Ingenjörsutbildning

[Boris JR]

Tror snarare mer på högskoleingenjörsutbildningen. Tanken att missa 2 år i arbetslivet är det inte värt.

Dom jag känner som är civilare tjänar inte så himla mycket mer än dom som är högskoleingenjörer.

Går själv första året på Maskiningenjörsprogramet i Karlstad. Allt har varit kanon hitils men det har varit mycket plugg inför matte tentan vi skrev tidigare denna vecka (pluggat sjukt mycket).

Missa 2 år av arbetslivet???

Vad har du bråttom till? Om du skall jobba 45 eller 47 år av ditt liv kan kännas skit samma, betydligt viktigare åtminstone för mig att få ett jobb jag trivs med än att tjäna maximalt med pengar med minimal utbildningsinsats.

 

[Mr Helmut]

Missa 2 år av arbetslivet???

Vad har du bråttom till? Om du skall jobba 45 eller 47 år av ditt liv kan kännas skit samma, betydligt viktigare åtminstone för mig att få ett jobb jag trivs med än att tjäna maximalt med pengar med minimal utbildningsinsats.

För dom som tar lån kan det innebära 100000kr mer i lån.

Såklart man vill börja jobba så fort som möjligt med det man utbildar sig till

Jag vägde mellan civ och hög men valde hög eftersom:
#Kortare.
#Lägre tempo.
#Verkar inte kompensera två års extra studier ekonomiskt.

Tycker man att det är så kul att läsa kan man bara fortsätta att läsa från en hög examen till en civ.

 

[rimag]

Tror snarare mer på högskoleingenjörsutbildningen. Tanken att missa 2 år i arbetslivet är det inte värt.

Dom jag känner som är civilare tjänar inte så himla mycket mer än dom som är högskoleingenjörer.

Går själv första året på Maskiningenjörsprogramet i Karlstad. Allt har varit kanon hitils men det har varit mycket plugg inför matte tentan vi skrev tidigare denna vecka (pluggat sjukt mycket).

Håller med om det där, jag valde att läsa till en kandidatexamen, (går tredje året) med möjlighet att bygga vidare med master eller magister. Jag pluggade vidare direkt efter gymnasiet.

Som det känns nu så tror jag inte att tjänar på att läsa vidare efter kandidaten. Ingångslönen beror så mycket på individen att man inte kan riktigt kan lita på statistik över vad högeskole- resp civiling har för ingångslön. Jag tror inte att, för mig iaf, att det lönar sig att ta två år till med studiemedel om jag istället får ett jobb och kommer in i lönestegen fortare.

Angående att man ska leva lite innan man pluggar vidare vettefan, visserligen har min polare som jobbar nu levt livet i tre år medan jag inte kunnat hänga med på allt. Å andra sidan har jag snart en betydligt högre månadslön när jag är klar och ändå bara är 22 år gammal.

Dessutom skriker man efter ingenjörer just nu. Har redan blivit erbjuden att hoppa/ta studieuppehåll och börja jobba direkt som mekanik/designingenjör...

Mitt råd är att välja en utbildning där du börjar med kandidat och har möjligheten att välja en påbyggnadsutbildning! Då kan du känna av om tre år hur det är med studiemotivationen och ser hur arbetsmarknaden ser ut just då.

 

[kleinealf]

Grundskolematematik och högskolematematik är inte på samma planet ens. Den senare brukar gå över de flestas huvuden men med lite slit och flyt tragglar man sig igenom tentorna med en trea ändå. Min erfarenhet är precis som de flesta andras att första året på civilingenjörsutbildning sållar bort 20-30% ungefär och de som är kvar till slutet är ungefär hälften.

Lönespannet är enormt, men en snittlön efter 10 år ligger på ca 40 000/mån. Ingångslöner på ca 25000/mån.

Det vet jag. Nu skrev jag inte gymnasiematte då den är lika som grundskolan. Förra året skulle jag läsa matte b, men då sa rektorn att det var onödigt därför som jag gick fordon:S Till slut fick jag börja, men då hade kursen gått så långt. Så jag måste även läsa matte b, c, d och e på högskola först.

Hur som helst så har jag lätt för matte och klarar det förmodligen bättre än medelsnittet.

Välj hellre en civ.ing utbildning än högskoleingenjörsutbildning, för är ganska låg nivå på den senare nämnda. Sen välj någon av de stora tekniska högskolorna och inte pajashögskolorna om du vill lära dig något. Matten på M ganska beskedlig om man har bra studieteknik.

En fråga, vad är det för skillnad på högskola och universitet? Är det även svårare att komma in på universitet? Tänkt förmodligen gå i gävle på högskolan, men annars vet jag inte vart jag ska gå om jag ska gå universitet.

