De senaste helgerna har gått helt åt helvete.. Å nu blev fredags natten pricken över i:et. Var ute å söp med några Mc vänner å kvällen såg ljus ut. Vid 1 snåret tyckte vakterna att jag passade bättre utanför krogen å beslöt sig för att inte släppa in mig igen. Det blev svart-taxi hem å ett toabesök när jag väl kommit in.. Nu börjar helvetet. Till min stora besvikelse inser jag att dörren gått i baklås. Eftersom det är en privatägd lägenhet kan ingen annan än hyresvärden komma in vid dessa ärenden å han är omöjlig att få tag i på helgen. Timmarna går å jag sparkar, slår, bänder å bryter men dörrjäveln vägrar ge vika (absolut hårdaste jävla dörr jag tagit mig an). Under tiden har jag haft telefon kontakt med polaren i huset brevid, som i sin tur ringt runt till låssmed å dylikt för att få ut mig.. När han inte lyckas skrattar han lite å tycker jag ska sova där i natt så får vi se imorgon..
..Nu jävlar ska jag ut härifrån! Jag får fram en keramik skärva från toaletten som gått sönder å börjar hugga frenetiskt på dörren och ett litet hål börjar komma fram. Dock inser jag att keramik är jävligt vasst och blodvite är ett faktum. Fortfarande full ignorerar jag detta å fortsätter att hugga men efter ytterligare 5-10 hugg börjar det likna en scen ur "Saw" därinne.. Då vänder jag mig om å sparkar allt vad jag orkar... 
Smärtan som uppenbarar sig är svår att beskriva. Jag inser att nu blev det plötsligt lite allvarligt. Jag tvingas lägga mig ner å hänger foten uppe på handfatet. Små skärsår å dylikt blöder ju ganska kraftigt men vid en lite mer allvarligare skada blir det ibland en tjock nästan svart blod-massa som tränger fram.. Detta är vad som gör sig synligt. 
Ringer kompisen igen å förklarar vad som hänt, han tycker inte situationen är lika lustig längre å tycker vi ska ringa ambulans. Dock avskyr jag läkare/ sjukhus så jag är inte så medvillig. Då dör batteriet på mobilen.. Efter en stunds begrundande beslutar jag mig för att fortsätta hugga. Hugger upp en ring i dörren och sparkar nu med vänster fot ist och dörren börjar ge vika.. får upp ett hål stort nog att ta mig ut ur å haltar mig ut ur lägenheten.. Utanför står ambulans, två kvinnliga poliser å en fnittrande polare å tittar på mig. Nu till den lite mer lustiga delen i berättelsen.. Poliskvinnan går fram tillsammans med en ambulansförare å lyser på foten. Poliskvinnan- Det sitter fortfarande glas i den..
Ambulans mannen- Det var ju en trädörr han sparkade upp?
Poliskvinnan- Ja just det ja...
Dom står å kollar lite på varann och jag kollar på polaren som måste vända sig bort för att inte tydligt skratta åt situationen.
Efter lite övervägande avstår jag att följa med in till sjukan å går å lägger mig ist.
Nu vet jag inte om det var ett bra val.. Min tå är förstörd.
jacket går nästan runt hela tån och jag kan inte gå på foten..
Jag verkligen avskyr läkare och sjukhus men antar att det kanske behövs uppsökas... Råd?
..Nu jävlar ska jag ut härifrån! Jag får fram en keramik skärva från toaletten som gått sönder å börjar hugga frenetiskt på dörren och ett litet hål börjar komma fram. Dock inser jag att keramik är jävligt vasst och blodvite är ett faktum. Fortfarande full ignorerar jag detta å fortsätter att hugga men efter ytterligare 5-10 hugg börjar det likna en scen ur "Saw" därinne.. Då vänder jag mig om å sparkar allt vad jag orkar... Smärtan som uppenbarar sig är svår att beskriva. Jag inser att nu blev det plötsligt lite allvarligt. Jag tvingas lägga mig ner å hänger foten uppe på handfatet. Små skärsår å dylikt blöder ju ganska kraftigt men vid en lite mer allvarligare skada blir det ibland en tjock nästan svart blod-massa som tränger fram.. Detta är vad som gör sig synligt. Ringer kompisen igen å förklarar vad som hänt, han tycker inte situationen är lika lustig längre å tycker vi ska ringa ambulans. Dock avskyr jag läkare/ sjukhus så jag är inte så medvillig. Då dör batteriet på mobilen.. Efter en stunds begrundande beslutar jag mig för att fortsätta hugga. Hugger upp en ring i dörren och sparkar nu med vänster fot ist och dörren börjar ge vika.. får upp ett hål stort nog att ta mig ut ur å haltar mig ut ur lägenheten.. Utanför står ambulans, två kvinnliga poliser å en fnittrande polare å tittar på mig. Nu till den lite mer lustiga delen i berättelsen.. Poliskvinnan går fram tillsammans med en ambulansförare å lyser på foten. Poliskvinnan- Det sitter fortfarande glas i den..Ambulans mannen- Det var ju en trädörr han sparkade upp?
Poliskvinnan- Ja just det ja...
Dom står å kollar lite på varann och jag kollar på polaren som måste vända sig bort för att inte tydligt skratta åt situationen.
Efter lite övervägande avstår jag att följa med in till sjukan å går å lägger mig ist.
Nu vet jag inte om det var ett bra val.. Min tå är förstörd.
jacket går nästan runt hela tån och jag kan inte gå på foten..
Jag verkligen avskyr läkare och sjukhus men antar att det kanske behövs uppsökas... Råd?
