Gyrokraft, rörelseenergi...

  • Thread starter Thread starter sandstream
  • Start date Start date

sandstream

Guest
I många trådar så nämna gyrokrafterna, röreslemassa etc som en stor skillnad mellan olika stora motorer.
Kraften eller massan borde väl gå att räkna ut på något hyfsat enkelt sätt?

Tex, hur stor skillnad är det på en 600, en 750 och en 1000 kubiksmotor?
 
Nja det är tyvärr inte direkt enkelt då formeln är vikten*avstånd från centrum*varvtal. På http://sv.wikipedia.org/wiki/Tröghetsmoment återfinns en beskrivning om tröghetsmoment.

Man skulle givetvis kunna montera en motor i någon form av jigg köra den vid konstant varvtal och sen mäta kraftåtgången för att tilta den. (artikeluppslag för en seriös mctidning?).

Tröghetsmomentet är anledningen till att man när man väljer fälgar inte enbart går efter totalvikt utan även efter viktdistrubution då 100g överflödig vikt i fälgbanan gör stor skillnad men 100g i navcentrum är skit samma.
 
Boris JR skrev:
Man skulle givetvis kunna montera en motor i någon form av jigg köra den vid konstant varvtal och sen mäta kraftåtgången för att tilta den. (artikeluppslag för en seriös mctidning?).
Det skulle vara intressant! :tummenupp

Boris JR skrev:
Tröghetsmomentet är anledningen till att man när man väljer fälgar inte enbart går efter totalvikt utan även efter viktdistrubution då 100g överflödig vikt i fälgbanan gör stor skillnad men 100g i navcentrum är skit samma.
Rätt men det är nog lättare att banta naven än banorna, man ser ju hur ihåliga dagens nav är och den ofjädrade vikten går ju ner oavsett var på fälgen vikten tas så det är ju bra för den skull. Komplext är det i alla fall att göra det optimalt ur alla synvinklar.
 
Synd att det inte var så "enkelt" att räkna ut, nu kan ju alla fortsätta att hävda att det har stor betydelse utan att jag kan säga emot :gnissla :hihi
 
Sen tillkommer ju andra saker som påverkar effekten som oljemängd, torrsump vs våtsump, torrkoppling vs våtkoppling ( :hihi ) etc.
 
sandstream skrev:
Synd att det inte var så "enkelt" att räkna ut, nu kan ju alla fortsätta att hävda att det har stor betydelse utan att jag kan säga emot :gnissla :hihi

Det HAR stor betydelse :lol

Ingen som har lust att administrera ett test av denna typ?
 
Vet inte hur det fungerar egentligen. Men jag har testat en snöskoter som först hade en 440-motor i sig och senare en 800-motor. Viktskillnaden mellan motorerna var inte sådär jättestor (kommer ej ihåg nu) men körkänslan blev annorlunda. Det blev betydligt större skillnad än jag hade trott, speciellt då vid högvarv...
 
sandstream skrev:
Synd att det inte var så "enkelt" att räkna ut, nu kan ju alla fortsätta att hävda att det har stor betydelse utan att jag kan säga emot :gnissla :hihi
Man behöver inte räkna ut det. Det räcker med att man testar två cyklar av "samma modell" och ur samma generation men med skilda motorstorlekar för att märka det. För det gör du! Däremot är det värdelöst att jämföra olika fabrikat och modeller ur skilda generationer - vilket är favoritmetoden på forumet...
 
Man skulle kanske kunna jämföra massa och tröghetsmoment för vevaxlarna på olika hojar för att få någon slags indikation. Sen har det ju betydelse hur högt upp i hojen veven sitter, men det borde inte skilja så mycket mellan olika sporthojar.

EDIT: Jag köpte nyligen en sån här mojäng.
http://www.teknikmagasinet.se/nydb/db.pl?template_file=db_product.html&artnr=660186
Den illustrerar riktigt bra vilka stora krafter som uppstår när något snurrar fort. Dessutom är den ett rätt kul träningsredskap. 11697 RPM har jag kommit upp i hittills. :)
 
Last edited:
PacMan skrev:
Man skulle kanske kunna jämföra massa och tröghetsmoment för vevaxlarna på olika hojar för att få någon slags indikation. Sen har det ju betydelse hur högt upp i hojen veven sitter, men det borde inte skilja så mycket mellan olika sporthojar.

Visst ger det en indikation men hur fan mäter man tröghetsmomentet i en vev? Frågan är om det inte är lättare att mäta som mitt förslag ovan?
:va
 
Boris JR skrev:
Visst ger det en indikation men hur fan mäter man tröghetsmomentet i en vev? Frågan är om det inte är lättare att mäta som mitt förslag ovan?
:va
Ditt förslag fungerar dessutom lika bra oberonde av vevens placering i höjdled. Om man kunde få rotation på hjulen i samma mätning skulle även deras inverkan tas med.
 