 

[Boris JR]

En fråga, vad är det för skillnad på högskola och universitet? Är det även svårare att komma in på universitet? Tänkt förmodligen gå i gävle på högskolan, men annars vet jag inte vart jag ska gå om jag ska gå universitet.

Skillnaden mellan högskola och universitet är att det vid universitet bedrivs mer forskning vilket ger dig möjlighet till mer fördjupning och förhoppningsvis även ger dig bättre lärare och en instution med mer resurser.

Detta är dock inte svart eller vitt då det finns kalle Anka universitet (se utbildningstråden där jag sågar det jag läste vid karstad univeristet) där utbildningen inte är ett dugg bättre än vid valfri högskola. Universitet brukar vara svårare att komma in på då söktrycket är större men Ing.utbildningar brukar inte vara svåra att komma in på även på de mer prestiegefulla universiteten.

 

[IGNJATOVIC]

Tror snarare mer på högskoleingenjörsutbildningen. Tanken att missa 2 år i arbetslivet är det inte värt.

Dom jag känner som är civilare tjänar inte så himla mycket mer än dom som är högskoleingenjörer.

Går själv första året på Maskiningenjörsprogramet i Karlstad. Allt har varit kanon hitils men det har varit mycket plugg inför matte tentan vi skrev tidigare denna vecka (pluggat sjukt mycket).

Det där stämmer nog! Man ska inte haka upp sig för mkt på om man läser 3 år eller 4 år. De flesta man pratar med brukar säga att under ett år på deras jobb har de lärt sig mkt mer än under hela studietiden på högskolan.

 

[Jörgen Karlsson]

Det där stämmer nog! Man ska inte haka upp sig för mkt på om man läser 3 år eller 4 år. De flesta man pratar med brukar säga att under ett år på deras jobb har de lärt sig mkt mer än under hela studietiden på högskolan.

Visst är det så. Men vissa platsannonser eller traineeanställningar kräver dock 180p civing. Jag håller dock med dig att det inte är vilken utbildning man har som primärt sätter gränsen för vad man uppnår i arbetslivet om man är ambitiös och begåvad. Men vill man arbeta med forskningsintensiv verksamhet så är det nog en ovedersäglig fördel att vara akademiker, minst.

Jag tror att det viktiga är att man ska läsa så mycket som man känner att man orkar med om man är man ung och straight. Sedan kommer ofta hustru barn, familj och bolån och det kan bli bökigt att ställa om sitt liv till studier igen. Då kan man bli ångerköpt

/J

 

[Chris Ash]

Missa 2 år av arbetslivet???

Håller helt med, förstår inte detta resonemang, påfallande ofta kommer det dessutom från folk som jobbar 60 timmar i veckan och verkligen inte har något liv vid sidan av. För mig var de fem åren jag pluggade de kanske bästa i mitt liv. Disponera tiden nästan helt hur man vill, ha fyra månaders semester om året osv. Pengar kan man alltid skaffa på annat håll under tiden.

Hade gärna pluggat ett par år till faktiskt.

 

[Boris JR]

Det där stämmer nog! Man ska inte haka upp sig för mkt på om man läser 3 år eller 4 år. De flesta man pratar med brukar säga att under ett år på deras jobb har de lärt sig mkt mer än under hela studietiden på högskolan.

Inom många utbildningar är skillnaden mellan 3 och 4 år marginell men just slkillnaden mellan högskoleingenjör och CivIng är rätt stor inte bara i utbildningslängd. Även utbildningens uppbyggnad och mål skiljer sig rätt markant så man kan inte säga att en HögIng är en CivIng som läst ett år mindre utan där är rätt stor skillnad på kompetensen. Där finns en hel del arbetsgivare som har CivIng som grundkompetenskrav vilket gör att man stänger sig ute från en del av arbetsmarknaden med en HögIng examen trots att man kanske ändå besitter kompetensen.

 

[B_86]

Men grejen är också att 1 poäng på en högskoleingenjörsutbildning kanske motsvarar 0,7 poäng på en civ.ing då man läser i ett högra tempo. Fast vill man glida igenom 3 år är högskoleingenjör ett bra val.

På civ.ing lär man sig använda sina matematiska och analytiska kunskaper på ett mycket bättre sätt än på den kortare utbildningen vilket bara är positivt.

 

[Markus]

Men det finns maskinteknik i Gävle, jag går hellre där då det ligger längre ner i landet och känner hyffsat med folk där

Tänk på att du ska visa de där betugen för någon i framtiden, jag vågar påstå att KTH anses minst dubbelt så intressant som Gävle (!) för din framtida arbetsgivare.
Jag känner en ganska högt uppsatt kille inom bankvärlden och han säger att de är totalt ointresserade av ekonomer från någon annanstans än:
SU
Lund
HHS
Utländska universitet

Att komma med Borlänge eller något till banken är nog som att komma med Gävle till något intressant inom teknik, vad det nu kan vara.
Å andra sidan är säkert snobberiet betydligt mer utbrett i bankvärlden.

