tack för alla svar... hmm, en del att fundera på...

Körde en rejäl tur igår lunch, och jag gillar den.

Jag ska botanisera i föreslagen litteratur. Och testa...

Kommer släppa några hack på förspänningen dåra..., testa igen.
För att sedan ge mig på dämpningen. Finns säkert en ratt däruppe oxå ss.

Som sagt, tack sa i ha :yoparty
 
Peter1980:
Har inte ork att svara noggrant på din fråga och dessutom finns andra som är duktigare på detta än jag är.
Men - Det vanligaste sättet att förstöra väghållning på såväl bilar som bågar är alltför hård inställning! Om "hårdast möjligt" skulle vara grejen, då skulle vi åka stelbent allihop.
Hoppas du hittar en grundsetup som du blir nöjd med och som du sedan kan variera efter förutsättningarna - lycka till!

Tack för lyckoropen :)

Men ja, jag har alltid föredragit "mjuka" hojar. Missförstå mig inte, det ska inte vara som att åka på ett geléhallon, men ändå att den ska vara lite "mjuk" och inte stenhård.

Jag tycker att den är alldeles för hård i dagsläget, men jag har knappt hunnit köra på den pg a verkstadstrul/garantiärende. (och när jag inte hade den så har jag åkt runt på en TRX850 med helt SLUT fjädring) så jag har lixom tänkt att "jaja, inte konstigt att R6:an känns hårdare", men nu har jag ägnat i princip 2 dagar på att åtminstone läsa teorin kring olika fjädringsinställningar, så det ska nog bli bra det här, åtminstone efter att man skruvat bort sig några gånger. :)
 
Last edited:
Tack för lyckoropen :)

Men ja, jag har alltid föredragit "mjuka" hojar. Missförstå mig inte, det ska inte vara som att åka på ett geléhallon, men ändå att den ska vara lite "mjuk" och inte stenhård.

Jag tycker att den är alldeles för hård i dagsläget, men jag har knappt hunnit köra på den pg a verkstadstrul/garantiärende. (och när jag inte hade den så har jag åkt runt på en TRX850 med helt SLUT fjädring) så jag har lixom tänkt att "jaja, inte konstigt att R6:an känns hårdare", men nu har jag ägnat i princip 2 dagar på att åtminstone läsa teorin kring olika fjädringsinställningar, så det ska nog bli bra det här, åtminstone efter att man skruvat bort sig några gånger. :)

Kolla upp vad du har för fjädrar på nu, hojen kanske ställts in för en 100-kilosklump till förare någon gång. Jag tycker att en bra start är att kolla om fjädrarna som sitter på ens kan vara rimliga till ens egen vikt. Onödigt att lägga tid och gummi på att försöka hitta inställngar som funkar för att sedan märka att fjädern är helt fel, byta och börja om från början igen.

Kom förbi och låna mitt exemplar av boken sportbike suspension tuning
http://www.amazon.com/Sportbike-Suspension-Tuning-Andrew-Trevitt/dp/1893618455

Skall man följa författarens tankar så skall man börja med att experimentera med rideheight på bakdämparen och flytta gaffelbenen upp/ner ganska tidigt i processen att lära sig känna hur olika ändringar påverkar sin mc.

Dvs i ditt fall, öka hur långt gaffelbenen sticker upp ur styrkronan några mm och se om hojen blir trevligare att styra.
 
Sådär, mätt lite.. 34mm förarhäng fram, 32mm förarhäng bak var det på den.
Samt att den var helt j*vla stenhård i framvagnen jämfört med bak.

Vi var 2 pers som testade att (en åt gången givetvis) trycka ner med en hand på sadeln och en på styrkronan, medan den andra tittade på nån meters håll.

Fram fjädrade i princip ingenting, medans bak fjädrade,vad vi amatörer kan se, rätt normalt. Det både kändes och syntes att fronten var stenhård i jämförelse med baken.

Tog bort lite förspänning fram, och 1 klick kompression och det känns iaf som att den fjädrar jämnare fram och bak nu. Och inget studs i översta läget så vitt vi kan se.

Denna ändring är mest för att testa, så får jag se vart det tar vägen. Blir nog bra till sist.
 
