Jag håller med om att lagstiftningen är till för att tala om för medborgarna vad som är extra o-okej (skön formulering fö) men när det kommer till praktik så är det ibland svårare.
Gränsdragningar kan vara svåra. Men jag tror inte att det har varit något stort problem i just den här frågan. Man skall ha i minne att bakgrunden är att det under några år på nittiotalet begicks en lång serie mycket grova brott med "hatmotiv" och att det sågs som mycket viktigt att komma till rätta med problemet. Om vi håller oss till wiki så redovisar de för 1995 följande hatbrott:
" * 11 mars, Västerås: Ishockeyspelaren Peter Karlsson knivmördas av en medlem i nazistorganisationen Westra Aros SA 80.
* 1 april, Vålberg: Familjen Labadi från Libanon angrips av ett tjugutal ungdomar. Pappan och mamman i familjen slås ner med järnrör och en kratta.
* 13 april, Avesta: 17-årige Lars Hellberg knivmördas av en 15-åring som umgås i främlingsfientliga kretsar.
* 29 april, Borlänge: Tony Touhea Boija skjuts till döds av rasister.
* 3 juni, Malmö: 19-årige Sven-Peter Petterson knivmördas av en 24-åring i kretsen kring nazisttidningen Storm.
* 17 augusti, Kode: 14-årige John Hron misshandlas till döds av fyra nynazister, bl.a. Daniel Hansson och John Billing.
* 9 september, Klippan: Patrick Nadji (Gerhard Gbejo) från Elfenbenskusten knivhuggs av två unga nynazister och förblöder."
Det är sex mord under loppet av sju månader. Det är självklart att de rättsvårdande myndigheterna måste agera mot den sortens tendenser. Det är lika självklart att man måste se extremt strängt på mord där mördaren saknar egentligt motiv.