 

[kleinealf]

Skillnaden mellan högskola och universitet är att det vid universitet bedrivs mer forskning vilket ger dig möjlighet till mer fördjupning och förhoppningsvis även ger dig bättre lärare och en instution med mer resurser.

Detta är dock inte svart eller vitt då det finns kalle Anka universitet (se utbildningstråden där jag sågar det jag läste vid karstad univeristet) där utbildningen inte är ett dugg bättre än vid valfri högskola. Universitet brukar vara svårare att komma in på då söktrycket är större men Ing.utbildningar brukar inte vara svåra att komma in på även på de mer prestiegefulla universiteten.

är universitetsutbildningarna alltid längre än högskoleutbildningarna?

Håller helt med, förstår inte detta resonemang, påfallande ofta kommer det dessutom från folk som jobbar 60 timmar i veckan och verkligen inte har något liv vid sidan av. För mig var de fem åren jag pluggade de kanske bästa i mitt liv. Disponera tiden nästan helt hur man vill, ha fyra månaders semester om året osv. Pengar kan man alltid skaffa på annat håll under tiden.

Hade gärna pluggat ett par år till faktiskt.

Vad läste du till?

Tänk på att du ska visa de där betugen för någon i framtiden, jag vågar påstå att KTH anses minst dubbelt så intressant som Gävle (!) för din framtida arbetsgivare.
Jag känner en ganska högt uppsatt kille inom bankvärlden och han säger att de är totalt ointresserade av ekonomer från någon annanstans än:
SU
Lund
HHS
Utländska universitet

Att komma med Borlänge eller något till banken är nog som att komma med Gävle till något intressant inom teknik, vad det nu kan vara.
Å andra sidan är säkert snobberiet betydligt mer utbrett i bankvärlden.

Jo, Farkostteknik/förbränningsmotorteknik på KTH är det jag helst skulle vilja gå. Men Jag har bara medelmåttiga betyg. Men kan man komma in på högskoleprovet där? Hur svårt är det att komma in på en sådan utbildning? Sen är det det med att skaffa bostad i Stockholm är inte världens enklaste sak har jag hört.

 

[TheJo]

Jo, Farkostteknik/förbränningsmotorteknik på KTH är det jag helst skulle vilja gå. Men Jag har bara medelmåttiga betyg. Men kan man komma in på högskoleprovet där? Hur svårt är det att komma in på en sådan utbildning?

www.vhs.se har det mesta du behöver gällande antagningsstatistiken:

Farkostteknik:
2007: 0,9 / 0,9
2006: 1,2 / 1,3
2005: 1,3 / 1,3
2004: 1,2 / 1,2
(1:a / 2:a -urval)

Jag funderar också över Maskin/Farkost-teknik på KTH, men kan inte bestämma mig över vilken av dessa man ska välja.

 

[FreddaAbborre]

Jag sållar mig direkt till fållan av folk som tycker att du ska läsa till civ.ing på något av de större universiteten. Räkna inte med att det alltid är samma sug på ingenjörer som det är nu. Är du då bara högskoleingenjör så får du räkna med att kanske inte vara den som väljs först, även om personlighet och andra kvalifikationer ofta väger lika tungt. Är det sedan så att du kanske siktar lite högre så tror jag enbart att det är en fördel med att både ha en längre och bredare utbildning samt att det på diplomet står stämplat med ett stort universitet än något av de mindre. De större har även större resurser och förmodligen mer valbarhet om du vill specialisera dig eller läsa något speciellt. Sen skulle jag inte rläsa på något ställe som just startat utbildningen, allmänt känt att inkörningsproblem brukar finnas.

Slår ytterliga även ett slag för Lund. Ny inriktning mot fordon kommer/finns.

 

[RRbjorn]

www.vhs.se har det mesta du behöver gällande antagningsstatistiken:

Farkostteknik:
2007: 0,9 / 0,9
2006: 1,2 / 1,3
2005: 1,3 / 1,3
2004: 1,2 / 1,2
(1:a / 2:a -urval)

Jag funderar också över Maskin/Farkost-teknik på KTH, men kan inte bestämma mig över vilken av dessa man ska välja.

Farkost har lite tyngre matte (skiljer inte jättemycket). Farkost läser strömningsmekanik, termodynamik.

När jag började på Farkost så var vi ca 120 pers varav ungefär 10 tjejer. Ca. 25% av alla hoppade av efter ettan.