Sådär, mätt lite.. 34mm förarhäng fram, 32mm förarhäng bak var det på den.

För mig låter det som att du har lite väl lite häng fram och mycket häng bak, vilket betyder mycket vikt på bakhjulet och inte tillräckligt "skarp" chassiegeometri (flack gaffelvinkel, mycket försprång och låg svingvinkel / squatvinkel). Detta skulle kunna förklara en trögstyrd hoj.

På en Supersport 600 skulle jag börja runt 35-36 mm fram och 28-30 mm bak.

Passar även på att lägga ut ytterligare en varning angående sadelgungandet - vad du än gör, välj inte din fjäder och ställ inte in dina klick utifrån detta...! Det kan återigen vara topoutfjädrar som spelar dig ett spratt. Om du försöker välja fjädrar och klick utifrån detta så kommer du att få en sinnessjukt mjuk men överdämpad hoj som inte har något grepp och som ändå äter upp däcken på nolltid.
 
Håller med Alatalo, spänn på förspänningen bak också något varv, sätt ett buntband på framgaffeln och åk ut och prova. Ids Du kan Du även verifiera att framgaffelns uppstick ur styrkronan är enligt manualen:)

Sådär, mätt lite.. 34mm förarhäng fram, 32mm förarhäng bak var det på den.
Samt att den var helt j*vla stenhård i framvagnen jämfört med bak.

Vi var 2 pers som testade att (en åt gången givetvis) trycka ner med en hand på sadeln och en på styrkronan, medan den andra tittade på nån meters håll.

Fram fjädrade i princip ingenting, medans bak fjädrade,vad vi amatörer kan se, rätt normalt. Det både kändes och syntes att fronten var stenhård i jämförelse med baken.

Tog bort lite förspänning fram, och 1 klick kompression och det känns iaf som att den fjädrar jämnare fram och bak nu. Och inget studs i översta läget så vitt vi kan se...
 
Det är just det som är grejen. Du ska inte välja din fjäder utifrån de värden du har på fritt häng respektive häng med förare. Jag vet att det finns självutnämnda gurus som hävdar att den optimala fjäderkonstanten kan beräknas ur fritt häng samt häng med förare. Min personliga åsikt är dock att denna metod är tveksam redan på fjädringsprodukter som saknar topoutfjäder och att den är direkt olämplig på fjädringsprodukter som innehåller topoutfjäder.

Mer eller mindre alla moderna fjädringsprodukter innehåller relativt starka topoutfjädrar som automatiskt skapar stora siffror på det fria hänget utan att påverka hänget med förare överhuvudtaget. Om man då vill få till de gamla klassiska värdena både för fritt häng och häng med förare så indikerar denna så kallade beräkningsmetod allt som oftast att man har för styv fjäder och att man således bör byta till en mjukare fjäder. Vilket alltså inte är sant då denna så kallade beräkningsmetod inte har någon som helst aning om man har topoutfjäder eller inte.

Mitt råd är därför att strunta i fritt häng, att endast fokusera på häng med förare och att välja fjäderkonstant utifrån körningen, det vill säga utifrån det som händer i den del av fjädringens slag som ligger nedanför häng med förare.

Det finns en mängd kriterier för val av fjäder och Roffe nämner den mest grundläggande i ett av inläggen ovan - fjädern ska kunna bära motorcykelns vikt utan att bottna. Utöver denna finns ett antal praktiska kriterier (grepp, komfort, "bump absorption", feedback, beteende vid långsamma respektive snabba belastningar, beteende vid långvariga respektive kortvariga belastningar) såväl som teoretiska kriterier (egensvängningsfrekvens hos olika hjul, "spring rate center" hos chassit, med mera), allt beroende på om man tänker vara så väl förberedd som möjligt för att vinna MotoGP eller bara ha en hyfsat bra hoj på nästa bandag.
Tack för exemplen T (och Roffe) :tummenupp

Jag är helt med på att det faktiskt är vad som händer under det lastade hänget som är det primära och därmed framförallt att fjädringen INTE får bottna men att man ska använda så mycket av fjädringsvägen som det går :tummenupp

När du säger fritt häng, menar du då när fjädringen är helt utfjädrad eller när hojen står på backen med enbart sin egenvikt? (viktigt att hålla ordning på begreppen, hehe).