Boris JR skrev:
Visst ger det en indikation men hur fan mäter man tröghetsmomentet i en vev? Frågan är om det inte är lättare att mäta som mitt förslag ovan?
:va

Ja, om inte tillverkaren vill släppa ifrån sig siffror på detta så får man nog göra som du säger, alternativt få tag i ett löst vevparti och räkna fram tröghetsmomentet utifrån dess mått.
 
Gustav O skrev:
Sen tillkommer ju andra saker som påverkar effekten som oljemängd, torrsump vs våtsump, torrkoppling vs våtkoppling ( :hihi ) etc.
Som Bingo skriver måste man ju jämföra så likvärdiga hojar som möjligt.
Bingo skrev:
Man behöver inte räkna ut det. Det räcker med att man testar två cyklar av "samma modell" och ur samma generation men med skilda motorstorlekar för att märka det. För det gör du! Däremot är det värdelöst att jämföra olika fabrikat och modeller ur skilda generationer - vilket är favoritmetoden på forumet...
Jag tänkte att det kanske vart lättare att få "svart på vitt" att skillnaden är stor genom att någon här på SH visade en fin uträkning än att jag själv köper en R750 K6 :D
Jag får helt enkelt koppla på charmen på sommarens bandagar och hoppas att det finns någon K6-ägare (600 eller 750) som vill prova en 1000 :)
 
rerell skrev:
Fast jag har inte LED på min, så det är inte helt jämförbart. Men nu är vi OT. Sorry Sandstream!
Fy fan vad trött jag är på folk som hela tiden ska glida i väg och diskutera annat :rolleyes: :D
 
sandstream skrev:
I många trådar så nämna gyrokrafterna, röreslemassa etc som en stor skillnad mellan olika stora motorer.
Kraften eller massan borde väl gå att räkna ut på något hyfsat enkelt sätt?

Tex, hur stor skillnad är det på en 600, en 750 och en 1000 kubiksmotor?
Vad vill du ha ut för info ? För vilket ändamål ?
Gyrokrafterna beror, förutom på 'svängmassan', på varvtalet, så en motor m liten svängmassa kan ge mer gyro
pga högre varvtal än en tyngre med lägre varv.

När det gäller snabbheten att varva upp utan belastning så kommer även kolvar o vevstakar in,
tyngre ==> långsammare. Men vad jag förstår så bidrar inte kolvarna till nån gyroeffekt. Allt annat
som snurrar borde oxå räknas in i svängmassan, kam, balansaxel, kopplingen. Fast dom snurrar
långsammare och bidrar därför mindre.

Vad gäller hjulen så är både vikt och svängmassa (tröghetsmoment) bra att hålla nere, vikten
för att fjädringen har lättare hålla hjulen i backen om dom är lätta, svängmassan för
att hojen axar bättre med lägre svängmassa i hjulen. precis som motorn axar bättre med liten svängmassa.

Räkna ut tröghetsmomentet för en motor är nog lite knepigt, svårt att veta hur massfördelningen
är för t.ex. en vevaxel.

Mäta det ?? Kanske kolla hur mycket svårare det är att vicka en motor uppe i varv än en avstängd.
Nej, jag vet inte.
/u
 
ulf_lundin skrev:
När det gäller snabbheten att varva upp utan belastning så kommer även kolvar o vevstakar in,
tyngre ==> långsammare. Men vad jag förstår så bidrar inte kolvarna till nån gyroeffekt. Allt annat
som snurrar borde oxå räknas in i svängmassan, kam, balansaxel, kopplingen. Fast dom snurrar
långsammare och bidrar därför mindre.

Vad gäller hjulen så är både vikt och svängmassa (tröghetsmoment) bra att hålla nere, vikten
för att fjädringen har lättare hålla hjulen i backen om dom är lätta, svängmassan för
att hojen axar bättre med lägre svängmassa i hjulen. precis som motorn axar bättre med liten svängmassa.

Finns dock ett par exempel där liten svängmassa (vevaxel plus vevhjul) gett sämre effekt. Det gäller fåcylindriga motorer som enstånkor eller v-twin där man har en mycket oregelbunden gång och det ger pisksnärtseffekter i kamkedjor och dylikt vilket i sin tur ger okontrollerad kam-tajming.
För övrigt har kopplingen motsatt rotationsriktning än vevaxeln så den borde väl snarare kompensera gyroeffekten?
 
Back
Top