Om man läser Farkost så kan man i princip läsa allt som Maskin senare.
Läser man Maskin måste man komplettera lite grejer om man t.ex. vill läsa Flygteknik eller Rymdteknik.

Du som typ inte hade läst någon matte... Börja med att läsa till minst E - gillar du E så kanske du gillar KTH-matte också. Jag tyckte matten på gymnasienivå var rätt ok - Fourier o gubbarna inte lika roligt.

 

[Markus]

Sen är det det med att skaffa bostad i Stockholm är inte världens enklaste sak har jag hört.

Jag tror det ordnar sig, i synnerhet om man inte har så höga krav.
Men det är klart, alla bortskämda CSN-stekare som kommer hit och blir besvikna att de inte får bo på gångavstånd till KTH är säkert av en annan åsikt, det är väl nackdelen då med Stockholm: räkna med pendlingsavstånd.

 

[madman]

finns ju en bilsystemingenjörutbildning i arvidsjaur och arjeplog. (högskoleingenjör = 3 år) Ganska ny utbildning, första gänget gick ut i våras.

Jag är själv inne på år 2

 

[Marcus]

Är själv civilingenjör. Är man tekniskt intresserad och inte har svårt för matte är det bara att köra!

Tycker valet mellan högskoleingenjör eller civilingenjör beror mycket på vad du vill jobba med. Det finns väl egentligen tre nivåer:

1) Läs konstruktion/CAD-verktyg på nån typ KY-utbildning.
Ex på jobb: Ofta som CAD-apa, mindre ansvar men kan innebära tekniska och roliga arbetsuppgifter.

2) Högskoleingenjör 120p (3 år)
Ex på jobb: Konstruktör, provningsingenjör, mm.

3) Civilingenjör 200p (5 år)
Ex på jobb: Uppdragsledare, proj.ledare, tekn. specialist, mm.

Även om ingångslönerna inte skiljer sig många tusenlappar mellan civilare och högskoleingenjörer har oftast civilingenjörer större möjligheter till brantare karriär med mer ansvar (chefs-/ledarjobb) och då högre löner efter ett tag.

Men, som sagt, du kan göra karriär som högskoleingenjör också, du får nog bara se till att hitta rätt tjänst, vilket kan vara svårare eftersom du då konkurrerar mot civilingenjörer och de flesta som rekryterar tittar på vilken examen du har.

I slutändan beror det helt på vad man vill göra. Jag jobbar nog redan mer "administrativt" än rent tekniskt efter två år på arbetsmarknaden, och mer lär det bli om man fortsätter på karriärstegen.

 

[Jonathan]

En sak som slår mig bland de som ska söka/pluggar på högskolenivå är löneresonemanget i den här tråden.

Liksom, spelar det någon större roll egentligen om du tjänar 30k eller 40k i månaden efter typ 10 år i branschen även om du kanske inte trivs med det du jobbar med?

Dvs. att du valt t ex. en civilingenjörsutbildning som innebär en allmänt tungare utbildning än t ex. en motsvarande högskoleingejörsutbildning bara för att den förstnämnda tjänar mer.

Själv tänkte jag plugga till högskoleingenjör i maskinteknik men hade tur att hitta annat jobb med viss utbildning inom företaget.
Sedan är jag helt kass på matte så jag vet inte om jag hade klarat av den delen.

 

[Marcus]

En sak som slår mig bland de som ska söka/pluggar på högskolenivå är löneresonemanget i den här tråden.

Liksom, spelar det någon större roll egentligen om du tjänar 30k eller 40k i månaden efter typ 10 år i branschen även om du kanske inte trivs med det du jobbar med?

Dvs. att du valt t ex. en civilingenjörsutbildning som innebär en allmänt tungare utbildning än t ex. en motsvarande högskoleingejörsutbildning bara för att den förstnämnda tjänar mer.

Ja, det där är ju väldigt olika från person till person hur viktig lönen är vid val av yrke/utbildning.

För mig är lönen det viktigaste. Punkt.
Pengar skapar förutsättningar för att genomföra de drömmar/liv man vill göra. köra sporthoj t ex.
Sen har jag det tänket att jag förutsätter att jag jobbar med nånting jag trivs med, och då blir ju lönen nästa punkt på prioriteringslistan så att säga.

Så just i valet mellan högskole/civiling, där man kanske kan anta att yrkesvalen blir "ganska" lika tycker jag inte det är fel att sikta högt, då man får dels fler yrkesmöjligheter, dels större möjligheter till högre lön.

Men, återigen, det är ju helt upp till var och en att känna var man själv står i sådana frågor. det finns inga universella rätt eller fel.