[Film] Sege testar gränser
- Thread starter Swedie
- Start date
Victor
Shake that ass!
Oj, det känns som det var skitlänge sedan man var där. Det var en sjukt rolig hojsemester.
Jag vill till Finland och svina igen!
Jag vill till Finland och svina igen!
Bingo
行駛和是安靜&#
- Gick med
- 6 Mar 2003
- Ort
- Skåne
- Hoj
- Designed to extinguish Fireblades and remind Ducatis they are only twins, som Hagster säger
Det var en dålig film. Han ramlade inte och slog sig, skit-sege
Var är filmen där han tumlar runt i gräset på Sviesta? Den är mycket bättre.
sege
Fy fan jävla skit-
Det var en dålig film. Han ramlade inte och slog sig, skit-sege
Var är filmen där han tumlar runt i gräset på Sviesta? Den är mycket bättre.
Grrr, nu ska vi inte vara såna. Det där gjorde minst lika ont som att krascha ju.
http://sege.nu/filmer/sviestad_2005_krasch.wmv där kan du skratta! Där gör det ont. Där tog min fruktan för att köra för fort i kurvor helt slut. Sen gick det utför.
Last edited:
ceasar
Vivi Ducati
Grrr, nu ska vi inte vara såna. Det där gjorde minst lika ont som att krascha ju.
http://sege.nu/filmer/sviestad_2005_krasch.wmv där kan du skratta! Där gör det ont. Där tog min fruktan för att köra för fort i kurvor helt slut. Sen gick det utför.
Det där kan ju inte gjort ont... Glida lite på gräs... Ni roadracingpojkar är så mesiga. Sege, jag får ta ut dig på crossbanan så du kan göra en riktig vurpa i tung sand.. Det säger bara DOFF! sen kan man inte andas på någon minut eller så, grym känsla!
.
Hinkas
Sege säger: KÖR!
Sege, du har inte funderat på en karriär inom stunting? På med ett par trädojor och åk bredvid hojen sådär så kan du ju bli rik!
Grrr, nu ska vi inte vara såna. Det där gjorde minst lika ont som att krascha ju.
http://sege.nu/filmer/sviestad_2005_krasch.wmv där kan du skratta! Där gör det ont. Där tog min fruktan för att köra för fort i kurvor helt slut. Sen gick det utför.
Jag förstår varför du SLUTAR köra racing. Du har inget på banor att göra!
Edit: Vi hade dock ganska kul i Finland.
Last edited:
Jag med. Det var en fruktansvärt kul resa med många minnen.
Snyggt filmat är det också!
brandes
utan hoj så har man inget liv
snygg drift i början där. kan tänka mig att du fyllde kalingarna med raser spår 
Anledningen till att jag lyfte den här tråden är att sege har tänkt sluta köra motorcykel runt runt på bana.
Men borde han verkligen göra det? Vem ska då roa oss med dråpligt dålig motorcykelkontroll och festliga vurpor?
Edit: NEJ, jag ska inte göra det!!!
Men borde han verkligen göra det? Vem ska då roa oss med dråpligt dålig motorcykelkontroll och festliga vurpor?
Edit: NEJ, jag ska inte göra det!!!
Teddy
"...I been here for years"
Sege, om du slutar köra motorcykel på bana runt, runt, kommer du att sluta köra motorcykel helt och hållet. Det finns liksom inget att återvända till, hemma finns inte längre. Det är som i öppningsscenen av Apocalypse Now, när Martin Sheen blir så förvirrad av att åka hem att han är tvungen att återvända till vansinnet för att inte förlora förståndet. Bilden av det guldkantade gatåkandet är bara en illusion, den var verklig innan du började tävla, men om du återvänder nu kommer du märka att magin är borta, du kommer att bli desillusionerad, den första hållplatsen på väg mot ångest. När du ser hur stor klyftan är mellan din fantasi och verkligheten faller du i depression.
Jag vet hur det är. Dina rosa drömmar om gatåkandet är ljumma sommarkvällar i juli, hänga ledigt avslappnat och coolt med polarna utanför donken, nytt skinnställ, vaxad båge, beundrande blickar från förbipasserande, sen kanske en tur till Vaxholm, några race i Tyresö, slangande utanför Skogskyrkogården eller bara lite vanlig buskörning, sen köra hem i den mörka sommarnatten. Magiskt.
Men det är bara fantasi. När du återvänder med dina ärr från banan har du nya erfarenheter och förändrade värderingar. Gatåkandet är inte längre körtekniskt utmanande, det är farligt och chansartat. Du vågar inte köra ikapp med dem du skulle köra ifrån på banan, det känns frustrerande. Du vet att du ljuger när du håller med polarna om att det är bra att köra med tröja utanför stället och att det är snyggt med tonad ruta. Du känner att du berar dig själv. Du har inget där att göra. Det är inte din bakgård längre, nu finns det ingen återvändo, hemma är borta. Banan är ditt nya hem.
Jag vet hur det är. Dina rosa drömmar om gatåkandet är ljumma sommarkvällar i juli, hänga ledigt avslappnat och coolt med polarna utanför donken, nytt skinnställ, vaxad båge, beundrande blickar från förbipasserande, sen kanske en tur till Vaxholm, några race i Tyresö, slangande utanför Skogskyrkogården eller bara lite vanlig buskörning, sen köra hem i den mörka sommarnatten. Magiskt.
Men det är bara fantasi. När du återvänder med dina ärr från banan har du nya erfarenheter och förändrade värderingar. Gatåkandet är inte längre körtekniskt utmanande, det är farligt och chansartat. Du vågar inte köra ikapp med dem du skulle köra ifrån på banan, det känns frustrerande. Du vet att du ljuger när du håller med polarna om att det är bra att köra med tröja utanför stället och att det är snyggt med tonad ruta. Du känner att du berar dig själv. Du har inget där att göra. Det är inte din bakgård längre, nu finns det ingen återvändo, hemma är borta. Banan är ditt nya hem.