När jag tänker mej bilden av "Perfekt fjädring" så ser jag en rallybil (eller crosshoj).
Du vet, ögonblicket när den träffar marken efter ett högt hopp.
Det sker helt odramatiskt, det är som att karossen bara lägger sej i nivå med marken, inget genomslag eller returstuds, den bara "fastnar" där och rusar vidare som om inget har hänt med perfekt grepp, graciöst..

Okej, det är säkert snudd på perverst men på nått sätt blir jag lycklig av den harmonin som utstrålas av ögonblicket där fjädringskomponenterna är i så perfekt balans :)


Om jag får utveckla och säkerligen samtidigt försvåra situationen lite (och det är inte min mening att trampa någon på tårna) :)

Den målgrupp jag tänker mej är vi som inte har ett antal olika fjädrar liggande på hyllan,
vi ser ännu inte anledningen till att byta olja i gaffeln (om det inte läcker),
vi har inte senaste eftermarknadsteknologin av fjädring, ingen fjädringslogger,

och vi har verkligen inte (som Nicki Laudarollen i filmen Rush uttrycker det) "knapert med pengar men en gudabenådad röv.... Den känner exakt av vad som händer i en bil" :D

För enkelhetens skull utgår vi från att komponenterna på hojen är okej, dvs inte sliten utanför specifikation.

Här kommer 10 000 kr frågan :tummenupp
Hur ser det allra första steget ut för att komma in i den fantastiska världen av en schyst fungerande fjädring med enkla medel?
 
När jag tänker mej bilden av "Perfekt fjädring" så ser jag en rallybil (eller crosshoj).
Du vet, ögonblicket när den träffar marken efter ett högt hopp.
Det sker helt odramatiskt, det är som att karossen bara lägger sej i nivå med marken, inget genomslag eller returstuds, den bara "fastnar" där och rusar vidare som om inget har hänt med perfekt grepp, graciöst..

Det är inte säkert att fjädringen är perfekt bara för att det ser ut enligt din beskrivning. Visst är den det om crossföraren kör freestyle motocross så stämmer det nog men på en vanlig crossbana finns det en rad andra moment som fjädringen också måste hantera.
 
Det är inte säkert att fjädringen är perfekt bara för att det ser ut enligt din beskrivning. Visst är den det om crossföraren kör freestyle motocross så stämmer det nog men på en vanlig crossbana finns det en rad andra moment som fjädringen också måste hantera.
Neeeeej!!
Alltså, givetvis har du rätt, min sinnebild är endast en ytterst grov förenkling av ett ögonblick jag gillar att ha på näthinnan och känna som en känsla så ta det inte som ett exempel, det var inte alls så jag menade :hej
 
...När du säger fritt häng, menar du då när fjädringen är helt utfjädrad eller när hojen står på backen med enbart sin egenvikt? (viktigt att hålla ordning på begreppen, hehe)...

...Den målgrupp jag tänker mej är vi som inte har ett antal olika fjädrar liggande på hyllan,
vi ser ännu inte anledningen till att byta olja i gaffeln (om det inte läcker),
vi har inte senaste eftermarknadsteknologin av fjädring, ingen fjädringslogger,

och vi har verkligen inte (som Nicki Laudarollen i filmen Rush uttrycker det) "knapert med pengar men en gudabenådad röv.... Den känner exakt av vad som händer i en bil" :D

För enkelhetens skull utgår vi från att komponenterna på hojen är okej, dvs inte sliten utanför specifikation.

Här kommer 10 000 kr frågan :tummenupp
Hur ser det allra första steget ut för att komma in i den fantastiska världen av en schyst fungerande fjädring med enkla medel?
Fritt häng = hojens egenvikt vilar på fjädringskomponenterna utan förare.

Min åsikt om Din fråga är kanske inte vad Du vill höra, men har hojen rullat många mil kan det vara värt att i vart fall byta olja i gaffeln. Det brukar vara en hyfsad geggamojja som rinner ur när man tömmer ett gaffelben som inte fått kärlek på många år.

Nåväl, det Du enkelt kan göra är:
1 - RTFM, lär Dig vilka justermöjligheter Du har, kolla och skriv upp utgångsvärdena för justerskruvarna (då kan Du alltid hitta tillbaka)
2 - Mät förarhäng, justera. Detta är den första och viktigaste justeringen. Vet Du inget annat siktar Du på 25-30 mm bak, 30-40 mm fram, de högre värdena för gata.
3 - Ställ kompression och retur i standardläge enligt manualen. Montera ett buntband på ett av gaffelbenen för att ha koll på hur mycket fjädringsväg Du nyttjar.
4 - provkör, var särskilt uppmärksam på hur hojen bär sig åt över gupp - kommer bakändan upp snabbare eller långammare än framänden, det märker Du på att hojen svajar till och vill ändra riktning om Du är i en kurva.

Ett tips är att söka på Youtube efter en demofilm, Dave Moss har gjort ett stort antal filmer som beskriver en metod att justera. Förslag på sökord: "dave moss setting sag youtube". När Du har hänget i ordning kan Du läsa råden i t ex denna tråd och följa dom. Men kom ihåg att fjädring är individuell, det är Du och ingen annan som ska trivas med hojen. Var inte rädd för att prova ändra på saker och ting, men ändra bara en sak i taget och skriv upp varje ändring, gärna med kommentar om hur Du upplever ändringen. På så sätt kan Du alltid hitta tillbaka. Lycka till:)
 
Last edited:
Fritt häng = hojens egenvikt vilar på fjädringskomponenterna utan förare.

Min åsikt om Din fråga är kanske inte vad Du vill höra, men har hojen rullat många mil kan det vara värt att i vart fall byta olja i gaffeln. Det brukar vara en hyfsad geggamojja som rinner ur när man tömmer ett gaffelben som inte fått kärlek på många år.

Nåväl, det Du enkelt kan göra är:
1 - RTFM, lär Dig vilka justermöjligheter Du har, kolla och skriv upp utgångsvärdena för justerskruvarna (då kan Du alltid hitta tillbaka)
2 - Mät förarhäng, justera. Detta är den första och viktigaste justeringen. Vet Du inget annat siktar Du på 25-30 mm bak, 30-40 mm fram, de högre värdena för gata.
3 - Ställ kompression och retur i standardläge enligt manualen. Montera ett buntband på ett av gaffelbenen för att ha koll på hur mycket fjädringsväg Du nyttjar.
4 - provkör, var särskilt uppmärksam på hur hojen bär sig åt över gupp - kommer bakändan upp snabbare eller långammare än framänden, det märker Du på att hojen svajar till och vill ändra riktning om Du är i en kurva.

Ett tips är att söka på Youtube efter en demofilm, Dave Moss har gjort ett stort antal filmer som beskriver en metod att justera. Förslag på sökord: "dave moss setting sag youtube". När Du har hänget i ordning kan Du läsa råden i t ex denna tråd och följa dom. Men kom ihåg att fjädring är individuell, det är Du och ingen annan som ska trivas med hojen. Var inte rädd för att prova ändra på saker och ting, men ändra bara en sak i taget och skriv upp varje ändring, gärna med kommentar om hur Du upplever ändringen. På så sätt kan Du alltid hitta tillbaka. Lycka till:)
Tack Roffe :tummenupp
 
Nyheter
Enfield presenterar sin stora twin

Efter spionbilder, hintar o...

Gotland Ring Bike Week 2026

Packa hojen, damma av hjälm...

Motorsportsalongen i Örebro!

Jag tog en snabb avstickare...

Honda CB 1000 GT bjuder på sportig komfort

Det är ingen lätt uppgift H...

KTM: ”Det är helt klart vägen framåt.”

Rajiv Bajaj, 58, VD för den...

Framtidens hjälmar är här!

Bland finesserna finns ljus...

Öhlins, som under många år ...

Bridgestone lanserar nytt sportdäck

Bridgestone har presenterat...

Ny Suzuki-importör

Suzuki SV-7 GX var en av Su...

Suzuki byter importör!

Suzuki SV-7 GX var en av Su...

Back
Top